1,720,954 research outputs found
Aren't we in school to learn? : A high school teacher's reflection on knowledge, literature, and phronesis
No full textI den här vetenskapliga essän vid Centrum för praktisk kunskap har jag undersökt min känsla av kluvenhet och frustration i mitt yrke som gymnasielärare i svenska. Dessa känslor gestaltas i två möten med elever, ett möte med en klass då jag presenterar ett nytt romanprojekt och ett med eleven Lilly som inte hinner med att lära sig i sin egen takt, utan tvingas ta bort kurser för att orka med. Frustrationen och kluvenheten har sitt ursprung i en känsla av att inte kunna vara den lärare jag vill. Det grundar sig i att vara i konflikt med den kunskapssyn och det språk som finns i läroplanen GY11 och att värna om det skönlitterära språket och den kunskap som skönlitteraturen ger. Genom att undersöka begreppet fronesis med hjälp av Aristoteles och Fink hittar jag analogier med hur skönlitteraturen fungerar i läsaren och även hur fronesis fungerar i läraren som fostrare av goda medborgare. Med hjälp av filosofen Gadamer ser jag tolkningen av text som en väg till kunskap och den hermeneutiska dimensionen av fronesis. Vidare tar jag även hjälp av författarens Knausgård och litteraturprofessorn Toril Mois syn på skönlitteraturen som ett sätt att bli uppmärksam på språket, världen, livet och sig själv. Även här hittar jag fronetiska drag hos skönlitteraturen. Essän utmynnar i en idé om att skönlitteraturen har något fronestisk över sig. Den framhåller också att skönlitteratur har en viktig plats i svensk skola för att vi ska få vara erfarande och kunskapande subjekt och inte endast mätbara objekt.In this scientific essay at the Center for Practical Knowledge, I have investigated my feeling of ambivalence and frustration in my profession as a high school teacher of Swedish. These feelings are embodied in two encounters with students, one with a class where I present a new novel project and one with the student Lilly, who does not have time to learn at her own pace and is forced to drop courses to keep up. The frustration and ambivalence originate from a feeling of not being able to be the teacher I want to be. It is rooted in a conflict with the knowledge perspective and language found in the GY11 curriculum, and the need to value the literary language and knowledge that literature provides. By examining the concept of phronesis with the help of Aristotle and Fink, I find analogies with how literature functions in the reader and also how phronesis functions in the teacher as a nurturer of good citizens. With the help of the philosopher Gadamer, I see the interpretation of text as a path to knowledge and the hermeneutic dimension of phronesis. Furthermore, I also draw on the author Knausgård's and literature professor Toril Moi's views on literature as a way to become attentive to language, the world, life, and oneself. Here, too, I find phronetic features of literature. The essay culminates in an idea that literature has something phronetic about it. It also emphasizes that literature has an important place in Swedish schools so that we can be experiencing and knowledge-creating subjects and not just measurable objects
Aren't we in school to learn? : A high school teacher's reflection on knowledge, literature, and phronesis
No full textI den här vetenskapliga essän vid Centrum för praktisk kunskap har jag undersökt min känsla av kluvenhet och frustration i mitt yrke som gymnasielärare i svenska. Dessa känslor gestaltas i två möten med elever, ett möte med en klass då jag presenterar ett nytt romanprojekt och ett med eleven Lilly som inte hinner med att lära sig i sin egen takt, utan tvingas ta bort kurser för att orka med. Frustrationen och kluvenheten har sitt ursprung i en känsla av att inte kunna vara den lärare jag vill. Det grundar sig i att vara i konflikt med den kunskapssyn och det språk som finns i läroplanen GY11 och att värna om det skönlitterära språket och den kunskap som skönlitteraturen ger. Genom att undersöka begreppet fronesis med hjälp av Aristoteles och Fink hittar jag analogier med hur skönlitteraturen fungerar i läsaren och även hur fronesis fungerar i läraren som fostrare av goda medborgare. Med hjälp av filosofen Gadamer ser jag tolkningen av text som en väg till kunskap och den hermeneutiska dimensionen av fronesis. Vidare tar jag även hjälp av författarens Knausgård och litteraturprofessorn Toril Mois syn på skönlitteraturen som ett sätt att bli uppmärksam på språket, världen, livet och sig själv. Även här hittar jag fronetiska drag hos skönlitteraturen. Essän utmynnar i en idé om att skönlitteraturen har något fronestisk över sig. Den framhåller också att skönlitteratur har en viktig plats i svensk skola för att vi ska få vara erfarande och kunskapande subjekt och inte endast mätbara objekt.In this scientific essay at the Center for Practical Knowledge, I have investigated my feeling of ambivalence and frustration in my profession as a high school teacher of Swedish. These feelings are embodied in two encounters with students, one with a class where I present a new novel project and one with the student Lilly, who does not have time to learn at her own pace and is forced to drop courses to keep up. The frustration and ambivalence originate from a feeling of not being able to be the teacher I want to be. It is rooted in a conflict with the knowledge perspective and language found in the GY11 curriculum, and the need to value the literary language and knowledge that literature provides. By examining the concept of phronesis with the help of Aristotle and Fink, I find analogies with how literature functions in the reader and also how phronesis functions in the teacher as a nurturer of good citizens. With the help of the philosopher Gadamer, I see the interpretation of text as a path to knowledge and the hermeneutic dimension of phronesis. Furthermore, I also draw on the author Knausgård's and literature professor Toril Moi's views on literature as a way to become attentive to language, the world, life, and oneself. Here, too, I find phronetic features of literature. The essay culminates in an idea that literature has something phronetic about it. It also emphasizes that literature has an important place in Swedish schools so that we can be experiencing and knowledge-creating subjects and not just measurable objects
Aren't we in school to learn? : A high school teacher's reflection on knowledge, literature, and phronesis
No full textI den här vetenskapliga essän vid Centrum för praktisk kunskap har jag undersökt min känsla av kluvenhet och frustration i mitt yrke som gymnasielärare i svenska. Dessa känslor gestaltas i två möten med elever, ett möte med en klass då jag presenterar ett nytt romanprojekt och ett med eleven Lilly som inte hinner med att lära sig i sin egen takt, utan tvingas ta bort kurser för att orka med. Frustrationen och kluvenheten har sitt ursprung i en känsla av att inte kunna vara den lärare jag vill. Det grundar sig i att vara i konflikt med den kunskapssyn och det språk som finns i läroplanen GY11 och att värna om det skönlitterära språket och den kunskap som skönlitteraturen ger. Genom att undersöka begreppet fronesis med hjälp av Aristoteles och Fink hittar jag analogier med hur skönlitteraturen fungerar i läsaren och även hur fronesis fungerar i läraren som fostrare av goda medborgare. Med hjälp av filosofen Gadamer ser jag tolkningen av text som en väg till kunskap och den hermeneutiska dimensionen av fronesis. Vidare tar jag även hjälp av författarens Knausgård och litteraturprofessorn Toril Mois syn på skönlitteraturen som ett sätt att bli uppmärksam på språket, världen, livet och sig själv. Även här hittar jag fronetiska drag hos skönlitteraturen. Essän utmynnar i en idé om att skönlitteraturen har något fronestisk över sig. Den framhåller också att skönlitteratur har en viktig plats i svensk skola för att vi ska få vara erfarande och kunskapande subjekt och inte endast mätbara objekt.In this scientific essay at the Center for Practical Knowledge, I have investigated my feeling of ambivalence and frustration in my profession as a high school teacher of Swedish. These feelings are embodied in two encounters with students, one with a class where I present a new novel project and one with the student Lilly, who does not have time to learn at her own pace and is forced to drop courses to keep up. The frustration and ambivalence originate from a feeling of not being able to be the teacher I want to be. It is rooted in a conflict with the knowledge perspective and language found in the GY11 curriculum, and the need to value the literary language and knowledge that literature provides. By examining the concept of phronesis with the help of Aristotle and Fink, I find analogies with how literature functions in the reader and also how phronesis functions in the teacher as a nurturer of good citizens. With the help of the philosopher Gadamer, I see the interpretation of text as a path to knowledge and the hermeneutic dimension of phronesis. Furthermore, I also draw on the author Knausgård's and literature professor Toril Moi's views on literature as a way to become attentive to language, the world, life, and oneself. Here, too, I find phronetic features of literature. The essay culminates in an idea that literature has something phronetic about it. It also emphasizes that literature has an important place in Swedish schools so that we can be experiencing and knowledge-creating subjects and not just measurable objects
Skaviga narrativ och fickor av frihet : Om alienation i lärarens vardag
No full textDenna essä syftar till att analysera hur olika narrativ kring läraryrket och skolan påverkar den praktiserande läraren. Studien synliggör hur en upplevd klyfta mellan den konkreta yrkesverkligheten och de offentliga narrativen kan uppstå, vilket i sin tur kan ge upphov till erfarenheter av alienation. Denna upplevelse av alienation förstås framförallt i ljuset av Rahel Jaeggis definition av begreppet, vilken kännetecknas av en relationslös relation, men även med hjälp av Herbert Marcuses analyser av det senmoderna samhället som en form av totalitär ordning där individens tänkande och handlande begränsas. Genom att relatera till erfarenheter av totalitära system – såsom de som skildras i George Orwells roman 1984 och i Victor Klemperers filologiska analyser av nazismens språkbruk – framträder en bild av en mekaniserad, ekonomiserad och reducerad människosyn, som även återkommer i samtida narrativ om skolan. Som kontrast till denna utveckling framträder fickor av frihet, där en mer relationell, undersökande och reflekterande hållning till kunskap, undervisning och skola blir synlig. Denna alternativa hållning belyses med hjälp av kvantfysiken och med stöd av tänkare som Theodor Adorno, Andreas Gruschka, Jean-Jacques Rousseau och Gert Biesta.This essay aims to analyze how various narratives surrounding the teaching profession and the school system influence practicing teachers. The study highlights how a perceived gap can emerge between the concrete reality of the profession and the dominant public narratives, a gap that may give rise to experiences of alienation. This experience of alienation is primarily understood through Rahel Jaeggi’s definition, which characterizes alienation as a relation of relationlessness. It is also examined in the light of Herbert Marcuse’s analyses of late modern society as a form of totalitarian order, wherein individual thought and action are constrained. By drawing on experiences of totalitarian systems—such as those depicted in George Orwell’s novel 1984 and in Victor Klemperer’s philological analyses of Nazi language use—a picture emerges of a mechanized, economized, and reductive view of the human being, which also resonates in contemporary narratives about education. In contrast to this development, pockets of freedom appear—spaces where a more relational, inquisitive, and reflective approach to knowledge, teaching, and schooling becomes visible. This alternative stance is illuminated through references to quantum physics and supported by the thought of Theodor Adorno, Andreas Gruschka, Jean-Jacques Rousseau, and Gert Biest
Skaviga narrativ och fickor av frihet : Om alienation i lärarens vardag
No full textDenna essä syftar till att analysera hur olika narrativ kring läraryrket och skolan påverkar den praktiserande läraren. Studien synliggör hur en upplevd klyfta mellan den konkreta yrkesverkligheten och de offentliga narrativen kan uppstå, vilket i sin tur kan ge upphov till erfarenheter av alienation. Denna upplevelse av alienation förstås framförallt i ljuset av Rahel Jaeggis definition av begreppet, vilken kännetecknas av en relationslös relation, men även med hjälp av Herbert Marcuses analyser av det senmoderna samhället som en form av totalitär ordning där individens tänkande och handlande begränsas. Genom att relatera till erfarenheter av totalitära system – såsom de som skildras i George Orwells roman 1984 och i Victor Klemperers filologiska analyser av nazismens språkbruk – framträder en bild av en mekaniserad, ekonomiserad och reducerad människosyn, som även återkommer i samtida narrativ om skolan. Som kontrast till denna utveckling framträder fickor av frihet, där en mer relationell, undersökande och reflekterande hållning till kunskap, undervisning och skola blir synlig. Denna alternativa hållning belyses med hjälp av kvantfysiken och med stöd av tänkare som Theodor Adorno, Andreas Gruschka, Jean-Jacques Rousseau och Gert Biesta.This essay aims to analyze how various narratives surrounding the teaching profession and the school system influence practicing teachers. The study highlights how a perceived gap can emerge between the concrete reality of the profession and the dominant public narratives, a gap that may give rise to experiences of alienation. This experience of alienation is primarily understood through Rahel Jaeggi’s definition, which characterizes alienation as a relation of relationlessness. It is also examined in the light of Herbert Marcuse’s analyses of late modern society as a form of totalitarian order, wherein individual thought and action are constrained. By drawing on experiences of totalitarian systems—such as those depicted in George Orwell’s novel 1984 and in Victor Klemperer’s philological analyses of Nazi language use—a picture emerges of a mechanized, economized, and reductive view of the human being, which also resonates in contemporary narratives about education. In contrast to this development, pockets of freedom appear—spaces where a more relational, inquisitive, and reflective approach to knowledge, teaching, and schooling becomes visible. This alternative stance is illuminated through references to quantum physics and supported by the thought of Theodor Adorno, Andreas Gruschka, Jean-Jacques Rousseau, and Gert Biest
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
- …
