1,720,963 research outputs found
De lockande bronsen från Luristan: En diskussion om samlandet och plundrandet av arkeologiskt arv
Get PDFEn önskan att äga antika föremål påverkade det arkeologiska arvet och den arkeologiska vetenskapen under första halvan av 1900-talet, en tid då arkeologiska föremål blev populära samlingsobjekt på en bred skala, och då plundrandet av arkeologiskt arv ökade. I denna artikel undersöks iransk arkeologi och plundrandet av föremål som på engeslska kallas "Luristan Bronzes", alltså ”Bronsen från Luristan”. Rollen av samtida etik, museer och forskare diskuteras, tillika med pågående internetförsäljning av bronsföremålen.
Med tanke på det arkeologiska arvets framtid är det ytterst viktigt att diskutera och sprida kunskap om kulturarvsfrågor. En bättre medvetenhet om kulturarvets betydelse borde uppmuntras på en lokal och global skala, och man borde dessutom uppmuntra till en mindre tolerant inställning gentemot samlandet av olagligt tillägnade arkeologiska föremål. Forskare och museer har en viktig roll i denna proces
Grävt ur marken : tankar och erfarenheter kring engagerandet av offentligheten, och fritidsmetalldetektoristers aktivitet ur en arkeologs synvinkel
No full textArtikkelissani käsittelen yleisön osallistumisen muotoja arkeologiassa ja sen vaikutuksia arkeologiseen tutkimukseen, kontekstiin ja löytöihin sekä yhteiseen kulttuuriperintöön. Erityisesti tarkastelen yleisökaivauksia ja metallinilmaisinharrastusta, niistä esimerkkinä ovat Sievin Kiurunkankaan tutkimukset. Kokemukseni pohjalta yleisön osallistuminen kaivauksiin on antoisa kokemus niin osallistujille kuin järjestäjille. Yleisökaivaukset edellyttävät riittävästi aikaa, henkilöstöä ja taloudellista panostusta. Yleisön osallistaminen lisää arkeologian tunnettavuutta sekä paikallisten asukkaiden tietoutta ympäristönsä menneisyydestä. Metallinilmaisimia käyttää puolestaan oma aktiivinen harrastajajoukkonsa. Liikakaivu on kuitenkin yksi harrastuksen ongelmia; huomiota olisi kiinnitettävä myös kaivun jälkeisiin muinaiskohteiden ja -löytöjen suojelutoimiin. Tarvittaisiin raamit, joiden puitteissa toimittaisiin. Arkeologinen kulttuuriperintö on yhteinen voimavara, josta soisi myös tulevien sukupolvien pystyvän nauttimaan. I artikeln tar jag upp olika former offentligheten medverkar i arkeologin, och deras följder för arkeologisk forskning, kontext och fynd samt det gemensamma kulturarvet. Jag granskar särskilt publika grävningar och metalldetektorhobbyn, med undersökningarna i Kiurunkangas, Sievi som exempel på dessa. Min erfarenhet är att offentlighetens deltagande i grävningar är en givande upplevelse för såväl deltagarna som organisatörerna. Publika grävningar förutsätter tillräckligt med tid, personal och ekonomisk insats. Engagerandet av offentligheten ökar förtrogenheten med arkeologin samt lokalinvånarnas kunskap om sin omgivnings förflutna. Metalldetektorer används i sin tur av sin egen skara aktiva fritidsutövare. Övergrävande är dock ett problem som tangerar hobbyn. Uppmärksamhet borde fästas även på skyddsverksamhet för fornlokaler och -fynd efter grävandet. Det behövs ramar inom vilka handla. Det arkeologiska kulturarvet är en gemensam resurs som även kommande generationer borde kunna njuta av
Metallinilmaisinharrastus : kriittisiä näkökulmia ja tutkimuksellista yhteistyötä
Get PDFSammanfattningMetallsökning som hobby : kritiska synvinklar och forskningssamarbeteMetallsökning med metalldetektorer har under de senaste åren blivit allt vanligare såväl i Finland som i övriga Europa. Det finns flera orsaker till att verksamheten ökat. I olika länder varierar lagstiftningen och praxisen från att vara ytterst begränsande till relativt fördragsam.I denna artikel behandlas metallsökningens ökade popularitet ur olika perspektiv, såväl utifrån ett fruktbart samarbete mellan metalldetektorister och forskare som genom otillåtna ingrepp och olaglig handel. Frågan om hur man kan lösa de problem som uppstår i samband med verksamheten är fortfarande öppen. Det finns dock tydligt ett behov av ökad information och utbildning. Det materiella kulturarvet är allas gemensamma arv, ej endast för amatörer och forskare idag, utan också för kommande generationer.Sammanfattning
Metallsökning som hobby : kritiska synvinklar och forskningssamarbete
Metallsökning med metalldetektorer har under de senaste åren blivit allt vanligare såväl i Finland som i övriga Europa. Det finns flera orsaker till att verksamheten ökat. I olika länder varierar lagstiftningen och praxisen från att vara ytterst begränsande till relativt fördragsam.
I denna artikel behandlas metallsökningens ökade popularitet ur olika perspektiv, såväl utifrån ett fruktbart samarbete mellan metalldetektorister och forskare som genom otillåtna ingrepp och olaglig handel. Frågan om hur man kan lösa de problem som uppstår i samband med verksamheten är fortfarande öppen. Det finns dock tydligt ett behov av ökad information och utbildning. Det materiella kulturarvet är allas gemensamma arv, ej endast för amatörer och forskare idag, utan också för kommande generationer
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
- …
