112,126 research outputs found
Study of the 2H(p,γ)3He^2H(p,γ)^3He2H(p,γ)3He reaction in the Big Bang nucleosynthesis energy range at LUNA
No full textDeuterium is the first nucleus produced in the Universe, whose accumulation marks the beginning of the so called Big Bang Nucleosynthesis (BBN). Its primordial abundance is very sensitive to some cosmological parameters like the baryon density and the number of the neutrino families. Presently the main obstacle to an accurate theoretical deuterium abundance evaluation is due to the poor knowledge of the 2H(p,γ)3He cross section at BBN energies. The aim of the present work is to describe the experimental approach proposed by the LUNA collaboration, whose goal is to measure, with unprecedented precision, the total and the differential cross section of the reaction in the 30 < Ec.m. [keV] < 300 energy range
Metallhalter i mossa kring en försurad sjö i bohuslän.
No full textHösten 1981 insamlades femtio prover av väggmossa (Pleurozium schreberi) från skogsytor och föryngringsytor i Gårdsjöns närområde. Mossproven analyserades med avseende på Ca, Al, Fe, Mn, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, V och Zn. Mossa som vuxit i barrblandskog innehöll signifikant högre metallhalter än mossa som vuxit på föryngringsytor, med undantag av Ca, Cd, V och Zn, där ingen skillnad förelåg. Mossa från föryngringsytor innehöll signifikant högre halter av Mn. Korrelationstest visade att en statistiskt säkerställd korrelation förelåg mellan flertalet tungmetaller (ej V och Zn) i mossa från skogsytor. Utgående från mossans metallhalter, ålder och biomassa, gjordes depositionsberäkningar. Depositionen till barrskog var för Co 0.18 g/ha*år, för Cr 2.3 g/ha*år och för Cu 7.3 g/ha*år. Dessa siffror visar en god överensstämmelse med andra depositionssiffror framtagna ur nederbördsdata och data om krondropp från Gårdsjön.Hösten 1981 insamlades femtio prover av väggmossa (Pleurozium schreberi) från skogsytor och föryngringsytor i Gårdsjöns närområde. Mossproven analyserades med avseende på Ca, Al, Fe, Mn, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, V och Zn. Mossa som vuxit i barrblandskog innehöll signifikant högre metallhalter än mossa som vuxit på föryngringsytor, med undantag av Ca, Cd, V och Zn, där ingen skillnad förelåg. Mossa från föryngringsytor innehöll signifikant högre halter av Mn. Korrelationstest visade att en statistiskt säkerställd korrelation förelåg mellan flertalet tungmetaller (ej V och Zn) i mossa från skogsytor. Utgående från mossans metallhalter, ålder och biomassa, gjordes depositionsberäkningar. Depositionen till barrskog var för Co 0.18 g/ha*år, för Cr 2.3 g/ha*år och för Cu 7.3 g/ha*år. Dessa siffror visar en god överensstämmelse med andra depositionssiffror framtagna ur nederbördsdata och data om krondropp från Gårdsjön
Metaller i mossa 2010
No full textPå uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av halter av metaller i mossa över hela Sverige under 2010. Idén att använda mossor för att mäta metallförekomsten i skogsekosystem utvecklades i Sverige och de nationella mossundersökningarna har genomförts i stort sett vart 5:e år sedan 1975. Syftet med metallmätningarna i mossa är bl.a. att kvalitativt och kvantitativt karakterisera det regionala bakgrundsnedfallet av metaller, påvisa mer betydande föroreningskällor och utsträckningen av de påverkade områdena, följa upp tidigare nedfallsmätningar och följa tidsutvecklingen, följa upp resultatet av emissionsbegränsande åtgärder samt delta i samt rapportera till det europeiska samarbetet inom Luftkonventionen (ICP Vegetation). Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller över Sverige har fungerat mycket väl. I den nationella undersökningen 2010 har arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V) och zink (Zn) analyserats. Förekomsten av de flesta av metallerna följer en syd-nordlig gradient med de högsta halterna i södra eller sydvästra Sverige. För metallerna Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, V och Zn är koncentrationerna signifikant lägre i fjälltrakterna och norra Sveriges inland jämfört med övriga delar av Sverige. Vissa områden som malmfälten i Norrbotten, områden i närheten av Rönnskärsverken i Skellefteå kommun samt kustområdet nära gränsen till Finland utgör undantag från den generella syd-nordliga gradienten. I dessa områden finns påverkan av lokala utsläppskällor. För de allra flesta metaller har tungmetallmedelhalten i mossa minskat sedan 2005 års undersökning. Undantag från detta är främst koppar och zink. Förändringar över tiden vad gäller metallhalterna i mossor stämmer överens med trenderna i Sveriges och övriga Europas utsläppsminskningar. Under de senaste 35 åren, mellan 1975 och 2010, har metallhalten i mossor i hela Sverige minskat signifikant för samtliga undersökta metaller med mellan 47 % och nästan 100 %. Mest minskade metallkoncentrationerna i mossa för bly följt av krom, nickel, kadmium, vanadin, arsenik, koppar och zink. Det finns dock vissa områden i Sverige där ingen signifikant minskning kan påvisas. Under perioden 1990-2010 har metallhalten i mossa i Sverige inte minskat i samma utsträckning som tidigare. Endast bly och kadmium visar på en statistiskt signifikant minskning som medelvärde för hela Sverige för denna period. För järn, koppar, krom, vanadin finns det dock i några fall statistiskt signifikant minskande metallhalter i mossa i vissa regioner under perioden. För nickel och zink kan inga statistisk signifikanta minskningar påvisas mellan 1990 - 2010 för någon del av Sverige.För framtiden bör exempelvis även de sällsynta jordartsmetallerna inkluderas i mossundersökningen. Dessa kan bli ett växande problem inom en snar framtid.På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av halter av metaller i mossa över hela Sverige under 2010. Idén att använda mossor för att mäta metallförekomsten i skogsekosystem utvecklades i Sverige och de nationella mossundersökningarna har genomförts i stort sett vart 5:e år sedan 1975. Syftet med metallmätningarna i mossa är bl.a. att kvalitativt och kvantitativt karakterisera det regionala bakgrundsnedfallet av metaller, påvisa mer betydande föroreningskällor och utsträckningen av de påverkade områdena, följa upp tidigare nedfallsmätningar och följa tidsutvecklingen, följa upp resultatet av emissionsbegränsande åtgärder samt delta i samt rapportera till det europeiska samarbetet inom Luftkonventionen (ICP Vegetation). Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller över Sverige har fungerat mycket väl. I den nationella undersökningen 2010 har arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V) och zink (Zn) analyserats. Förekomsten av de flesta av metallerna följer en syd-nordlig gradient med de högsta halterna i södra eller sydvästra Sverige. För metallerna Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, V och Zn är koncentrationerna signifikant lägre i fjälltrakterna och norra Sveriges inland jämfört med övriga delar av Sverige. Vissa områden som malmfälten i Norrbotten, områden i närheten av Rönnskärsverken i Skellefteå kommun samt kustområdet nära gränsen till Finland utgör undantag från den generella syd-nordliga gradienten. I dessa områden finns påverkan av lokala utsläppskällor. För de allra flesta metaller har tungmetallmedelhalten i mossa minskat sedan 2005 års undersökning. Undantag från detta är främst koppar och zink. Förändringar över tiden vad gäller metallhalterna i mossor stämmer överens med trenderna i Sveriges och övriga Europas utsläppsminskningar. Under de senaste 35 åren, mellan 1975 och 2010, har metallhalten i mossor i hela Sverige minskat signifikant för samtliga undersökta metaller med mellan 47 % och nästan 100 %. Mest minskade metallkoncentrationerna i mossa för bly följt av krom, nickel, kadmium, vanadin, arsenik, koppar och zink. Det finns dock vissa områden i Sverige där ingen signifikant minskning kan påvisas. Under perioden 1990-2010 har metallhalten i mossa i Sverige inte minskat i samma utsträckning som tidigare. Endast bly och kadmium visar på en statistiskt signifikant minskning som medelvärde för hela Sverige för denna period. För järn, koppar, krom, vanadin finns det dock i några fall statistiskt signifikant minskande metallhalter i mossa i vissa regioner under perioden. För nickel och zink kan inga statistisk signifikanta minskningar påvisas mellan 1990 - 2010 för någon del av Sverige.För framtiden bör exempelvis även de sällsynta jordartsmetallerna inkluderas i mossundersökningen. Dessa kan bli ett växande problem inom en snar framtid
Metallhalter i mossa kring en försurad sjö i bohuslän. [Elektronisk resurs]
No full textHösten 1981 insamlades femtio prover av väggmossa (Pleurozium schreberi) från skogsytor och föryngringsytor i Gårdsjöns närområde. Mossproven analyserades med avseende på Ca, Al, Fe, Mn, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, V och Zn. Mossa som vuxit i barrblandskog innehöll signifikant högre metallhalter än mossa som vuxit på föryngringsytor, med undantag av Ca, Cd, V och Zn, där ingen skillnad förelåg. Mossa från föryngringsytor innehöll signifikant högre halter av Mn. Korrelationstest visade att en statistiskt säkerställd korrelation förelåg mellan flertalet tungmetaller (ej V och Zn) i mossa från skogsytor. Utgående från mossans metallhalter, ålder och biomassa, gjordes depositionsberäkningar. Depositionen till barrskog var för Co 0.18 g/ha*år, för Cr 2.3 g/ha*år och för Cu 7.3 g/ha*år. Dessa siffror visar en god överensstämmelse med andra depositionssiffror framtagna ur nederbördsdata och data om krondropp från Gårdsjön.Hösten 1981 insamlades femtio prover av väggmossa (Pleurozium schreberi) från skogsytor och föryngringsytor i Gårdsjöns närområde. Mossproven analyserades med avseende på Ca, Al, Fe, Mn, Cd, Co, Cr, Cu, Ni, Pb, V och Zn. Mossa som vuxit i barrblandskog innehöll signifikant högre metallhalter än mossa som vuxit på föryngringsytor, med undantag av Ca, Cd, V och Zn, där ingen skillnad förelåg. Mossa från föryngringsytor innehöll signifikant högre halter av Mn. Korrelationstest visade att en statistiskt säkerställd korrelation förelåg mellan flertalet tungmetaller (ej V och Zn) i mossa från skogsytor. Utgående från mossans metallhalter, ålder och biomassa, gjordes depositionsberäkningar. Depositionen till barrskog var för Co 0.18 g/ha*år, för Cr 2.3 g/ha*år och för Cu 7.3 g/ha*år. Dessa siffror visar en god överensstämmelse med andra depositionssiffror framtagna ur nederbördsdata och data om krondropp från Gårdsjön.</p
Metaller i mossa 2010 [Elektronisk resurs]
No full textPå uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av halter av metaller i mossa över hela Sverige under 2010. Idén att använda mossor för att mäta metallförekomsten i skogsekosystem utvecklades i Sverige och de nationella mossundersökningarna har genomförts i stort sett vart 5:e år sedan 1975. Syftet med metallmätningarna i mossa är bl.a. att kvalitativt och kvantitativt karakterisera det regionala bakgrundsnedfallet av metaller, påvisa mer betydande föroreningskällor och utsträckningen av de påverkade områdena, följa upp tidigare nedfallsmätningar och följa tidsutvecklingen, följa upp resultatet av emissionsbegränsande åtgärder samt delta i samt rapportera till det europeiska samarbetet inom Luftkonventionen (ICP Vegetation). Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller över Sverige har fungerat mycket väl. I den nationella undersökningen 2010 har arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V) och zink (Zn) analyserats. Förekomsten av de flesta av metallerna följer en syd-nordlig gradient med de högsta halterna i södra eller sydvästra Sverige. För metallerna Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, V och Zn är koncentrationerna signifikant lägre i fjälltrakterna och norra Sveriges inland jämfört med övriga delar av Sverige. Vissa områden som malmfälten i Norrbotten, områden i närheten av Rönnskärsverken i Skellefteå kommun samt kustområdet nära gränsen till Finland utgör undantag från den generella syd-nordliga gradienten. I dessa områden finns påverkan av lokala utsläppskällor. För de allra flesta metaller har tungmetallmedelhalten i mossa minskat sedan 2005 års undersökning. Undantag från detta är främst koppar och zink. Förändringar över tiden vad gäller metallhalterna i mossor stämmer överens med trenderna i Sveriges och övriga Europas utsläppsminskningar. Under de senaste 35 åren, mellan 1975 och 2010, har metallhalten i mossor i hela Sverige minskat signifikant för samtliga undersökta metaller med mellan 47 % och nästan 100 %. Mest minskade metallkoncentrationerna i mossa för bly följt av krom, nickel, kadmium, vanadin, arsenik, koppar och zink. Det finns dock vissa områden i Sverige där ingen signifikant minskning kan påvisas. Under perioden 1990-2010 har metallhalten i mossa i Sverige inte minskat i samma utsträckning som tidigare. Endast bly och kadmium visar på en statistiskt signifikant minskning som medelvärde för hela Sverige för denna period. För järn, koppar, krom, vanadin finns det dock i några fall statistiskt signifikant minskande metallhalter i mossa i vissa regioner under perioden. För nickel och zink kan inga statistisk signifikanta minskningar påvisas mellan 1990 - 2010 för någon del av Sverige.För framtiden bör exempelvis även de sällsynta jordartsmetallerna inkluderas i mossundersökningen. Dessa kan bli ett växande problem inom en snar framtid.På uppdrag av Naturvårdsverket har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av halter av metaller i mossa över hela Sverige under 2010. Idén att använda mossor för att mäta metallförekomsten i skogsekosystem utvecklades i Sverige och de nationella mossundersökningarna har genomförts i stort sett vart 5:e år sedan 1975. Syftet med metallmätningarna i mossa är bl.a. att kvalitativt och kvantitativt karakterisera det regionala bakgrundsnedfallet av metaller, påvisa mer betydande föroreningskällor och utsträckningen av de påverkade områdena, följa upp tidigare nedfallsmätningar och följa tidsutvecklingen, följa upp resultatet av emissionsbegränsande åtgärder samt delta i samt rapportera till det europeiska samarbetet inom Luftkonventionen (ICP Vegetation). Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller över Sverige har fungerat mycket väl. I den nationella undersökningen 2010 har arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V) och zink (Zn) analyserats. Förekomsten av de flesta av metallerna följer en syd-nordlig gradient med de högsta halterna i södra eller sydvästra Sverige. För metallerna Pb, Cd, Cu, Cr, Hg, Ni, V och Zn är koncentrationerna signifikant lägre i fjälltrakterna och norra Sveriges inland jämfört med övriga delar av Sverige. Vissa områden som malmfälten i Norrbotten, områden i närheten av Rönnskärsverken i Skellefteå kommun samt kustområdet nära gränsen till Finland utgör undantag från den generella syd-nordliga gradienten. I dessa områden finns påverkan av lokala utsläppskällor. För de allra flesta metaller har tungmetallmedelhalten i mossa minskat sedan 2005 års undersökning. Undantag från detta är främst koppar och zink. Förändringar över tiden vad gäller metallhalterna i mossor stämmer överens med trenderna i Sveriges och övriga Europas utsläppsminskningar. Under de senaste 35 åren, mellan 1975 och 2010, har metallhalten i mossor i hela Sverige minskat signifikant för samtliga undersökta metaller med mellan 47 % och nästan 100 %. Mest minskade metallkoncentrationerna i mossa för bly följt av krom, nickel, kadmium, vanadin, arsenik, koppar och zink. Det finns dock vissa områden i Sverige där ingen signifikant minskning kan påvisas. Under perioden 1990-2010 har metallhalten i mossa i Sverige inte minskat i samma utsträckning som tidigare. Endast bly och kadmium visar på en statistiskt signifikant minskning som medelvärde för hela Sverige för denna period. För järn, koppar, krom, vanadin finns det dock i några fall statistiskt signifikant minskande metallhalter i mossa i vissa regioner under perioden. För nickel och zink kan inga statistisk signifikanta minskningar påvisas mellan 1990 - 2010 för någon del av Sverige.För framtiden bör exempelvis även de sällsynta jordartsmetallerna inkluderas i mossundersökningen. Dessa kan bli ett växande problem inom en snar framtid.</p
Microsurgery versus laparoscopy in distal tubal obstruction hysterosalpingographically or laparoscopically investigated
No full textOBJECTIVE: To compare pregnancy rates after laparotomic microsurgical or laparoscopic distal tuboplasty. DESIGN: Two hundred and twenty-four women with infertility due to distal tubal occlusion were randomized to be treated with either laparotomy or laparoscopy from 1987 to 2001 at the Institute of Gynaecology and Obstetrics, University of Rome, "La Sapienza". RESULTS: The results were evaluated taking into account the type of surgical approach, the severity of tubal damage and of adhesions. After a 24-month follow-up period, the overall pregnancy rate obtained with microsurgery was 43.7%, of which 33.3% were term pregnancies, 5.0% abortions, and 5.0% ectopic pregnancies. After laparoscopy, the overall pregnancy rate was 41.6%, of which 29.1% were term pregnancies, 8.3% abortions and 3.9% ectopic pregnancies. No significant differences was observed between the two groups in terms of fertility rate (chi-square 0.016, p = 0.9003). CONCLUSIONS: Laparotomy plus microsurgery and laparoscopy were equally effective in restoring fertility in women with comparable tubal damage. The severity of the damage is a critical factor for the results
Metaller i mossa i Östergötland 2015
No full textPå uppdrag av Östergötlands Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Östergötland under 2015. Idén att storskaligt använda mossor som bioindikator för mätningar av metaller utvecklades i Sverige under 1970-talet, och resultaten visar att metoden fortsatt ger en god bild av nedfallet, då mossor nästan uteslutande tar upp metaller från luften. Lokala skillnader kan spåras och ge information om såväl lokala utsläppskällor som långväga utsläpp. Ett undantag är dock mangan (Mn) där koncentrationerna i mossan inte avspeglar atmosfärisk deposition. I Östergötland har förtätande undersökningar av metallkoncentrationer i mossa genomförts vart 5:e år sedan 1985. De nationella mossundersökningarna startade i Sverige 1975 och har genomförts vart 5:e år sedan dess. De 86 mossprover som insamlats i förtätningsundersökningen i Östergötland 2015 har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo). Under 2015 analyserades även 21 mossprover från Östergötland i den nationella mossundersökningen. I rapporten har samtliga mätresultat (nationella och förtätningsprover) från de undersökningar som genomförts i Östergötland sedan 1985 använts. This report is only available in Swedish.På uppdrag av Östergötlands Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Östergötland under 2015. I denna rapport redovisas resultaten
Metaller i mossa i Forshaga kommun 2015
No full textPå uppdrag åt Forshaga kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört en undersökning av koncentrationer av metaller i mossa insamlade vid tre platser i Forshaga under 2015. Resultaten visar att metoden att använda mossor för att mäta belastning för olika metaller har fungerat mycket väl i Forshaga kommun. Däremot kan inte analys av mangan i mossproverna användas för att mäta belastningen då koncentrationerna i mossan inte avspeglar den atmosfäriska depositionen. Anledningen till detta skulle kunna vara att det för mangan finns andra viktigare källor än atmosfärisk deposition som förklarar koncentrationerna i mossan. Därför redovisas inte resultat från mangankoncentrationerna i mossorna i sammanfattningen. De mossprover som insamlats har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), molybden (Mo) och mangan (Mn). This report is only available in Swedish.På uppdrag av Forshaga kommun har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört mätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Forshaga kommun under 2015. I Forshaga kommun har förtätande undersökningar av metallkoncentrationer i mossa genomförts vart 5:e år sedan 1985
author-bios-SRD-19-0063.R1 – Supplemental material for The Network Structure of Police Misconduct
No full textSupplemental material, author-bios-SRD-19-0063.R1 for The Network Structure of Police Misconduct by George Wood, Daria Roithmayr and Andrew V. Papachristos in Socius</p
Metaller i mossa i Östergötland 2015 [Elektronisk resurs]
No full textPå uppdrag av Östergötlands Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Östergötland under 2015. Idén att storskaligt använda mossor som bioindikator för mätningar av metaller utvecklades i Sverige under 1970-talet, och resultaten visar att metoden fortsatt ger en god bild av nedfallet, då mossor nästan uteslutande tar upp metaller från luften. Lokala skillnader kan spåras och ge information om såväl lokala utsläppskällor som långväga utsläpp. Ett undantag är dock mangan (Mn) där koncentrationerna i mossan inte avspeglar atmosfärisk deposition. I Östergötland har förtätande undersökningar av metallkoncentrationer i mossa genomförts vart 5:e år sedan 1985. De nationella mossundersökningarna startade i Sverige 1975 och har genomförts vart 5:e år sedan dess. De 86 mossprover som insamlats i förtätningsundersökningen i Östergötland 2015 har analyserats med avseende på koncentrationer av arsenik (As), bly (Pb), järn (Fe), kadmium (Cd), koppar (Cu), krom (Cr), kvicksilver (Hg), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), aluminium (Al), kobolt (Co), mangan (Mn) och molybden (Mo). Under 2015 analyserades även 21 mossprover från Östergötland i den nationella mossundersökningen. I rapporten har samtliga mätresultat (nationella och förtätningsprover) från de undersökningar som genomförts i Östergötland sedan 1985 använts. This report is only available in Swedish.På uppdrag av Östergötlands Luftvårdsförbund har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av koncentrationer av metaller i mossa insamlade i Östergötland under 2015. I denna rapport redovisas resultaten.</p
- …
