1,721,114 research outputs found
Kan omsorg organiseras rationellt?
No full textMed hjälp av begreppet omsorgsrationalitet undersöker författaren några beskrivna församlingsdiakonala praktiker
Institutionaliseringen av en kallelse - framväxten av en yrkeskår
No full textI det här kapitlet spelar diakonen Nestor Sundins beskrivning av sin tid som "ödemarksdiakon" under 1920-talet en viktig roll. Detta material kompletteras av diakonissan Inga-Karin Olssons mer kortfattade rapport till sin uppdragsgivare, Diakonirådet i Nyköping från1961. Efter en historisk bakgrund och en nulägesbeskrivning av gruppen diakoner relateras detta till professionsteori
Redovisning och ansvar - det ålagda och det självpåtagna
No full textAtt kunna redovisa resultat ser vi i dagens samhälle som en självklar del av en organisations verksamhet. Privata profitdrivna företag liksom även alltmer offentliga organisationer styrs idag genom en marknadslogik som bland annat bygger på kontraktsbaserade uppdrag vilka förutsätter en granskning av hur de offentliga medlen används. Liknande krav på att utvärdera resultat och framgång blir i allt högre grad en angelägenhet även för ideella organisationer. Det som är särskilt utmanande för ideella organisationer är att raden av intressenter som uttrycker förväntningar på hur och vad som skall utvärderas är lång. Intressentgrupper inkluderar till exempel klienter, andra ideella organisationer, volontärer, samverkanspartners, offentliga finansiärer, sponsorer och privata gåvogivare. Dessa intressenter har olika idéer om hur verksamheten skall mätas och vad som skall rapporteras, med skilda förväntningar och krav. Men det är värt att notera att det inte bara är externa intressen som är för handen utan även de ideella organisationernas egna ideologiska stadganden och värden. Intressentrelationerna kan beskrivas som ansvars- eller redovisningsrelationer. En uppåtriktad ansvarsrelation avser återkoppling till myndigheter, stiftelser eller andra finansiärer; en nedåtriktad ansvarsrelation gäller ”klienter”, vilka kan vara brukare eller målgrupper för service eller tjänster, i vissa fall det lokala sammanhanget eller lokalsamhället; och en horisontell redovisningsrelation gäller organisationen själv och dess grundläggande uppdrag, liksom lokala samverkansaktörer och volontärer. Relationerna kan placeras både geografiskt och hierarkiskt, där de uppåtriktade relationerna inte sällan får företräde.Redovisningsrelationer kan även beskrivas ha två ansvarsdimensioner. Å ena sidan en extern, ålagd skyldighet (accountability) som bygger på krav på återkoppling genom redogörelser för åtaganden. Å andra sidan en intern, självpåtagen skyldighet (felt responsibility) som bygger på att känna ansvar, både relaterat till individers agerande och organisationens uppdrag. Den uppåtriktade redovisningsrelationen förstås vanligtvis som ett åläggande från andra organisationer, så som olika former av rapporteringskrav. Den horisontella och nedåtriktade redovisningsrelationen är oftare resultatet av ett eget upplevt självpåtaget ansvar där metoderna är mindre formaliserade. Begreppen ålagt ansvar och självpåtaget ansvar använder vi för att strukturera utvärderingspraktiker i ideella organisationer. Den ideella organisationens utvärderingspraktik är med andra ord präglad av komplexitet av olika slag där utvärdering fyller flera olika funktioner. Denna utvärderings- och redovisningspraktik kräver också resurser
Från välfärdsstat till välfärdsmix, från statskyrka till civilsamhällesaktör
No full textNär Svenska kyrkan, den gamla lutherska statliga institutionen för tro och tillhörighet, ges ny inramning i ett välfärdssamhälle som förändras – förändras då även bilden av kyrkans sociala ansvarstagande?I detta kapitel är ambitionen att beskriva Svenska kyrkans roll i förhållande först till ”välfärdsstaten” och sedan till den välfärdsmix eller den ”välfärdspluralism” som präglar förhållandena idag. För Svenska kyrkans del sammanfaller denna förändring med avregleringen av statskyrkan, det vill säga att genom den nya rollen – och juridiska formen trossamfund – utgöra en del av en annan samhällssektor, det civila samhället
Organisering, ledarskap och det diakonala frirummet
No full textSyftet med det här kapitlet är att belysa grundläggande villkor för organiseringen av diakonala insatser i Svenska kyrkans församlingar. Vi kommer i första hand fokusera på sådana villkor som rör verksamheten i sig men teologiska förutsättningar berörs också. Vi kommer att konstatera att det i stort saknas riktlinjer för organiseringen av församlingarnas diakoni. Arbetets organisering skiljer sig mycket från församling till församling – i sina olika strukturella och traditionsburna sammanhang – och det finns olika uppfattningar om församlingsdiakonins teologiska grund. Vidare ligger i arbetets natur en hög grad av flexibilitet och hänsynstagande till enskilda förhållanden. Hur hanterar församlingarna det som vi här kommer att beskriva som ett ”församlingsdiakonins frirum”? Den organisatoriska bakgrunden, både teoretiskt, historiskt och så som den framstår i kyrkoordningen, tecknas. Exempel på olika diakonala insatser presenteras i syfte att reflektera kring deras villkor och kvaliteter. Kapitlet lyfter också fram ett par nyckelaktörer. Avslutningsvis lyfts några tendenser rörande organiseringen av församlingsdiakonalt arbete
Strävan efter självständighet : Inre och yttre krav på en idéburen välfärdsaktör
No full textEn ideal bild av en aktör visar på självständighet och kontroll. För organisationer i det civila samhället är frågorna om beroende och oberoende ständigt brännande. Ett nytt krav på en ”effektrapport” väcker mycken tankemöda. Ska den idéburna verksamheten börja ”mäta en massa saker” i stället för att ”jobba, jobba!”?Kapitlet redovisar en studie som sträcker sig över fem år om införandet av en redovisningsprocedur i en idéburen organisation
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
- …
