738 research outputs found
Tjeerd van Andel en het begin van de pollenanalyse in Groningen
No full textTjeerd van Andel and the beginnings of pollen analysis at Groningen. During the Second World War, Tjeerd Hendrik van Andel (1923-2010) was a student-assistant at the Biological-Archaeological Institute. One of his tasks was to establish a pollen laboratory. After the war he left the archaeological field and turned to Geology. He made an impressive career in the US as an earth scientist and oceanographer. In 1988 he returned to archaeology and became an ‘Honorary Professor of Earth History, Quaternary Science and Geo-archaeology’ at the University of Cambridge, UK. In 1945 the author became his successor as a student-assistant. In this paper he describes their joint botanical and pedological work during the war as members of the phytosociology study group of the Nederlandse Jeugdbond voor Natuurstudie (Netherlands Youth League for the Study of Nature). These experiences were essential for the successful application of pollen analysis to the study of prehistoric barrows
Metallers mobilitet i mark
No full textI rapporten beskrivs nuvarande kunskapsläge när det gäller metallers uppträdande i mark. Riskbedömningar för metaller i förorenad mark diskuteras. De flesta metaller binds i viss utsträckning i marken, oftast genom olika ytreaktioner med markens organiska material eller med järn- och aluminiumoxider, och ibland även genom utfällningsreaktioner. I vilken omfattning detta sker beror av faktorer som t.ex. pH, redoxförhållanden, löst organiskt material (DOC) i markvattnet, samt förekomst av konkurrerande joner. Det är också viktigt att beakta vilka former metallerna förekommer som i markvattnet. Komplexbildning med t.ex. DOC minskar i regel toxiciteten. För att bättre ta hänsyn till markkemiska förhållanden i riskbedömningen bör geokemiska modeller komma till ökad användning. Metaller lösta i vattnet följer med när vattnet strömmar och kan transporteras till grund- och ytvatten eller tas upp av växter. Hur snabbt detta går beror, förutom kemiska och biologiska processer, även på en rad olika jordegenskaper. Till exempel innehåller vissa jordar s.k. makroporer vilka ger upphov till preferentiellt flöde. Detta innebär att en del av metallerna snabbare kan transporteras genom marken, förbi jordpartiklar där metallerna annars skulle bindas. De olika modeller som används för att beskriva påverkan av markförorening på grundvatten kan delas in i två grupper: stationära modeller antar att källtermen är konstant och tar enbart hänsyn till den utspädning som sker i grundvattnet. Exempel på sådana modeller är den svenska riktvärdesmodellen, JAGG och RBCA. I de två senare modellerna finns möjlighet att ta hänsyn till nedbrytning av organiska ämnen. Tidsberoende modeller antar en avklingande källterm och en tidsberoende transport i grundvattnet, exempelvis RISC och TAC-modellen. För beräkning av transport i grundvattnet tas hänsyn till flödes- och fastläggningsmekanismer som advektion, dispersion och linjär sorption. Med hjälp av laktester kan man uppskatta den andel av metallföroreningen som är löslig i vatten. Denna information kan sedan användas för att beräkna adsorptionsparametrar (Kd-värden, m.m.) för spridningsmodeller. Laktester kan ibland ge missvisande resultat eftersom de orsakar utspädning av provet, bl.a. blir DOCkoncentrationerna alltför låga. Dessutom bör de inte användas för sulfidjordar. Geokemiska modeller kan användas för att förbättra tolkningen av laktester för att få till stånd realistiska uppskattningar av Kd-värden. Det finns ett antal spridningsmodeller som kan användas för att bedöma risken för spridning till grundvatten och ytvatten. De är kraftfulla verktyg som dock ännu inte använts i någon större utsträckning i Sverige. Detta beror på flera orsaker, bl.a. de hydrogeologiska förhållandena i Sverige, behovet av anpassningen av de modeller som är allmänt tillgängliga, svårigheter att ta fram bra dataunderlag samt en svag tradition i att använda modeller och förstå modellresultat. Ett par angelägna forsknings- och utvecklingsinsatser är att ta fram bättre uppskattningar av metalladsorption i svensk mark, och att anpassa existerande spridningsmodeller för användning i riskbedömningar.
Stigma and the Built environment: Growing old in an inclusive environment
No full textThis thesis focusses on the influence of the built environment on the stigma of elderly. Stigma and assumptions over past care concepts influence care giving and age-exclusion, which create a misconception of the current state of care facilities. This misconception limits the possibility of an inclusive built environment for the elderly. The perception of age differs for each individual, culture, country, and gender, which is why this research focused on how stigma of growing old in the Netherlands can be decreased. This research uses quantitative data to examine how the built environment contributes to decrease stigma about aging in society? Stigma is a social problem which causes problems in health, social connections, and self-esteem. Social awareness, education, contact, a supportive environment, appropriate care systems, decreasing and acting against stigmatic behavior, encouraging empowerment, promoting greater understanding, and increasing experiences can lower stigma. Architecture defines the context in which social events take place and how care and social systems are organized. It can provide expectations as well as limiting or give access to information and functions towards specific stigmatic groups. Using thematic analysis 5 key design elements were discovered to decrease stigma using the built environment, namely by creating a positive or similar value as the surrounding, through empowering the stigmatized group, by providing the necessary needs and desires for the individual, by creating communities and by facilitating awareness.Design for Care - Towards an inclusive environmentArchitecture, Urbanism and Building Sciences | Dwellin
Metallers mobilitet i mark
No full textI rapporten beskrivs nuvarande kunskapsläge när det gäller metallers uppträdande imark. Riskbedömningar för metaller i förorenad mark diskuteras.De flesta metaller binds i viss utsträckning i marken, oftast genom olika ytreaktioner med markens organiska material eller med järn- och aluminiumoxider, ochibland även genom utfällningsreaktioner. I vilken omfattning detta sker beror avfaktorer som t.ex. pH, redoxförhållanden, löst organiskt material (DOC) i markvattnet, samt förekomst av konkurrerande joner. Det är också viktigt att beaktavilka former metallerna förekommer som i markvattnet. Komplexbildning medt.ex. DOC minskar i regel toxiciteten. För att bättre ta hänsyn till markkemiskaförhållanden i riskbedömningen bör geokemiska modeller komma till ökad användning.Metaller lösta i vattnet följer med när vattnet strömmar och kan transporterastill grund- och ytvatten eller tas upp av växter. Hur snabbt detta går beror, förutomkemiska och biologiska processer, även på en rad olika jordegenskaper. Till exempel innehåller vissa jordar s.k. makroporer vilka ger upphov till preferentiellt flöde.Detta innebär att en del av metallerna snabbare kan transporteras genom marken,förbi jordpartiklar där metallerna annars skulle bindas.De olika modeller som används för att beskriva påverkan av markförorening pågrundvatten kan delas in i två grupper: stationära modeller antar att källtermen ärkonstant och tar enbart hänsyn till den utspädning som sker i grundvattnet. Exempel på sådana modeller är den svenska riktvärdesmodellen, JAGG och RBCA. I detvå senare modellerna finns möjlighet att ta hänsyn till nedbrytning av organiskaämnen. Tidsberoende modeller antar en avklingande källterm och en tidsberoendetransport i grundvattnet, exempelvis RISC och TAC-modellen. För beräkning avtransport i grundvattnet tas hänsyn till flödes- och fastläggningsmekanismer somadvektion, dispersion och linjär sorption.Med hjälp av laktester kan man uppskatta den andel av metallföroreningen somär löslig i vatten. Denna information kan sedan användas för att beräkna adsorptionsparametrar (Kd-värden, m.m.) för spridningsmodeller. Laktester kan ibland gemissvisande resultat eftersom de orsakar utspädning av provet, bl.a. blir DOCkoncentrationerna alltför låga. Dessutom bör de inte användas för sulfidjordar.Geokemiska modeller kan användas för att förbättra tolkningen av laktester för attfå till stånd realistiska uppskattningar av Kd-värden.Det finns ett antal spridningsmodeller som kan användas för att bedöma riskenför spridning till grundvatten och ytvatten. De är kraftfulla verktyg som dock ännuinte använts i någon större utsträckning i Sverige. Detta beror på flera orsaker, bl.a.de hydrogeologiska förhållandena i Sverige, behovet av anpassningen av de modeller som är allmänt tillgängliga, svårigheter att ta fram bra dataunderlag samt ensvag tradition i att använda modeller och förstå modellresultat.Ett par angelägna forsknings- och utvecklingsinsatser är att ta fram bättre uppskattningar av metalladsorption i svensk mark, och att anpassa existerande spridningsmodeller för användning i riskbedömningar.</p
Metallers mobilitet i mark [Elektronisk resurs]
No full textI rapporten beskrivs nuvarande kunskapsläge när det gäller metallers uppträdande i mark. Riskbedömningar för metaller i förorenad mark diskuteras. De flesta metaller binds i viss utsträckning i marken, oftast genom olika ytreaktioner med markens organiska material eller med järn- och aluminiumoxider, och ibland även genom utfällningsreaktioner. I vilken omfattning detta sker beror av faktorer som t.ex. pH, redoxförhållanden, löst organiskt material (DOC) i markvattnet, samt förekomst av konkurrerande joner. Det är också viktigt att beakta vilka former metallerna förekommer som i markvattnet. Komplexbildning med t.ex. DOC minskar i regel toxiciteten. För att bättre ta hänsyn till markkemiska förhållanden i riskbedömningen bör geokemiska modeller komma till ökad användning. Metaller lösta i vattnet följer med när vattnet strömmar och kan transporteras till grund- och ytvatten eller tas upp av växter. Hur snabbt detta går beror, förutom kemiska och biologiska processer, även på en rad olika jordegenskaper. Till exempel innehåller vissa jordar s.k. makroporer vilka ger upphov till preferentiellt flöde. Detta innebär att en del av metallerna snabbare kan transporteras genom marken, förbi jordpartiklar där metallerna annars skulle bindas. De olika modeller som används för att beskriva påverkan av markförorening på grundvatten kan delas in i två grupper: stationära modeller antar att källtermen är konstant och tar enbart hänsyn till den utspädning som sker i grundvattnet. Exempel på sådana modeller är den svenska riktvärdesmodellen, JAGG och RBCA. I de två senare modellerna finns möjlighet att ta hänsyn till nedbrytning av organiska ämnen. Tidsberoende modeller antar en avklingande källterm och en tidsberoende transport i grundvattnet, exempelvis RISC och TAC-modellen. För beräkning av transport i grundvattnet tas hänsyn till flödes- och fastläggningsmekanismer som advektion, dispersion och linjär sorption. Med hjälp av laktester kan man uppskatta den andel av metallföroreningen som är löslig i vatten. Denna information kan sedan användas för att beräkna adsorptionsparametrar (Kd-värden, m.m.) för spridningsmodeller. Laktester kan ibland ge missvisande resultat eftersom de orsakar utspädning av provet, bl.a. blir DOCkoncentrationerna alltför låga. Dessutom bör de inte användas för sulfidjordar. Geokemiska modeller kan användas för att förbättra tolkningen av laktester för att få till stånd realistiska uppskattningar av Kd-värden. Det finns ett antal spridningsmodeller som kan användas för att bedöma risken för spridning till grundvatten och ytvatten. De är kraftfulla verktyg som dock ännu inte använts i någon större utsträckning i Sverige. Detta beror på flera orsaker, bl.a. de hydrogeologiska förhållandena i Sverige, behovet av anpassningen av de modeller som är allmänt tillgängliga, svårigheter att ta fram bra dataunderlag samt en svag tradition i att använda modeller och förstå modellresultat. Ett par angelägna forsknings- och utvecklingsinsatser är att ta fram bättre uppskattningar av metalladsorption i svensk mark, och att anpassa existerande spridningsmodeller för användning i riskbedömningar. </p
Spatial Implications of Policy Trends and Changing Concepts of Housing and Care for the Elderly, Current Trends in the Netherlands
No full textReal Estate Managemen
Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2013
No full textEtt stort problem vid föryngring av barrträd i Sverige är skador orsakade av snytbaggar, Hylobius abietis (L.). Behandling med insekticider har hittills varit det vanligaste sättet att skydda plantor från snytbaggeskador. Under senare år har användandet av mekaniska skydd ökat, delvis för att allt fler skogsföretag blivit FSC-certifierade och med det krav på minskad giftanvändning. I Sveriges FCS-ceritifierade skogar har användningen av insekticider halverats under 2010–2014. Merit Forest WG (imidakloprid) var fram till juni 2013 den enda insekticiden FSC-certifierade organisationer kunde få dispens för, men sedan dess kan dispens fås även för Imprid Skog (acetamiprid). Nyligen utökades FSC:s lista över mycket farliga bekämpningsme-del och båda dessa insekticiders aktiva ämnen finns med i den. Det innebär att från och med 10 mars 2015 krävs dispens, förutom från Svenska FSC, också från Internationella FSC, för att få använda dessa preparat för att skydda plantor från snytbaggeskador.
I rapporten redovisas resultat från fyra olika delförsök med granplantor, anlagda på tre lokaler våren 2013. I det första delförsöket jämförs 15 olika behandlingar på täckrotsplantor planterade i omarkberedd mark. I delförsök 2 testades sju behandlingar på barrotsplantor planterade i omarkberedd mark. Fjorton olika behandlingar testades på täckrotsplantor planterade i markbe-redd mark i ett tredje delförsök. Det fjärde delförsöket omfattar sju behandlingar på barrots-plantor planterade i markberdd mark. De olika behandlingarnas planteringspositioner slumpades ut inom varje delförsök. Alla delförsök studerades under tre år.
Bäst effekt mot snytbaggeskador och högst överlevnad i det omarkberedda försöket med täckrotsplantor hade Skum och Södra 1. I delförsöket med barrotsplantor på omarkberedd mark hade Bugwax typ C, Merit Forest WG ombehandling och Bugwax typ D den lägsta andelen snytbaggedödade plantor, medan Bugwax typ C och MultiPro hade den högsta överlevnaden. Samtliga behandlingar hade en lägre andel snytbaggeskador på plantorna än de obehandlade plantorna i båda de omarkberedda delförsöken.
Markberedningeffekten var mycket stor i såväl täckrots- som barrotsförsöket. Täckrotsplantor skyddade med Merit Forest WG ombehandling och Weebar hade klarat sig helt utan avgångar orsakade av snytbaggeangrepp. I det markberedda barrotsförsöket hade plantorna, inklusive de obehandlade, klarat sig nästan helt från dödliga snytbaggeskador. Överlevnaden efter tre år i fält var hög både för täckrots- och barrotsplantorna som planterades i markberedd mark.
I försöken hade också en del plantor dödats av svart gran- eller tallbastborre (Hylastes cunucularis resp. Hylastes brunneus Erichson). Det var en högre andel angrepp i de omarkbe-redda försöken, både på täckrots- och barrotsplantor och värst drabbad var plantor av typen Grov planta
Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2012
No full textEtt stort problem vid föryngring av barrträd i Sverige är skador orsakade av snytbaggar, Hylobius abietis (L.). Behandling med insekticider har hittills varit det vanligaste sättet att skydda plantor från snytbaggeskador. Under senare år har användandet av mekaniska skydd ökat, delvis för att allt fler skogsföretag blivit FSC-certifierade och med det krav på minskad giftanvändning. I Sveriges FCS-ceritifierade skogar har användningen av insekticider halverats under 2010–2014. Merit Forest (imidakloprid) var fram till juni 2013 den enda insekticiden FSC-certifierade organisationer kunde få dispens för, men sedan dess kan dispens fås även för Imprid Skog (acetamiprid). Nyligen utökades FSC:s lista över mycket farliga bekämpningsme-del och båda dessa insekticiders aktiva ämnen finns med i den. Det innebär att från och med 10 mars 2015 krävs dispens förutom från Svenska FSC också från Internationella FSC för att få använda dessa preparat mot snytbaggeskador.
I rapporten redovisas resultat från fyra olika delförsök anlagda på tre olika lokaler våren 2012. I det första delförsöket jämförs åtta olika behandlingar på täckrotsplantor av gran i omarkbe-redd mark. Samma behandlingar på täckrotsplantor testades även i markberedd mark i ett annat delförsök. I de två övriga delförsöken testades dels sju behandlingar på PluggPlusEtt-plantor, dels tre behandlingar på täckrotsplantor av tall i omarkberedd respektive markberedd mark. De olika behandlingarnas planteringsposition slumpades ut inom varje delförsök. Alla delförsök studerades under tre år.
Bäst effekt mot snytbaggeskador och högst överlevnad i täckrotsförsöket med gran både i omarkberedd och markberedd mark hade Merit Forest (både med engångs- och ombehandling), Conniflex och Södra 1. Tuggummivax hade en skyddseffekt mot snytbaggeskador i nivå med Merit Forest ombehandling, men något lägre överlevnad medan Tassu-skyddet hade en större andel plantor dödade av snytbagge, jämfört med obehandlad kontroll.
PluggPlusEtt-plantor av gran i omarkberedd mark skyddades bäst med Merit Forest, som gav minst snytbaggeskador och högst överlevnad. I markberedd mark hade alla behandlingar en låg andel snytbaggedödade plantor, liksom även de obehandlade PluggPlusEtt-plantorna, vilket gjorde att ingen effekt av skydden gick att påvisa.
Markberedningens effekt var tydlig även för täckrotsplantor av tall, med avsevärt lägre död-lighet på grund av snytbagge i det markberedda delförsöket. Även om de obehandlade täck-rotsplantorna av tall hade en högre andel plantor dödade av snytbagge än övriga behandlingar i det markberedda försöket så var det ingen signifikant skillnad i överlevnad mellan behandling-arna. Täckrotsplantor av tall planterade i omarkberedd mark som hade behandlats med Merit Forest ombehandling eller Conniflex hade lägre snytbaggeskador jämfört med de obehandlade plantorna. Överlevnaden var signifikant högre för Merit Forest ombehandlade plantor jämfört med obehandlade plantor. Även Conniflex på täckrotsplantor av tall tenderade att ha högre överlevnad än obehandlade plantor, men skillnaden var inte sigifikant.
I försöken var också några få procent av plantorna skadade eller dödade av svart gran- eller tallbastborre (Hylastes Erichson)
The Participation Triangle: Involving Generation Y in energy strategy
No full textThe liberalization of the Dutch energy market has led to a change of relation between energy companies and their customers. At the same time, the Dutch energy policy expects energy companies to contribute to an energy supply that is cleaner, smarter and more varied, and available at any time at affordable prices. The situation since the liberalization of the energy market can be summarized in the following points:- Energy companies provide a product: energy, that is of social interest and importance, which forces them to act in a socially responsible manner,- Energy as a product is a commodity- Energy consumers are free to choose the energy supplier they want, to provide in their energy need.Consequently, energy suppliers have to think and act like a commercial company, which means that energy companies in a liberalized market, next to their public responsibility, have strategic marketing issues to handle.The notion that energy companies a) need future energy consumers to help them understand changes going on at the consumer-end, and their probable implications on future energy supply, while b) they are unfamiliar with this specific group of consumers at the same time, has resulted in the following leading question of the research: How to involve the future energy consumer effectively in the strategy of an energy company?Answering this practical design question requires answering a variety of underlying knowledge questions, including definitions of key concepts such as ‘involvement’ and ‘effective’, and, more generally, ‘What factors and conditions affect the process of involvement, and what is their impact on the effectiveness of the process?’, and ‘What are the design principles following from these insights’?The theoretical basis to answer these knowledge questions lies in two research traditions; Policy Analysis and Consumer Research. Consumer Research and Policy Analysis assign three common elements to the concept of involvement. They both implicitly and explicitly consider:1) The topic: the subject the involvement is about. In this research the topic was the strategy of Eneco concerning future energy supply.2) The participant: the person or group of persons that is actively involved or being involved with the topic. In this research the future energy consumer, represented by participating member of Generation Y, was the participant.3) The initiator: the party that initiates and/or organizes the involvement of the participant in the topic. In this research Eneco, representing the energy company, was the initiator. In this research the relations between these elements are conceptualised as “The Participation Triangle”:Policy Analysi
Test av mekaniska plantskydd mot snytbaggar i omarkberedd och markberedd mark, anlagt våren 2013 : slutrapport [Elektronisk resurs]
No full textEtt stort problem vid föryngring av barrträd i Sverige är skador orsakade av snytbaggar, Hylobius abietis (L.). Behandling med insekticider har hittills varit det vanligaste sättet att skydda plantor från snytbaggeskador. Under senare år har användandet av mekaniska skydd ökat, delvis för att allt fler skogsföretag blivit FSC-certifierade och med det krav på minskad giftanvändning. I Sveriges FCS-ceritifierade skogar har användningen av insekticider halverats under 2010–2014. Merit Forest WG (imidakloprid) var fram till juni 2013 den enda insekticiden FSC-certifierade organisationer kunde få dispens för, men sedan dess kan dispens fås även för Imprid Skog (acetamiprid). Nyligen utökades FSC:s lista över mycket farliga bekämpningsme-del och båda dessa insekticiders aktiva ämnen finns med i den. Det innebär att från och med 10 mars 2015 krävs dispens, förutom från Svenska FSC, också från Internationella FSC, för att få använda dessa preparat för att skydda plantor från snytbaggeskador. I rapporten redovisas resultat från fyra olika delförsök med granplantor, anlagda på tre lokaler våren 2013. I det första delförsöket jämförs 15 olika behandlingar på täckrotsplantor planterade i omarkberedd mark. I delförsök 2 testades sju behandlingar på barrotsplantor planterade i omarkberedd mark. Fjorton olika behandlingar testades på täckrotsplantor planterade i markbe-redd mark i ett tredje delförsök. Det fjärde delförsöket omfattar sju behandlingar på barrots-plantor planterade i markberdd mark. De olika behandlingarnas planteringspositioner slumpades ut inom varje delförsök. Alla delförsök studerades under tre år. Bäst effekt mot snytbaggeskador och högst överlevnad i det omarkberedda försöket med täckrotsplantor hade Skum och Södra 1. I delförsöket med barrotsplantor på omarkberedd mark hade Bugwax typ C, Merit Forest WG ombehandling och Bugwax typ D den lägsta andelen snytbaggedödade plantor, medan Bugwax typ C och MultiPro hade den högsta överlevnaden. Samtliga behandlingar hade en lägre andel snytbaggeskador på plantorna än de obehandlade plantorna i båda de omarkberedda delförsöken. Markberedningeffekten var mycket stor i såväl täckrots- som barrotsförsöket. Täckrotsplantor skyddade med Merit Forest WG ombehandling och Weebar hade klarat sig helt utan avgångar orsakade av snytbaggeangrepp. I det markberedda barrotsförsöket hade plantorna, inklusive de obehandlade, klarat sig nästan helt från dödliga snytbaggeskador. Överlevnaden efter tre år i fält var hög både för täckrots- och barrotsplantorna som planterades i markberedd mark. I försöken hade också en del plantor dödats av svart gran- eller tallbastborre (Hylastes cunucularis resp. Hylastes brunneus Erichson). Det var en högre andel angrepp i de omarkbe-redda försöken, både på täckrots- och barrotsplantor och värst drabbad var plantor av typen Grov planta
- …
