1,721,070 research outputs found
Språkets betydelse för lärandet i matematik
No full textI denna kunskapsöversikt undersöks språkets betydelse för lärandet i matematik. Granskning av forskning påvisar olika riktningar i undervisningen kring språk i ämnet. Riktningarna som granskas är diskursiv undervisning, som bygger på kommunikation och lärande i samspel, samt lexikal undervisning där ordförråd och kunskap byggs upp stegvis.
Kodväxling, flerspråkiga klassrum samt modersmålets betydelse är andra element som belyses som gynnsamma för lärandet. Även om forskarna lyfter frågan från olika vinklar och forskningen resulterar i olika idéer är de i stort sett överens om att modersmålet har en betydande och avgörande roll för matematiklärandet.
Då det i svenska skolan idag är en stor andel elever med annat modersmål än svenska är det ytterst relevant och viktigt för lärarprofessionen att tillägna sig kunskap kring hur man på bästa sätt gynnar dessa elever. Den svenska läroplanen beskriver det kompensatoriska uppdrag skolan har med särskilt ansvar för de elever som av olika anledning har svårt att nå målen (Skolverket, 2018). Efter en fördjupad litteraturöversikt, är vår samlade bild, likt den övervägande forskning visar, att den mest gynnsamma lärandemiljön är när den diskursiva undervisningen varvas med den lexikala undervisningen.In this knowledge review, the significance of the language for learning in mathematics is examined. Examination of research shows different directions in the teaching of languages on the subject. Discursive teaching based on communication and learning in interaction and lexical teaching where vocabulary and knowledge are built up gradually.
Code switching, multilingual classrooms and mother tongue are other elements that are highlighted for learning. Although the researchers raise the issue from different angles and the research results in differ, they largely agree that the mother tongue has a significant and crucial role for learning in mathematics.
Since the Swedish education system has a large proportion of pupils with a mother tongue other than Swedish, it is extremely relevant and important for the teacher profession to acquire knowledge about how to best benefit these students. The Swedish National Agency for Education describes the compensatory assignment the school has with special responsibility for the students who, for various reasons, have difficulty in achieving the goals (Skolverket, 2018). However, after an in-depth literature review, predominant research lands that the most favorable learning environment is when the discursive teaching is interspersed with lexical teaching
Språkutvecklande kemiundervisning
No full textSyfte med denna fallstudie är att undersöka kemiundervisning på en svensk grundskola ur ett flerspråkigt perspektiv. Undersökningen har genomförts på skolor där majoriteten har svenska som andraspråk, det vill säga eleverna eller en av deras föräldrar har ett annat nationellt språk än svenska som sitt starkaste språk. På dessa skolor har datainsamling genomförts med hjälp två provfrågor från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) till elever och semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet av provfrågorna visar att eleverna lyckades bättre med en fråga som hade visuellt stöd än en fråga på som krävde större läsförståelse. Resultatet av intervjuerna visar på svårigheter hos eleverna i lärandet av kemi. Anledningen är att läroböckerna består av många svåra begrepp och har ett språk som ligger långtifrån flerspråkiga elevers vardagliga språk, vilket gör att eleverna har svårighet med läsförståelse. Lärarna strävar efter att använda en lämplig metod som utgår från flerspråkiga elevers vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet. Flerspråkiga elever har mindre ordförråd i svenska, vilket gör det svårt att förstå innehållet i de naturvetenskapliga ämnena i jämförelse med eleverna som har svenska som förstaspråk. Det betyder att flerspråkiga elever behöver mer tid att parallellt utveckla sitt talspråk och skolspråk. Sammanfattningsvis kan sägas att skolspråket är ett problem för elevernas lärande i ämnet och att lärarna bör fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning
Mer än bara siffror. Hur kan matematikutveckling främjas hos elever med lässvårigheter?
No full textSyftet med denna uppsats var att undersöka hur några verksamma lärare arbetar för att främja den matematiska utvecklingen hos elever som har en försenad eller svag läsutveckling. För att undersöka detta valdes semistrukturerade intervjuer som metod. Tre verksamma klasslärare och en speciallärare i grundskolans årkurs 1 – 3 intervjuades. Frågorna de fick utgick från tre teman: deras syn på läsutvecklingen och när den kan anses vara försenad, hur matematisk och språklig förmåga hänger ihop samt hur man kan arbeta språkutvecklande inom matematiken. Lärarna uppfattade att de flesta elever hade knäckt läskoden till årskurs två. De elever som hade svårigheter med läsningen hade ofta också svårigheter i matte, enligt de intervjuade lärarna. För att främja en fortsatt utveckling av dessa elevers matematiska förmåga bör man enligt de intervjuade lärarna arbete språkutvecklande inom matematiken. Fyra betydande arbetsområden formulerades: begreppsförståelse, kontextuell förståelse, lära genom samtalet samt praktiskt arbete
Multimodala strategier i teknikundervisning för nyanlända elever
No full textSyftet med studien är att undersöka hur lärare anpassar och planerar sin undervisning för att kunna kommunicera ämnesinnehåll i teknik med nyanlända elever.
Studien genomfördes på en skola i utkanten av en svensk stad. På skolan går det bara flerspråkiga elever och de nyanlända eleverna direktinkluderas i klasserna. Under veckan har de nyanlända eleverna studiestöd på svenska i mindre grupp och det är ett sådant lektionspass i teknik i åk 6 som är studerat.
Läraren intervjuades både före och efter det filmade lektionspasset. Läraren är utbildad grundskollärare MaNO 1-7 och behörig att undervisa i teknik sedan 1995. Gruppen bestod vid det aktuella tillfället av tre elever som varit i Sverige mindre än ett år och de hade inget gemensamt verbalspråk förutom den svenska de hunnit lära sig på sin tid på skolan. Empirin utgjordes av en lärares skriftliga planering, digitalt bildspel som användes under lektionen, ett filmat lektionspass och två intervjuer.
Vid analysen av materialet användes två teoretiska ramverk. Socialsemiotik för att titta på multimodal kommunikation och designteori för att fånga upp hur läraren designat sin undervisning för att möjliggöra multimodal kommunikation.
Resultatet visar att de två närvarande diskurserna, teknikundervisning och undervisning-av-nyanlända, smälter samman och en ny hybriddiskurs som benämns undervisa-nyanlända-i –teknik. Det påverkar lärarens design och möjligheter att kommunicera ämnesinnehållet utan tal och skrift planeras in redan från början. Planerade uttryckssätt är bilder och Widgitsymboler. Lärarens design möjliggör även oplanerade uttryckssätt, exempelvis användandet av föremål och digitala bilder. Ytterligare två uttryckssätt används i stor utsträckning vilket är något som bara sker enligt läraren. Gester och aktiviteter med sin egen och elevernas kroppar används genom hela lektionspasset vilket läraren inte riktigt har funderat över förrän hen fick se delar av det filmade materialet under efterintervjun. Utöver tal och skrift går det alltså att identifiera sex uttryckssätt som läraren använder sig av. Uttryckssätten kombineras i ensembler och endast tal och skrift används i stort sett aldrig. Ämnesinnehållet i teknik blir på så sätt synligt och begripligt för eleverna och de kan erbjudas en anpassad ämnesundervisning utan att den kognitiva nivån sänks.
Nyckelord: teknikundervisning – nyanlända – multimodalitet – design - diskursThe purpose of this thesis is to study how teachers can communicate content with newly immigrated students in technology education. The study was conducted at a school in the outskirts of a Swedish city. All the students in the school has other languages than Swedish as their first language. A teacher teaching a smaller group of newly immigrated students was interviewed and a technology lesson was videotaped. The students in the smaller group has been in Sweden less than a year and they don’t share any national language with each other. The teacher’s written lesson plan and presentation used during the lesson were also parts of the empirical material.
Two theoretical frameworks were used to analyze the material, multimodal discourse and didactical design. These frameworks’ keywords, discourse, design, production, modes, framing, settings and transformation are the foundation of the analysis.
The result of the study shows a multimodal discourse where the teacher uses six different semiotic resources besides speaking and writing to communicate the content of the subject. The use of pictures, symbols and gestures is a part of the teacher’s explicit design, which is discussed during an interview. During the lesson the teacher also communicates through implicit modes like artefacts, drawings and actions with the body. Commonly the teacher combines the modes in ensembles. The teacher is interview both before and after the analyzed lesson and reflects on the present discourses. Two previously documented discourses: technology education-discourse and teaching newly immigrated-discourse emerge to a new and hybrid discourse that essentially reflect a teaching technology to newly immigrated-discourse
Vart är vi på väg? Kemikurser för vuxna på distans, ett lärarperspektiv
No full textThe aim of this study has been to examine how distance education is different from regular education, what problems arise from these differences and what strategies maya id in solving those. This should be seen in the light of a reported increase in the demand for flexible courses for educating adults and an ongoing development project.
Qualitative interviews were conducted with teachers currently teaching both regular and distance courses in subjects containing chemistry. It was found that the teachers view of the differences and problems associated with distance education was; large number of drop-outs, the teacher as a guide, limitations on online communication, lack of interaction between students and uncertainties regarding the motivation of the students.
As drop-out rates have been determined to chiefly depend on factors outside the control och either the school or the teacher the attention was turned toward three main areas; motivation, interactions and discussions and the role of the teacher. Previous studies have found that motivation differs for adult and youth learners, but a possible pathway is to work with building the student’s self-efficacy. Student interaction was perhaps the biggest issue seen by the teachers and there are no sure-fire ways to improve it. The suggestion offered is to have a introductory period with intense activity from the teacher, and potentially a face-to-face meeting. Although the teacher should generally stay away from any active student-discussion, a certain amount of moderation might be prudent. The interviewees felt that the role of the teacher was more that of a guide, but it should also be added that it contains elements of motivator, moderator and instigator of discussions
Kooperativt lärande och matematikängslan i grundskolan
No full textMathematics anxiety is a well-known and well-researched area within mathematical didactics. Similarly, cooperative learning is a widely discussed and researched area. This study aims to bring to light the effects that cooperative learning can have on mathematics anxiety by answering the following two questions. What is mathematics anxiety? What effects can cooperative learning have on mathematics anxiety? Research articles on mathematics anxiety and cooperative learning have been selected and processed to formulate a result. Research that has been done on mathematics anxiety shows that it is a state of negative feelings towards the subject that affects both working memory and the processing of numerical skills. Research also shows that cooperative learning can have a positive effect on mental health and self-esteem through positive social interdependence in cooperative groups. In conclusion, cooperative learning is a teaching method that could have a positive effect mathematics on anxiety
Kooperativt lärande - Effekter på lågstadieelevers inre motivation inom matematiken
No full textCooperative learning and intrinsic motivation are two common concepts in mathematics education. The aim of the following study is to examine the relation between these two concepts. In order to do so, two questions have been constructed. One of the questions aims to examine the concept intrinsic motivation, foremost in relation to mathematics. The second question builds on the first question and aims to explore the concept of cooperative learning and how this, in mathematics education, impact students` intrinsic motivation. The focus is on students between the age of five and ten years. The method of this study was to examine scientific articles and studies in the area of the aim of the study. The scientific articles have foremost been found using different databases. The result of the study show that intrinsic motivation exists inside the individual but can be affected by the role of teacher or classroom. In cooperative learning, students work together in groups to help each other learn. Some of the studies examined show that cooperative learning might have a positive effect on intrinsic motivation although the result is not clear
Att läsa matematik - Språkliga aspekter inom matematisk literacy
No full textMathematical literacy is a well-known term within mathematical didactics. The following study’s aim was to define mathematical literacy and to investigate significant language aspects related to the development of mathematical literacy. A variety of scientific articles were selected for comparison and analysis. Results showed that mathematical literacy often is defined as a content specific literacy area, uniting skills in the general content area literacy with numeracy. Well-developed skills in mathematical literacy often indicate advanced linguistic skills, as awareness of semantics and syntax are demanded to develop mathematical literacy. The relationship between numeracy and literacy, both general and subject-specific, is illustrated as skills in language directly relates to success in mathematics. The findings conclude that literacy demands are higher in mathematics than in other subjects due to the importance of the exact understanding of terms and expressions
Språkutvecklande arbetssätt i NO: lärares kompetens, inställning och undervisningsmetoder
No full textMed en förändrad och mer mångkulturell befolkning möter skolan idag stora utmaningar för att varje elev ska utvecklas och nå målen (Cummins, 2016; Skolverket, 2019). Det räcker inte att språklärarna fokuserar på elevernas språkutveckling; lärare i alla ämnen ska idag arbeta språkutvecklande, då språket är det viktigaste redskapet vi har för att ta till oss ny kunskap (Gibbons, 2006). Detta ställer nya krav på undervisningen och därmed på lärarens kompetens, inte minst inom NO-ämnena som till sin karaktär ställer höga språkliga krav för att kunna ta till sig kunskap om processer, samband och begrepp (Hajer, 2015).
Denna undersökning syftar därför till att undersöka hur NO-lärare i årskurs 4–6 ser på sin egen kompetens och sitt uppdrag att undervisa flerspråkiga elevgrupper, samt hur de anser sig tillämpa språkutvecklande arbetssätt. Två mindre kommuner i södra Sverige har undersökts, och syftet har varit att undersöka om det funnits några skillnader mellan kommunerna och mellan lärare som fått respektive inte fått någon utbildning i arbetssättet.
Empiri har samlats in genom att samtliga berörda lärare har ombetts fylla i en
enkät, vilket resulterade i 29 insamlade enkäter av 51 utdelade. Enkäten bygger på teori om språkutvecklande arbetssätt utifrån en sociokulturell grund, där språket ses som en central del i tänkandet och språkinlärning sker i sociala sammanhang. Den insamlade datan har analyserats genom signifikanstest i form av t-test, som jämfört lärare beroende på kommun och utbildningsnivå.
Resultatet visar att lärare har relativt stark tilltro till sin kompetens i arbetssättet,
även om ytterligare kompetens också efterfrågas. De som fått utbildning i språkutvecklande arbetssätt känner sig mer kompetenta och menar sig möta andraspråkselevernas behov i större utsträckning. Mellan kommunerna syntes en skillnad, då ena kommunens lärare hade en mer positiv inställning till att undervisa flerspråkiga elevgrupper. Lärarna var dock överens om att det är svårare att undervisa dessa grupper. Överlag anser sig lärare använda språkutvecklande metoder i majoriteten av sina ämnesområden, i synnerhet när det kommer till att betona ämnesspecifika begrepp. Lärare med utbildning i arbetssättet använder en del metoder mer, exempelvis cirkelmodellen och att ta fram separat material till språksvaga elever
Digitala verktyg i matematikundervisningen
No full textMycket av den forskning som finns visar att lärare har en bristande kompetens för tillämpning av digitala verktyg i matematikundervisningen. Digitaliseringen i samhället utvecklas ständigt, vilket bidrar till att skolans digitalisering bör göra det samma. Tidigare forskning uttrycker därför att vi inte längre kan diskutera om vi ska tillämpa digitala verktyg i undervisningen, utan istället hur det faktiskt ska implementeras. Syftet med den här empiriska undersökningen blev därmed att belysa hur lärare på mellanstadiet implementerar digitala verktyg i matematikundervisningen. I anknytning till TPACK-modellen har en analys gjorts, för att synliggöra lärares koppling mellan pedagogik, teknik och matematik. Resultatet visar att det är viktigt att lärare tänker på att ett digitalt verktyg inte bär med en pedagogik i sig. Istället bör man fundera över vilka pedagogiska strategier man använder i anknytning till tillämpningen av digitala verktygMuch of the research available shows that teachers have a lack of competence for the application of digital tools in mathematics education. Digitalisation in society is constantly evolving, which helps the school's digitalisation to do the same. Previous research therefore expresses that we can no longer discuss whether to apply digital tools in teaching, but instead how it should actually be implemented. The purpose of this empirical study was thus to illustrate how middle school teachers implement digital tools in mathematics education. In connection with the TPACK model, an analysis has been made, in order to make visible the teachers' connection between pedagogy, technology and mathematics. The result shows that it is important for teachers to remember that a digital tool does not carry a pedagogy in itself. Instead, one should consider what pedagogical strategies one uses in connection with the application of digital tool
- …
