16 research outputs found
[Stammbuch Liborius von Line]
No full text[STAMMBUCH LIBORIUS VON LINE]
[Stammbuch Liborius von Line] ( - )
Cover ( - )
Erich, C. J. H.; Blatt 101 (100v 101r)
Dickhausen, B. J.; Blatt 106 (105v 106r)
Salzer, J. E. von; Blatt 109 (108v 109r)
Harling, Otto Georg von; Blatt 113 (112v 113r)
Eichfeld, Johann Arnold; Blatt 134 (133v 134r)
Vith, Johannes; Blatt 134 (134v 135r)
Steudte, Johannes Paulus; Blatt 135 (134v 135r)
Honrich, Hermann; Blatt 135 (135v 136r)
Wilcken, Johann Ludolph; Blatt 137 (136v 137r)
Jungius, Nicolaus; Blatt 140 (139v 140r)
Engelbrecht, Arnold Christoph; Blatt 161 (160v 161r)
Schlitz gen. von Goertz, Otto Friedrich von; Blatt 168 (167v 168r)
Schulenburg, Albrecht von der; Blatt 169 (168v 169r)
Kieswetter, Gottfried; Blatt 169 (169v 170r)
Hake, Ernst Friedrich von; Blatt 170 (169v 170r)
Kieswetter, Ernst Ludwig; Blatt 170 (170v 171r)
Sandhagen, Christian; Blatt 171 (170v 171r)
Grote, Ernst Joachim; Blatt 175 (174v 175r)
Fehringschild, Statius Nikolaus von; Blatt 186 (185v 186r)
Abschatz, Wolf Erasmus von; Blatt 187 (186v 187r)
Schreber, Traugott; Blatt 190 (190v 191r)
Tormin, Johann Conrad; Blatt 191 (190v 191r)
Bewert, David; Blatt 192 (191v 192r)
Becher, N.; Blatt 193 (192v 193r)
Johannsen, Johannes; Blatt 195 (194v 195r)
Kotzebue, Christian Burkhardt; Blatt 203 (202v 203r)
Hake, Robert Christian von; Blatt 207 (206v 207r)
Berlin, Friedrich Nikolaus; Blatt 207 (207v 208r)
Zersen, August von; Blatt 208 (207v 208r)
Göcking, Christian Friedrich Günther; Blatt 209 (208v 209r)
Marschalck, Franz Balthasar; Blatt 211 (210v 211r)
Molanus, Christian Ludwig; Blatt 214 (214v 215r)
Kotzebue, Georg Carl; Blatt 215 (214v 215r)
Burchtorff, Anton Ulrich von; Blatt 215 (215v 216r)
Philippi, Johann Friedrich; Blatt 220 (219v 220r)
Scheuerer, Gottfried; Blatt 223 (223v 224r)
Wortmann, Friedrich; Blatt 224 (223v 224r)
Milagsheim, Friedrich Amadeus von; Blatt 225 (224v 225r)
Tollen, Christian; Blatt 259 (258v 259r)
Matthaei, Adam; Blatt 260 (259v 260r)
Titius, Johann Friedrich; Blatt 268 (267v 268r)
Christiani, Georg; Blatt 270 (269v 270r)
Meineking, Friedrich Wilhelm; Blatt 272 (272v 273r)
Cordeman, Heinrich; Blatt 273 (272v 273r)
Hammann, Martin; Blatt 273 (273v 274r)
Reimbold, Diedrich; Blatt 274 (273v 274r)
Matthesius, Heinrich Martin; Blatt 276 (275v 276r
Ex Decreto Amplissimae Facultatis Iuridicae, Sub Directione Et Patrocinio ... Decani Dni. D. Dieterici Wilhelmi Matthiae ... De Acceptatione Materia Ampla & Perutili, Deo clementer adiuvante Liborius a Line, Bremensis, Die Anno M.DC.XCIII. In Aula Collegii Maioris, Solenniter disputabit
No full textEX DECRETO AMPLISSIMAE FACULTATIS IURIDICAE, SUB DIRECTIONE ET PATROCINIO ... DECANI DNI. D. DIETERICI WILHELMI MATTHIAE ... DE ACCEPTATIONE MATERIA AMPLA & PERUTILI, DEO CLEMENTER ADIUVANTE LIBORIUS A LINE, BREMENSIS, DIE ANNO M.DC.XCIII. IN AULA COLLEGII MAIORIS, SOLENNITER DISPUTABIT
Ex Decreto Amplissimae Facultatis Iuridicae, Sub Directione Et Patrocinio ... Decani Dni. D. Dieterici Wilhelmi Matthiae ... De Acceptatione Materia Ampla & Perutili, Deo clementer adiuvante Liborius a Line, Bremensis, Die Anno M.DC.XCIII. In Aula Collegii Maioris, Solenniter disputabit ([1]r)
Titelseite ([1]r)
Widmung ([1]v)
Text ([1]
Disputatio Iuridica Inauguralis, De Acceptatione, Quam ... Ex Decreto & Indultu Inclyti ICtorum Ordinis, Sub Decanatu ... Dn. Dieterici Wilhelmi Matthiae ... Pro ... Privilegiis Doctoralibus solenniter impetrandis, Publicae Eruditorum Disquisitioni submittit, Liborius a Line, Bremensis, Ad diem 19. Iunii Anno M.DC.XCIII. In Auditorio ICtorum Maiori horis consuetis
No full textSaīsinājumi <em>Anon</em>., <em>Anonym</em>., <em>Anon. Voc</em>. Liborija Depkina vārdnīcas <em>Lettiʃches Wörterbuch</em> manuskriptā
No full textTHE ABBREVIATIONS Anon., Anon. Voc., Anonym. IN LIBORIUS DEPKIN’S MANUSCRIPT Lettiʃches WörterbuchSummaryThe article concerns the abbreviations Anon., Anon. Voc., Anonym. in Liborius Depkin’s (1652-1708) manuscript Lettisches Wörterbuch. A comparison of lexemes described with this abbreviation with other anonymous lexicographic sources of the turn of the 17-18th centuries shows clearly that the material described with Anon., etc. is taken from the quadrilingual dictionary Vocabularium published in 1688 in Riga. The abbreviation Anon. used by Liborius Depkin bears witness to the fact that he did not know in 1704 who was the author of this dictionary, thereby strengthening the view already expressed earlier by Kārlis Draviņš that we can't consider Georg Dressel (1654-1698) as the author of it.</p
Betydningen af skam- og skyldfølelser hos unge, der mister en forælder med alkoholmisbrug: En kombineret kvantitativ og kvalitativ undersøgelse
No full textGrowing up with a parent, who has an alcohol abuse can have significant consequences, this being mental illness and social difficulties. For young people who lose an alcohol abusive parent the grief is complicated and they tend to feel ashamed and guilty. In this thesis we study what meaning feelings of shame and guilt have for young people, who have participated in grief counseling groups at Børn, Unge & Sorg after losing a parent with alcohol abuse. In order to examine this we apply a mixed methods design, with quantitative and qualitative methods. The scientific theory is likewise divided in two parts. In the quantitative part a positivistic approach is used whereas a hermeneutic-phenomenological approach is applied in the qualitative part. Methodologically we work with data from a survey completed by Børn, Unge & Sorg, where young people have responded at the beginning and ending of the special grief counseling group. We examine this data with descriptive statistics and analytical statistics using t-tests. Afterwards we use the information from the quantitative results to produce relevant qualitative interviews with young people, who have lost a parent with an alcohol abuse and therefore have completed the grief counseling. We then analyze and interpret our results from the quantitative and qualitative research using theoretical concepts primarily from labeling theory. The combined results show that young people have feelings of shame and guilt when they lose an alcohol abusive parent, and that these feelings can aggravate their mental state. Likewise it shows that these young people have social difficulties, which are generally a poor mental health, a strained relation to alcohol, a fragile social network as well as feeling alone, different and judged by others. We discuss these results opposite to the existing research on the area and find that our results thereby are verified. The combined results of the thesis indicate that preventive social work is indeed relevant. There is a need of: early social initiatives before the alcohol abusive parent dies, an increased focus on these young people when they are in school and a need of special social interventions after the loss of an alcohol abusive parent
Motivation till personlig utveckling
No full textDen, i olika forskningsartiklar, återkommande uppfattningen om att enperson som är autonomt orienterad är mer benägen till att utveckla enmotivation till personlig utveckling ledde till denna undersökning.Syftet med studien var att undersöka hur autonomi påverkar människortill motivation till personlig utveckling. Studien tar sin utgångspunkt iself-determination theory och dess underteori causality orientationstheory, med de tre orienteringarna kontrollerad, impersonell ochautonomi, vilka handlar om orsak till varför en person handlar på ettvisst sätt och effekten därav. De olika orienteringarna mättes med enenkät konstruerad efter general causality orientation scale ochmotivation till personlig utveckling mättes med egenkonstrueradefrågor. Enkäten lades ut på fyra olika sidor på Internet medförhoppning om att nå ett brett deltagande. Studien visade att denkontrollerade orienteringen var den av de tre orienteringarna sompåverkade människor i högst grad till motivation till personligutveckling. I studien ingick 62 stycken försöksdeltagare.Den, i olika forskningsartiklar, återkommande uppfattningen om att enperson som är autonomt orienterad är mer benägen till att utveckla enmotivation till personlig utveckling ledde till denna undersökning.Syftet med studien var att undersöka hur autonomi påverkar människortill motivation till personlig utveckling. Studien tar sin utgångspunkt iself-determination theory och dess underteori causality orientationstheory, med de tre orienteringarna kontrollerad, impersonell ochautonomi, vilka handlar om orsak till varför en person handlar på ettvisst sätt och effekten därav. De olika orienteringarna mättes med enenkät konstruerad efter general causality orientation scale ochmotivation till personlig utveckling mättes med egenkonstrueradefrågor. Enkäten lades ut på fyra olika sidor på Internet medförhoppning om att nå ett brett deltagande. Studien visade att denkontrollerade orienteringen var den av de tre orienteringarna sompåverkade människor i högst grad till motivation till personligutveckling. I studien ingick 62 stycken försöksdeltagare
Normbrytande eller stereotypisk? - En semiotisk bild- och textanalys av livsstilsmagasinen Café och Veckorevyns omslag
No full textIdag lever vi i ett samhälle som är i ständig utveckling och medier påverkar människan i allt större utsträckning. Det är främst de unga som blir påverkade av dessa medier. Livsstilsmagasin, som de två jag har valt att undersöka, bär i detta anseende en stor del av ansvaret för vad en ung kvinna respektive man vill och bör läsa om i dagens samhälle. Livsstilsmagasin är avsedda för att inspirera läsaren till att kunna förbättra sitt liv. Syftet med denna uppsats är att, genom analys av tidskrifternas omslag, få en ökad förståelse för hur två livsstilsmagasin med en tydlig genusbaserad målgrupp – Veckorevyn och Café – representerar och konstruerar identiteter utifrån genusnormer och stereotyper. Frågeställningarna som besvaras är: Vilka likheter och skillnader finns det i upprätthållandet av könsnormer i de utvalda livsstilsmagasinen? Vilka maskulinitets- och femininitetsideal dominerar? Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv med utgångspunkt i de teoretiska begreppen identitet, representationer och stereotyper. Metoden sker med hjälp av Barthes modell för semiotisk bild- och textanalys och begreppen denotation, konnotation och myt. Materialet som analyserats är 21 stycken omslag från år 2015. Analysen presenterar omslagen som en helhet och delas upp i mindre rubriker för mer struktur. Resultatet blev att det fortfarande är väldigt mycket som är stereotypiskt och det finns tydliga skillnader när det kommer till vad en ung man respektive kvinna ska vilja ta del av.
The origins of the Swedish : The Swedish vocabulary in a four-language dictionary published in Riga in 1705
No full textIn 1705, a four-language thematic dictionary was published in Riga, Wörter-Büchlein, wie etzliche gebräuchliche Sachen auff Teutsch, Schwedisch, Polnisch und Lettisch zu benennen seynd. Its structure is almost identical to a dictionary published by the same printing house in 1688, Vocabularium wie etzliche gebräuchliche Sachen auff Teutsch, Lateinisch, Polnisch und Lettisch auszusprechen seynd. In the Wörter-Büchlein, Latin has been replaced by Swedish. The purpose of this dissertation is to illuminate this Swedish vocabulary. Significant attention is given to the usage of the Wörter-Büchlein as well as its general and specifically publishing historical context. As to the origins of the Swedish vocabulary, it is concluded that the person traditionally assigned as the author of the Wörter-Büchlein, Liborius Depkin, had nothing to do with the Swedish vocabulary. Rather, its author had Swedish as a native language. In the compilation, this anonymous author used two of the languages in the 1688 dictionary: German and Latin. Many of the Swedish equivalents were obviously derived from an older Latin-Swedish dictionary, Johannes Wolimhaus’ Enchiridion dictionarii from 1652. However, the author also often contributed to their formation and from this, his profile can be sketched. At the same time, the compositor can be seen to have had considerable influence in the shaping of the Swedish vocabulary. Even if certain of the inconsistencies must be ascribed to the author’s lack of attention or his uncertainty regarding written Swedish, many of them can also be ascribed to the fact that the compositor had not mastered the Swedish language
Mål och mätning vid val och kontroll av leverantörer och produkter i samband med CSR : - I företagen Gekås AB och Vagabond International AB
No full textDe etiska frågorna får en alltmer central roll då den uppmärksamhet som idag finns kring arbetsförhållanden har lett till att allt fler företag vill arbeta med deras sociala ansvar. CSR (Corporate Social Responsibility) är ett begrepp som ofta översätts till företagens sociala ansvar. Konsumenterna ställer även krav på företagen vilket påverkar företagens kontroller och val av leverantörer och produkter. För att veta vart ett företag är på väg, är en god förståelse för sitt företagsmål viktigt för att kunna uppnå det som förväntas av företaget. För att uppnå sina företagsmål används ofta olika mätningar och nyckeltal. Mätningen bör göras på en stabil och kontrollerbar del av företaget. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur arbetet med mål och mätningar sker internt inom CSR-arbetet i företagen Gekås AB och Vagabond International AB, och då fokus på val och kontroll av leverantörer och produkter. Studiens forskningsfråga är "Hur arbetar Gekås AB och Vagabond International AB internt med mål och mätning i deras arbete med CSR kopplat till val och kontroll av deras leverantörer och produkter?" Det här är en kvalitativ studie med ett induktivt angreppssätt och ett hermeneutiskt synsätt. Vår empiriska data har vi fått genom att vi har genomfört tre intervjuer med sammanlagt fyra personer från företagen Gekås och Vagabond. I denna studie kommer det analyseras om vilka perspektiv och motiv inom ett arbete med CSR samt vilka målområden och mätningar Gekås och Vagabond använder sig utav i deras arbete med CSR. Det kommer bli ett underlag genom att analysera dessa områden för att få reda på de valda företagens syfte och utgångspunkter med CSR-arbetet. Resultatet i studien visar att det finns olika utgångspunkter och syften med respektive företags arbete med CSR. Dock är tillvägagångssätten och arbetsuppgifterna i princip densamma med deras CSR-arbete
Städtische Geschichtsschreibung in Thorn und Preußen im Spätmittelalter und in der Frühen Neuzeit
No full textThe paper describes the state of research on Prussian historiography in
a broad sense. It also focuses on the historiography in most prominent
Prussian cities, i.e. Koenigsberg, Danzig, Elbing and Thorn. In comparison
with other European cities, the development of historiography in Prussia was
delayed (it began in the 15th century). Most of the works written at that
time focused on local issues. Yet in the second half of the 15th century and
at the beginning of the 16th century Prussian townsmen – especially those in
Danzig and Koenigsberg – became more active in that field, and only than
were written new historiographical works, which were widely used by later
Prussian chroniclers.
In reference to Thorn, the author focuses on such historians as Jan Waldau,
Liborius Nacke and Konrad Gesselen. Waldau was the parish priest of St.
Mary's Church (in the Old Town) and an author of both various notes
concerning the history of Prussian cities and epigrams on political resp.
social topics. Necker wrote an account pertaining to military expedition of
the Grand Master of the Teutonic Knights, Johann con Tiefen, against Turks.
The last one, Gesselen, a bachelor of arts, a priest and a vice-chancellor
of a parish school, collaborated with Jan Długosz (since 1464), as he
translated for him from German into Latin „Chronica Nova Prutenica” written
by Wigand of Marburg.Der Autor gibt einen umfassenden Überblick über den aktuellen Forschungsstand
zur preußischen Historiographie im weiteren Sinne. Im Zentrum
dieses Beitrags steht auch die Gesichtsschreibung in einigen wichtigen Städten
in Preußen, dass heißt Königsberg, Danzig, Elbing und Thorn. Im Vergleich
zu den anderen Europäischen Städten, die Entwicklung der preußischen Historiographie
war stark verzögert; erst hat sie im 15. Jh. begonnen. Ein Großteil
der Werke, die damals geschrieben wurden, konzentrierte sich auf Heimatgeschichte.
Doch begann am Ende des 15. Jhs. bzw. am Anfang des 16. Jhs.
Preußische Bürgerschaft (hauptsächlich in Danzig und Thorn) die vielfältig
Werke zum Thema Geschichte zu schreiben. Zu dieser Zeit erschienen neue
historiographische Schriften, die später von Preußischen Chronisten viel be22
nutzt wurden. Mit Bezug auf Thorn konzentriert sich der Autor auf Jan Waldau,
Liborius Nacke und Konrad Gesselen. Der erste war ein Pfarrer in der
Altstädter Marienkirche und ein Autor von mehreren Notizen zur Geschichte
der Preußischen Städte und Sinngedichten zu den sozialen bzw. politischen
Themen. Der zweite schrieb einen Bericht über Kriegszug des Hochmeisters
Johann von Tiefen gegen die Türken. Der dritte, der ein Bakkalaureus, ein
Geistlicher und ein Rektor der Kirchenschule war, war auch ein Mitarbeiter
von Jan Długosz (sein 1464). Auf Antrag von Długosz er setzte „Chronica
Nova Prutenica” von Wigand von Marburg in Latin über
