2,589,459 research outputs found
J(ava)Script-en standard, två viljor och miljontals användare-
No full textRapportens syfte är att ge en grundläggande förståelse för de problem som är förknippade med JavaScripts och JScripts inkompatibilitet, genom att identifiera de båda skript-språkens huvudsakliga likheter och olikheter. Vid publicerandet av webbläsaren Netscape Navigator 2.0 presenterades ett inbyggt skriptspråk kallat JavaScript. Det växte snabbt i popularitet och det dröjde inte länge förrän Microsoft, med webbläsaren Internet Explorer 3.0, bestämde sig för att ge stöd åt skriptspråket. Microsoft passade samtidigt på att döpa om produkten till JScript och tillföra språket ytterligare funktionalitet. Det fanns potential för JavaScript och JScript att till viss del tillfredsställa webbens behov av dynamik och interaktivitet, men språken var inkompatibla. För att försöka lösa problemet påbörjades utvecklingen av en skriptspråksstandard. European Computer Manufacturers Association (ECMA) stod för arbetet och i juni 1997 godkändes officiellt första upplagan av standarden ECMA-262. Den implementerades i JavaScript 1.3 och JScript 3.0. Ett problem kvarstod dock. Skriptspråken var fortfarande inte fullt ut kompatibla, eftersom de var för sig tillförde ytterligare funktionalitet utöver standarden. I uppsatsen diskuteras problemet utifrån tre skilda områden. Det första området inkluderar standarden ECMA-262. Det andra området innefattas av den funktionalitet som skriptspråken tillför utöver standarden och som kan identifieras i båda språken. Det tredje området består av de faciliteter som är unika för respektive skriptspråk. För att kunna identifiera delområde två har en fallstudie utförts. Metoden för studien har varit att testa de objekt, egenskaper, metoder, operatorer och satser som finns tillgängliga i både JavaScript och JScript, men ej i ECMA-262. Rapportens fallstudie och diskussion gav upphov till följande slutsatser: * JavaScript 1.3 och JScript 3.0 är trots inkompatibilitetsproblematiken två mycket lika skriptspråk. * Stommen i språken består av skriptspråksstandarden ECMA-262, vilken tillhanda-håller grundläggande syntax och semantik i språken samt typer, operatorer, uttryck, satser och ett antal inbyggda objekt. * Det finns ett behov av en standard för att ny funktionalitet skall fungera identiskt i båda språken. * Den mest påtagliga skillnaden mellan skriptspråken finns ej i språkens kärna, utan snarare i den miljö i vilka de verkar. * Mycket tyder på att ECMAScript-standarden kommer att utvecklas till den grad att skillnaden mellan språken blir försumbar
Jord- och skogsbruksministeriets strategi 2030
No full textMånga av de saker som vi nu tycker är självklara är unika. I framtiden kommer ren mat och rent vatten att höra till de viktigaste tillgångarna för oss och för hela världen, likaså hållbar användning av förnybara naturresurser i alla former.
Vi inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde bygger upp Finland till ett land med förmåga att utvecklas – vi skapar ett hållbart matsystem och en hållbar naturresursekonomi som har en förmåga att förnya sig samt ett innovativt system för geografisk information. Vi tror på ett hållbart tillvaratagande av förnybara naturresurser och på nya möjligheter inom matproduktionen. Ett ansvarsfullt matsystem, hållbar bioekonomi och cirkulär ekonomi samt tillförlitliga datalager är viktiga för oss alla. Samtidigt skapar de viktiga möjligheter som stärker vårt lands konkurrenskraft och landsbygdens livskraft.
Vårt arbete fokuserar fortfarande på jord- och skogsbruket. Vi arbetar också för människors, växters och djurs hälsa och välbefinnande. Vidare arbetar vi på bred front för hållbar användning av vatten, fiskar, vilt och andra förnybara naturresurser.
Vi vill hitta lösningar på frågor som är av största vikt för Finland och för hela mänskligheten. Bioekonomi, cirkulär ekonomi, markanvändning och en hållbar användning av förnybara naturresurser står i fokus såväl i dag som i framtiden. De frågor som gäller dessa områden innebär inte enbart problem, utan också stora möjligheter som bidrar till målen för hållbar utveckling
Lärares och elevers uppfattningar om matvanor och hälsa
No full textDå det ständigt kommer nya tips om hur man skall förhålla sig till mat, måltider och kost ökar
även kraven på att vi människor måste bli mer kunniga inom området så att vi lättare kan
förhålla oss till all information vi möter. Genom Skolverkets kursplaner (2011a) finns det ett
krav på skolan att undervisa om hälsa kopplat till matvanor. Med anledning av detta har jag
valt att undersöka hur en lärare i hem- och konsumentkunskap, en lärare i idrott och hälsa
samt tio elever ser på undervisningen om hälsa kopplat till kost. Syftet med denna studie är att
undersöka elevers och lärares uppfattningar kring måltider och hälsa. Uppsatsen syftar även
till att undersöka om det finns något samarbete mellan ämnena hem- och konsumentkunskap
och idrott och hälsa då det kommer till undervisning om matvanor och hälsa.
De resultat jag fått fram visar att läraren i hem- och konsumentkunskap lägger mer fokus på
hälsa i samband matvanor än vad läraren i idrott och hälsa gör. De tycker båda två att det är
ett viktigt ämne att undervisa om men läraren i idrott och hälsa anser att det är ett ämne som
är väldigt underordnat i hans undervisning. Det finns inget samarbete eller
ämnesöverskridande arbete mellan hem- och konsumentkunskap och idrott och hälsa.
Elevernas intresse för hälsa kopplat till kost är ganska svalt. De flesta elever ansåg att den
mesta kunskapen de har om hälsa och matvanor kommer från hem- och
konsumentkunskapsundervisningen, men att det i många fall även talas om det en del hemma
Nyttigt och Gott! Kunskaper kring och konsumtion av frukt och grönsaker bland tre yrkesgrupper
No full textNordiska (och svenska) näringsrekommendationer rekommenderar att äta 500 gram frukt och grönsaker per dag. Detta är den mängd som, enligt forskning, har effekt mot övervikt samt mot hjärt- och kärlsjukdomar. Utländska och svenska studier visar att svenska folket äter för lite frukt och grönsaker i förhållande till rekommendationerna.
Studiens syfte är att undersöka frukt- och grönsakskonsumtionen bland ett antal kockar, idrottslärare och distriktssköterskor i Göteborg. Syftet är också att studera om dessa grupper använder kunskaper om frukt och grönsaker i sin yrkesroll. Studiens frågeställningar är: Hur ser frukt- och grönsakskonsumtionen ut bland de utvalda grupperna? Vilka motiv har respondenterna för att äta frukt och grönsaker som de gör? Anser respondenterna sig ha kunskap om frukters och grönsakers effekt på hälsan? Använder respondenterna kunskaper om frukt och grönsaker i sina yrkesroller?
Studien genomfördes med enkätundersökning. Urvalet gjordes med ett icke-slumpmässigt, bekvämlighetsurval. Enkäter delades ut till 131 respondenter. Svarsfrekvensen blev 86 enkäter.
Studiens resultat visade att respondenterna överlag åt mer frukt och grönsaker än svenskar i genomsnitt. Främst märktes en tydlig skillnad bland de unga respondenterna som hade en högre konsumtion än unga vuxna i övriga studier. På frågan varför respondenterna åt frukt och grönsaker var det mest frekventa svaren att det var nyttigt och gott. Flertalet av respondenterna svarade att de använder kunskaper om frukt och grönsaker i sin yrkesroll och att de önskar mer kunskap i ämnet. Vi anser att det finns ett samband mellan respondenternas utbildning om kost och deras relativt höga konsumtion av frukt och grönsaker
Vitamin- och mineraltillskott - Användning och uppfattningar hos kvinnliga 18 till 19-åriga elever
No full textKonsumtionen av kosttillskott har ökat kraftigt i Sverige och då inte minst i form av vitamin- och/eller mineraltillskott (VMT). Dessa preparat används främst av kvinnor och tillräknas välgörande effekter som inte alltid är bevisade. Framförallt så är kosttillskotts fysiologiska effekter hos ungdomar inte helt fastställda.
Syftet med detta arbete var att undersöka kvinnliga 18 till 19-åriga elevers användning av och uppfattningar om VMT. Vi ville även se ifall uppfattningarna om kosttillskott skilde sig mellan användare och ickeanvändare. Den metod som användes var en gruppenkät med öppna och fasta svarsalternativ vilken delades ut till 56 elever på två gymnasieskolor utanför Göteborg.
Resultatet visade att ungefär en tredjedel av eleverna använde någon form av VMT och familj och vänner var deras främsta informationskällor. Enskilda vitamintillskott konsumerades mest men det var inte alla som kände önskade effekter av VMT eller ansåg sig behöva dem. De vanligaste anledningarna till användandet av VMT var för att bli pigg, hålla sig frisk och få i sig alla näringsämnen. Självskattade mat och motionsvanor var sunda hos både användare och ickeanvändare och de flesta eleverna poängterade vikten av att i första hand äta mat för att tillgodogöra sig näringsämnen.
Få användare tillhörde de grupper som rekommenderas VMT och ingen nämnde att de hade uppfattningen att VMT kunde vara skadligt. Därför anser vi det viktigt att som kostvetare känna till och informera ungdomar om både för- respektive nackdelar med användandet av VMT
Frukta inte grönt! - En studie om gymnasieungdomars attityd och konsumtion av frukt och grönsaker
No full textLivsmedelsverket rekommenderar att man bör äta 500 gram frukt och grönsaker varje dag. Detta för att genom en god kosthållning främja hälsa och förebygga sjukdom. Studier visar att endast en liten del av befolkningen lever upp till denna rekommendation. Det är dessutom så att yngre äter mindre frukt och grönt än äldre. Detta kan på sikt leda till problem med övervikt och andra kostrelaterade problem vilket kan få negativa konsekvenser för folkhälsan.
Syftet med vårt arbete var att undersöka gymnasieungdomars attityder till frukt och grönsaker. Detta för att se om målgruppen kände till rådande rekommendationer, om de efterlevs samt hur konsumtionen ser ut och om det finns skillnader mellan könen.
För att undersöka detta genomförde vi en kvantitativ enkätundersökning på en stor gymnasieskola i Västsverige. Tvåhundra elever fick svara på olika frågor kring attityder och konsumtion gällande frukt och grönsaker, till exempel vilka frukter och grönsaker som äts mest frekvent, vilka anledningar som fanns att äta respektive inte äta samt hur väl de kände till Livsmedelsverkets rekommendation.
En överväldigande majoritet av de svarande ansåg att frukt och grönsaker är nyttigt och de allra flesta tyckte att Livsmedelsverkets rekommendation var bra. Det var dock inte lika många som tidigare kände till rekommendationen eller som följde den. Det fanns med andra ord en viss diskrepans mellan attityden till frukt och grönsaker och den verkliga konsumtionen. Det fanns även en tendens till skillnader mellan könen, kvinnor åt mer frukt och grönt än män och kvinnornas attityd till dessa livsmedel var också en aning mer positiv
Handboll och kost - Attityder och uppfattningar kring kost och livsmedel hos västsvensk damelit
No full textSyftet med vår studie var att kartlägga uppfattningar kring kost och livsmedel hos kvinnliga elithandbollsspelare i fem elitserieklubbar i Västra Götalandsregionen. I och med elitidrottares höga aktivitetsnivå, skiljer de sig markant från normalaktiva och har därmed andra rekommendationer för hälsa, återhämtning och prestation. Kunskapsnivån är dock ofta bristfällig hos dessa individer gällande kostrekommendationer, energibehov samt måltidsplanering. Forskning visar att våra beteenden bestäms inte bara av vår kunskapsnivå, utan också av våra attityder. För att kunna utforma en insats för att höja kostkunskapen hos dessa individer, menar vi därför att det är en klar fördel att känna till sin målgrupps attityder till ämnet. Förhoppningsvis kan detta ligga till grund för utformandet av en effektiv intervention som målgruppen upplever som relevant och anpassad till just dem.
Datainsamlandet skedde genom en enkät i två delar som avhandlade åtta ämnesområden: kolhydrater, protein, fett, dryck, måltidsordning, kostråd, färdigmat samt kosttillskott. Enkäten genomfördes under ledning före eller efter ett träningstillfälle för de fem klubbarna inom en tidsperiod av 13 dagar. Antalet deltagare uppgick till 90 kvinnor i åldrarna 17-35 år, där majoriteten av deltagarna var inom åldersspannet 17-28 år.
Kartläggningen visade att deltagarna uppvisade tydligt positiva attityder till alla energigivande näringsämnen, kolhydrater, fett och protein. Undantaget var alkohol och de enskilda livsmedlen vitt bröd och juice. Gällande måltidsordning var deltagarna påfallande positiva till frukost och mellanmål, speciellt då dessa knöts till prestation. Deltagarna var öppna för kostråd utifrån och medvetna om att de har andra energi- och näringsbehov än normalaktiva. De anser det vara sitt eget ansvar att ha tillräcklig kostkunskap. Attityden till kosttillskott varierade. Deltagarna var positiva till begreppet i stort, men ansåg inte det nödvändigt när man spelar på elitnivå eller att det skulle påverka deras prestation mer än vanlig mat. Hemlagad mat ansågs vara både nyttigare och godare än färdigmat och vatten föredrogs som dryck både vid träning och vid match
Elitorienterares kost- och vätskeintag inför och under en tävlingshelg - Uppnår orienterarna rekommendationerna för optimal prestation?
No full textFör att en elitidrottare ska prestera optimalt under träning och tävling, är det viktigt att hon/han har en adekvat kosthållning. Särskilda näringsrekommendationer för idrottare har framarbetats. Bland annat har Svenska Olympiska Kommittén utarbetat en kostpolicy för elitidrottare, som belyser vikten av näringsintag före, under och efter fysisk aktivitet, samt hur dessa intag bör vara sammansatta näringsmässigt för att idrottaren skall kunna prestera och återhämta sig optimalt.
Syftet med detta arbete var att se hur kost- och vätskeintaget såg ut bland elitorienterare före, under och efter tävling, i förhållande till gällande rekommendationer. Även livsmedelsval samt deltagarnas resonemang kring kost- och vätskeintag i samband med tävling studerades.
Studiens urval baserades på 15 elitorienterare (8 män och 7 kvinnor) som deltog i orienteringstävlingar i Ronneby under påskhelgen. Orienterarna fyllde i en mat- och vätskedagbok under totalt fyra dagar, två dagar före respektive under tävlingshelgen. Dagboken innehöll även en enkätdel, med frågor av mestadels öppen karaktär.
Orienterarna hade en varierad kosthållning samt ett rekommenderat dagligt intag av kolhydrat, fett och protein under de fyra dagarna. Det beräknade energiintaget var hos merparten av orienterarna högre än den uppskattade energiförbrukningen. Tolv av de femton elitorienterarna nådde med god marginal upp till vätskerekommendationerna fyra timmar för respektive tävlingsstart. Majoriteten av deltagarna hade en måltidstiming som inte överensstämde med gällande rekommendationer. Detta visade sig främst genom att de generellt inte intog ett optimalt återhämtningsmål, sett till adekvat mängd kolhydrater och protein direkt efter målgång. Ur ett könsperspektiv, såg man att männen väntade längre än kvinnorna innan de intog mat/dryck efter avslutad aktivitet
Lärares och elevers synpunkter
No full textFlera undersökningar har visat att grundskoleelevers kunskaper inte bedöms på ett likvärdigt
sätt. Olika satsningar har skett från Skolverkets sida där syftet varit att öka likvärdigheten i
bedömningen. En sådan satsning från Skolverket är utvecklingen av en prov- och
bedömningsbank för hem- och konsumentkunskap. Avsikten med prov- och
bedömningsbanken är att erbjuda lärare stöd för att bedöma elevers kunskap och att
bedömningen ska bli mer likvärdig nationellt.
Syftet med examensarbete var att ta reda på hur ett prov som utvecklats för prov- och
bedömningsbanken fungerade i praktiken. Jag fick möjlighet att följa arbetet i den fas som
kallas utprövning, det vill säga när ett prov testades av elever och bedömdes av deras lärare.
I min studie har jag använt observationer, intervjuer och ett frågeformulär, vilket innebär en
form av triangulering.
I resultatet redovisas vad som händer i klassrummet under utprövningen samt lärarnas och
elevernas synpunkter på provet. Vid observationer framkom att eleverna tyckte att provet var
för omfattande. Av intervjuer med lärare framkom att elevernas svar var svåra att bedöma, att
frågorna behövde förtydligas och att kriterierna som låg till grund för bedömningen inte var
tillräckligt distinkta. Elevenkäter visade att frågorna i provet upplevdes som viktiga av många
elever eftersom de handlade om ekonomi, miljö och hälsa. En del elever ansåg att frågorna
skulle vara klarare och tydligare och att de borde få tillräcklig tid för att genomföra provet
”Då tar man tag i det lilla, lilla positiva som de har, och så utvecklar man det… Så gott det går” – En studie i hur idrottslärare bemöter gymnasieelever som inte vill delta i idrottsundervisningen
No full textSammanfattning: Trots att ämnet idrott är ett av de populäraste i skolan väljer många
elever att inte delta. Studien undersöker, med hjälp av intervjuer och
tidigare forskning, varför det är så. Sju lärare på olika gymnasieskolor
intervjuades. Tidigare forskning inom området presenteras också, samt
en genomgång av ämnets historia och ställning idag.
Elevtyper som inte deltar är vanligtvis sådana som inte idrottar på sin
fritid, som har negativa erfarenheter av (skol)idrott sedan tidigare, samt
har en lägre färdighet i ämnet. Elever på praktiska program är
överrepresenterade, likaså elever med lägre betygssnitt.
För att få dessa elever att delta menar lärarna att det krävs
individanpassade lösningar, som utgår från elevens behov och syftar till
att successivt återföra denne till ordinarie undervisning, lektioner och
aktiviteter som är kul och varierade, samt att tävlingsmomentet tonas
ned för att undvika att elever jämförs med varandra och de mindre
talangfulla slås ut. Det är även viktigt med en god relation mellan eleven
och läraren för att skapa ett förtroende. Dessa åtgärder kräver mycket
tid och resurser, något som inte alltid finns
- …
