1,721,035 research outputs found
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Commuting, Health, and Wellbeing : Mode and duration matters
Get PDFAllt fler personer reser allt längre sträckor för att ta sig till och från jobbet. En starkt bidragande orsak till detta är en strävan att öka den ekonomiska tillväxten genom att göra arbetskraften tillgänglig över allt större geografiska områden. I Sverige har både pendlingstid och avstånd stadigt ökat under de senaste decennierna och idag tillbringar den genomsnittliga pendlaren mer än en timme sammanlagt om dagen på resor till och från jobbet.Att pendla innebär för många en upplevelse av stress. Resan i sig kan vara stressande av flera anledningar. Osäkerhet kring om man kommer fram i tid, en känsla av att sakna kontroll, trängsel, buller och bilköer är exempel på saker som kan bidra till att resan är stressande. Orsaken till att pendlare blir stressade och mår dåligt är inte bara att resan i sig, utan kan också bero på man förlorar tid som kunnat användas till annat.Enligt ekonomisk teori ska den individuella pendlaren kompenseras för den längre pendlingen genom högre lön, billigare eller bättre boende eller ett mer stimulerande jobb, som skulle kunna bidra till ökat välmående. Tidigare studier på långtidspendlare har dock visat att pendling också kan föra med sig negativa konsekvenser för hälsa och välmående.Syftet med detta avhandlingsarbete var att studera sambanden mellan olika typer av pendlingsätt och pendlingstider och hälsa och välmående. Vi ville också se om det fanns geografiska särdrag, och om dessa geografiska särdrag i så fall förändras över tid.Studierna utgick ifrån de skånska folkhälsoenkäterna som skickats ut vart fjärde år (2000, 2004, 2008, 2012) till knappt 50,000 skåningar, varav dryga häften svarat vid varje tillfälle. Vi använde också data från deltagare år 2000 som fyllt i uppföljningsenkäter 2005 och 2010. I enkäterna frågades om ålder, kön, arbete, familjesituation, levnadsvanor, hälsa och välmående samt pendlingssätt och pendlingstid. Personer som var mellan 18-65 år, jobbade mer än 15 timmar i veckan och hade svarat på frågorna om hälsa och pendling valdes ut. Enkätdata kompletterades med registeruppgifter om inkomst, hem- och arbetsplatsadress. Utifrån adressuppgifter beräknades pendlingsavstånd och pendlingstid med hjälp av Geografiska Informations System (GIS).Vi fann att bil- och kollektiv pendlare rapporterade lägre självskattad hälsa i jämförelse med aktiva pendlare (gående och cyklister). Förekomsten av låg självskattad hälsa och lågt välmående ökade med ökande pendlingstid. Bland kollektivpendlarna så mådde de som hade längre än en timmes pendling enkelväg sämst. Bland bilpendlarna mådde de som pendlade 30-60 minuter sämst. En möjlig förklaring till detta skulle kunna vara att bilpendlare som har mer än 60 minuter enkelväg färdas i en lugnare trafikmiljö. Det är också en grupp som skiljer sig avseende socioekonomiska förhållanden.En av våra studier fokuserade på bilpendlare som pendlade mellan 30-60 minuter enkel väg. Vi fann en högre förekomst av stress hos bilpendlare i sydvästra Skåne för åren 2000 och 2005. Mönstret var ändrat 2010. Då fanns högstressområdet i nordvästra Skåne. Sociodemografiska skillnader kunde inte förklara varför vi såg dessa skillnader och pendlingsmiljön (bilköer, hastighetsgränser, landskapet) är en trolig förklaring.Socialt deltagande är en viktig aspekt av välmående och betraktas tillsammans med förtroende som en viktig del av det som kallas socialt kapital. Vi såg att det sociala deltagandet och generella förtroende för andra människor var lägre hos bilpendlare än hos kollektiv- och aktiva pendlare och minskade med ökande pendlingstid för bilpendlare. Men även kollektivpendlare som pendlade mer än en timme enkel väg hade lägre socialt deltagande.Studierna i detta avhandlingsarbete är så kallade tvärsnittsstudier och det går därför inte att säkert veta om pendlingen lett till sämre hälsa och välmående eller om det är tvärtom. Resultaten kan därför inte användas för att bestämma orsakssamband.När pendlingstiden ökar förlängs den totala arbetsdagen. Liksom man funnit i tidigare studier av pendling och hälsa såg vi att pendlingstid och färdsätt verkade påverka hälsan och välmående för pendlare i Skåne. Mindre ledig tid och sämre hälsa och välmående för pendlaren kan även få konsekvenser för pendlarens familj. Ökad pendling med bil och kollektivtrafik kan även få konsekvenser för samhället om det ger högre kostnader på grund av sämre hälsa och välmående och mindre möjligheter till samhällsengagemang och deltagande
Kartläggning av bebyggelse med risk för höga temperaturer : Metodbeskrivning av GIS-verktyg utifrån marktäckning
No full textVärmeböljor är den klimateffekt som väntas få störst påverkan på hälsan i Europa, och värmeböljor förväntas bli vanligare, intensivare och mer långvariga iframtiden.I tätorter skapas ett lokalt klimat som gör att befolkningen där kan bli mer exponerad för värme än i glesare bebyggda områden. Det gäller särskilt tätbebyggda områden med hög andel hårdgjorda ytor och lite vegetation. I sådana områden kan såväl lufttemperatur som strålningstemperatur bli hög och där är risken högre att så kallade värmeöar bildas.En kartläggning som görs utifrån metodbeskrivningen i den här publikationen ska ses som en första indikation på vilka områden som löper risk att få höga temperaturer och som bör prioriteras i åtgärdsarbetet. Metoden ger även möjlighet att analysera områden utifrån grupper som är sårbara för höga temperaturer.En identifiering av bebyggelse som riskerar att utveckla höga temperaturer kan utgöra underlag för prioritering av fysiska åtgärder utomhus, inomhus eller i byggnader som rymmer verksamheter där sårbara grupper befinner sig.Kartläggningen kan också fungera som underlag för prioritering av riktade informationsinsatser till boende och verksamheter inom ett riskområde, eller som ett underlag för prioritering av insatser inom hemsjukvård och hemtjänst. Metoden har dock avgränsats till marktäckning och bygger i första hand på detkartmaterial som finns tillgängligt för kommuner och länsstyrelser. Kompletterande kartläggningar eller ingående platsundersökningar kan därför behövas innan man vidtar omfattande åtgärder. I kapitlet Praktiskt tillämpning i GIS finns en metodbeskrivning för hur man steg för steg genomför kartläggningen. För att kunna följa metodbeskrivningen och tolka resultatet av kartläggningen så krävs förkunskap och förståelse för GIS. Beroende på förkunskaper kan en kartläggning för en tätort ta 6-12 timmar,inklusive tid för att hitta och ladda hem geodata
Modelling noice exposure from roads : a case study in Burlöv municipality
No full textNoise has negative health effects according to a number of studies (Barregård et al. 2005; Rosvall et al. 2009; Nilsson, Eriksson & Palmqvist 2009). Example of problems that can occur from exposure to noise is sleeping disturbances, heart diseases, lessened learning and reduced cognitive performance (Berglund, Lindvall & Schwela 1999). This kind of problems cause suffering on a personal level and lead to costs for the society. Burlöv municipality in southwest Scania has some of the most trafficked roads in Sweden and acts as a link between central Europe and the Scandinavian peninsula. The inhabitants in Burlöv are also, according to a compilation of a questionnaire (Albin & Bodin 2010), the persons that experience themselves as most annoyed of noise from roads in all of Scania. Even so former studies show noise levels lower than average in Scania (Simonsson 2009; Appelberg 2009). Is that possible? The purpose of this study is to model the noise exposure from roads and quantify the number of persons exposed to different levels of noise in Burlöv municipality. The study was conducted with focus on finding an as detailed method as possible to model noise in Burlöv municipality using Road Traffic Noise - Nordic Prediction Model from 1996 (Jonasson et al. 1996) implemented in a software called SoundPLAN (2010). The results from the noise modelling show that a significant part of the population in Burlöv is exposed to noise levels from roads higher than threshold values and guidelines. During nighttime are more than 6 out of 10 persons in Burlöv exposed to noise levels > 45 dB(A), which is a recommended threshold from the World Health Organization (Berglund, Lindvall & Schwela 1999). Modelled noise levels of in this study (51 %) were also higher than modelled levels from road traffic noise in both Gothenburg (43 %; Hammarlund 2007) and Stockholm (34 %; Hallberg, Simonsson & McConnachie 2007), but lower than in Malmö (75 %; Appelberg 2007). This shows that modelled noise levels in Burlöv are in the same size as the three biggest cities in Sweden.Ett antal studier har visat att buller har negativa hälsoeffekter (Barregård et al. 2005; Rosvall et al. 2009; Nilsson, Eriksson & Palmqvist 2009). Exempel på problem som kan uppstå på grund av buller är sömnsvårigheter, hjärt- och kärlsjukdomar, minskad inlärning och reducerad kognitiv förmåga (Berglund, Lindvall & Schwela 1999). Dessa typer av hälsoproblem leder till lidande för den enskilde individen och till kostnader för samhället i stort. Burlövs kommun i sydvästra Skåne har några av de mest trafikerade vägarna i Sverige och fungerar som en länk mellan Centraleuropa och den Skandinaviska halvön. Invånarna i Burlöv är också de som upplever sig som mest störda av buller från vägar i Skåne enligt en sammanställning av enkäter (Albin & Bodin 2010). Trots detta så visar tidigare studier att bullernivåerna är lägre än de genomsnittliga i Skåne (Simonsson 2009; Appelberg 2009). Är detta möjligt? Syftet med denna studie är att modellera bullerexponering från vägar så att antalet personer utsatta för olika bullernivåer i Burlövs kommun kan kvantifieras. Studien utfördes med fokus på att hitta en så pass detaljerad metod som möjligt för att göra detta genom att använda sig av Nordisk beräkningsmodell för buller från vägar från 1996 (Jonasson et al. 1996) som finns implementerad i mjukvaran SoundPLAN (2010). Resultaten från bullermodelleringen visar att en betydande del av befolkningen i Burlöv är exponerade för bullernivåer från vägar som är högre än de gränsvärden och rekommendationer som finns. Under nattetid är mer än 6 av 10 personer i Burlöv exponerade för bullernivåer > 45 dB(A), vilket är ett rekommenderat gränsvärde från Världshälsoorganisationen (Berglund, Lindvall & Schwela 1999). Modellerade värden av i denna studie (51 %) var också högre än modellerade värden från vägtrafik i både Göteborg (43 %; Hammarlund 2007) och Stockholm (34 %; Hallberg, Simonsson & McConnachie 2007), men lägre än i Malmö (75 %; Appelberg 2007). Detta visar att de modellerade bullervärdena i Burlöv är i samma storleksordning som i Sveriges tre största städer
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
- …
