1,720,954 research outputs found
Att vara eller inte vara allmänbildad - är det en tävling? : Kunskapsframställningen i Vem vet mest?
No full textKandidatuppsatsen Att vara eller inte vara allmänbildad - är det en tävling?, skriven av Linnea Lindoffer och Mette Pedersen vid Institutionen för kommunikation och medier, granskar kunskapskonstruktion med utgångspunkt i frågesportsprograms underhållande och lättsmälta format. Syftet är att studera både vad kunskap är och hur vi förväntas veta. Som utgångspunkt undersöker uppsatsen programmet Vem vet mest? och använder en kombination av kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys. Den kvantitativa delen utgörs av en veckas frågor som kategoriseras både utifrån vilka ämnen de berör och vilken geografisk grund dessa har. Den kvalitativa innehållsanalysen granskar resultaten mer djupgående och studerar dessutom programmets format. Uppsatsens visar att Vem vet mest? har en ojämn fördelning gällande hur mycket utrymme olika kontinenter får samt hur de framställs, där västvärlden har betydligt mer plats och framställs fördelaktigt. Som program följer Vem vet mest? en satt struktur som har ett växelverkande förhållande till innehållet, där programformatet och tävlingselementet kräver en mätbarhet för att kunna kora en vinnare. Med hjälp av Liedmans (2001) kunskapsdiskussion och Ritzers (2008) nutida samhällsanalys, kan innehållet förstås som information snarare än kunskap, vilket inte bara är en struktur inom programmet utan även går betrakta som en del av ett effektiviserat samhälle. Tillsammans med Fiskes (1988) koppling mellan frågesport och samhället och Bourdieus (2004) kritiska analys av skolan framkommer det att den struktur som Vem vet mest? grundas i även figurerar inom skolans sätt att mäta kunskap på. Slutresultatet betonar en maktaspekt då alla inte kan prestera under de krav som samhällets tävling kräver
Hon ser! : en kvalitativ analys av hur rasism, sexism och exotifiering blir belyst och kommuniceras genom instagramanvändaren ”Svartkvinna”
Get PDFSyftet med uppsatsen är att studera hur sexism, rasism och exotifiering blir belyst och kommuniceras ut via verklighetsbaserade situationer av den uppmärksammade och omdiskuterade instagramanvändaren “Svartkvinna”. Frågeställningar: - Vad använder “Svartkvinna” för medel för att väcka intresse hos publiken och skapa trovärdighet? - Går det att finna drag av journalistiska mönster i något eller flera av inläggen? I sådana fall vad för några? - Hur är inläggens mönster utformat gällande uttryck och ordval? - Hur framställs personerna i texten? Går det att urskilja ett vi och dem samt hur framställs den utsatta kvinnan? - Vad finns det för återkommande stildrag i inläggen? Metod: För att kunna besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ textanalys och hämtat inspiration från retoriken och den retoriska analysen. Slutsats: Vår studie har visat att “Svartkvinna”, medvetet eller omedvetet, byggt texter som har tydliga och genomtänkta drag, och synligt blir det också att dessa drag inte endast fungerar i traditionella medier utan också i sociala medier
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
koamabayili/VECTRON-author-checklist: VECTRON author checklist
No full textWe have done our best to complete the author checklist relating to the use of animals in the hut study. Note that the objective for the hut study was to evaluate the IRS treatment applications for residual efficacy against Anopheles mosquitoes, including the local An. coluzzii mosquito population. Cows were only used to attract mosquitoes into the huts and no tests were carried out directly on the cows. The author checklist is intended for use with studies where experiments are carried out on animals, which is why we have had such difficulty in completing this for the hut study, as many of the questions do not relate to how the cows were used
Author-wise bibliometric analysis based on entropy.
No full textAuthor-wise bibliometric analysis based on entropy.</p
- …
