2,212 research outputs found
Svensk arbetarhistoria efter larsarna
No full textHur mår svensk arbetarhistorisk forskning i dag? Magnus Olofsson, historiker vid Lunds universitet, trendspanar kring ett mer än halvsekelgammalt forskningsfälts tillstånd utifrån det Nionde svenska arbetarhistorikermötet, som han var med och arrangerade i Helsingborg i oktober 2022
Svensk arbetarhistoria efter larsarna [Elektronisk resurs]
No full textHur mår svensk arbetarhistorisk forskning i dag? Magnus Olofsson, historiker vid Lunds universitet, trendspanar kring ett mer än halvsekelgammalt forskningsfälts tillstånd utifrån det Nionde svenska arbetarhistorikermötet, som han var med och arrangerade i Helsingborg i oktober 2022
Economic Performance and Work Activity in Sweden affter the Crisis of the early 1990s
No full textAbstract: Following a severe contraction in the early 1990s, the Swedish economy accumulated a strong record of output growth coupled with a disappointing performance in the labor market. As of 2005, hours worked per person 20–64 years of age are 10.5 percent below the 1990 peak and a mere one percent above the 1993 trough. Employment rates tell a similar story. Our explanation for Sweden’s weak performance with respect to market work activity highlights the role of high tax rates on labor income and consumption expenditures, wage-setting arrangements that compress relative wages, business tax policies that disfavor labor-intensive industries and technologies, and a variety of policies and institutional arrangements that disadvantage younger and smaller businesses. This last category includes tax policies that penalize wealth accumulation in the form of owner-operated businesses, a pension system that steers equity capital and loanable funds to large incumbent corporations, and legally mandated job-security provisions that weigh more heavily on smaller and younger businesses. We describe these features of the Swedish institutional setup and provide evidence of their consequences based largely on international comparisons.Business taxation; Industry structure; Swedish economic performance; Tax effects; Time allocation; Wage-setting institutions; Work activity
Svenska förtidspensionärers levnadsförhållanden år 2000. [Elektronisk resurs] : Redovisning av datamaterialet från en intervjuundersökning gjord år 2000
No full textI denna rapport redovisas resultaten av en omfattande intervjuundersökning av svenska förtidspensionärer och deras levnadsvillkor som de såg ut år 2000. Undersökningen ingick som den svenska delen i det nordiska forskningsprojektet ”Unemployment, Early Retirement and Citizenship: Marginalisation and Integration in the Nordic Countrie”. Detta projekt leddes av professor Jørgen Goul Andersen vid Aalborgs universitet och det finansierades av NOS-S, dvs. Nordic Social Science Research Council (via anslaget REL/29). I projektgruppen ingick, förutom Jørgen Goul Andersen, Per H. Jensen (Danmark), Einar Øverbye (Norge), Laura Saurama (Finland) och Gunnar Olofsson (Sverige), I rapporten ges en utförlig översikt av datamaterialet i den svenska delen av NOS-S-projektets undersökning. Huvuddelen av framställningen utgörs av frekvenstabeller men också av en del diagram.Det är en detaljerad genomgång av alla variabler plus några nykonstruerade inom NOS-S-projektet; En jämförelse görs med ett motsvarande urval av respondenter i SCBs ULF-material. De flesta tabeller följs av kommentarer som rör resultaten och eventuellt intressanta iakttagelser och med förslag till vidare undersökningar. Kommentarer i kursiv stil innebär metodologiska och tekniska kommentarer kopplade till datamaterialet. Dessa delar av rapporten – ss. 7 – 118 – är skrivna av Ragnar Olofsson som också svarat för alla statistiska bearbetningar. Dessa delar av rapporten färdigställdes i december er 2003. Magnus Eriksson, som ansvarade för arbetet med datainsamlingen och som också kodade de öppna frågorna i enkäten, beskriver utförligt intervjuundersökningens tillkomst och genomförande i rapportens del IV, ”Teknisk Rapport”. Den följer efter dataredovisningens tre delar (se nedan ss. 119–124). Urvalspopulationen utgjordes av samtliga personer i Sverige mellan 55-64 år som arbetade år 1990 men som år 2000 hade sin huvudsakliga försörjning genom förtidspension och sjukpension. Svarsfrekvensen var hög, 75 %. Sist i rapporten redovisas fyra bilagor, förts och främst frågeformuläret som användes i undersökningen </p
Svenska förtidspensionärers levnadsförhållanden år 2000. : Redovisning av datamaterialet från en intervjuundersökning gjord år 2000
No full textI denna rapport redovisas resultaten av en omfattande intervjuundersökning av svenska förtidspensionärer och deras levnadsvillkor som de såg ut år 2000. Undersökningen ingick som den svenska delen i det nordiska forskningsprojektet ”Unemployment, Early Retirement and Citizenship: Marginalisation and Integration in the Nordic Countrie”. Detta projekt leddes av professor Jørgen Goul Andersen vid Aalborgs universitet och det finansierades av NOS-S, dvs. Nordic Social Science Research Council (via anslaget REL/29). I projektgruppen ingick, förutom Jørgen Goul Andersen, Per H. Jensen (Danmark), Einar Øverbye (Norge), Laura Saurama (Finland) och Gunnar Olofsson (Sverige), I rapporten ges en utförlig översikt av datamaterialet i den svenska delen av NOS-S-projektets undersökning. Huvuddelen av framställningen utgörs av frekvenstabeller men också av en del diagram. Det är en detaljerad genomgång av alla variabler plus några nykonstruerade inom NOS-S-projektet; En jämförelse görs med ett motsvarande urval av respondenter i SCBs ULF-material. De flesta tabeller följs av kommentarer som rör resultaten och eventuellt intressanta iakttagelser och med förslag till vidare undersökningar. Kommentarer i kursiv stil innebär metodologiska och tekniska kommentarer kopplade till datamaterialet. Dessa delar av rapporten – ss. 7 – 118 – är skrivna av Ragnar Olofsson som också svarat för alla statistiska bearbetningar. Dessa delar av rapporten färdigställdes i december er 2003. Magnus Eriksson, som ansvarade för arbetet med datainsamlingen och som också kodade de öppna frågorna i enkäten, beskriver utförligt intervjuundersökningens tillkomst och genomförande i rapportens del IV, ”Teknisk Rapport”. Den följer efter dataredovisningens tre delar (se nedan ss. 119–124). Urvalspopulationen utgjordes av samtliga personer i Sverige mellan 55-64 år som arbetade år 1990 men som år 2000 hade sin huvudsakliga försörjning genom förtidspension och sjukpension. Svarsfrekvensen var hög, 75 %. Sist i rapporten redovisas fyra bilagor, förts och främst frågeformuläret som användes i undersökningen ”Unemployment, Early Retirement and Citizenship: Marginalisation and Integration in the Nordic Countries”
- …
