1,721,006 research outputs found
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
"Det va som att jag skulle passa in i en kategori" : personer med transerfarenheter navigerar sig fram till transspecifik vård och hälsa
No full textBackground: Trans issues have received increased attention over the last couple of years and important changes have been made in the legislation relating to gender reassignment and in trans-specific healthcare practices. At the same time, many people with trans experiences report poor mental health, bad experiences when encountering the healthcare and a tendency to postpone seeking care due to being badly treated. Previous research has also shown that gender norms guide the evaluation that precedes access to gender-confirming medical procedures. Critical studies examining practices within trans-specific healthcare in the Swedish context and health among people with trans experiences are limited, especially qualitative interview studies involving people with trans experiences. Aim: To analyse how constructions of trans experiences and gender can affect trans-specific healthcare practices, experiences of navigating access to gender- confirming medical procedures, inhabitancy of different spaces and, ultimately, health. Conceptual framework: Three areas of theory are used for the conceptual framework: trans studies, queer phenomenology and Foucauldian theories of power and governmentality. Methods: The thesis includes three sub-studies (generating four articles): two interview studies that build on interviews with 18 people with trans experiences, and a policy analysis of the guidelines for trans-specific healthcare published by the Swedish National Board of Health and Welfare. For the interview studies, grounded theory and thematic analysis were used as the analytical method. The guidelines were analysed using Bacchi’s method: “What’s the problem represented to be?”. Results: The participants experienced trans-specific healthcare as difficult to navigate due to waiting times, lack of knowledge and/or support and relationships of dependency between healthcare users and providers. In the evaluation, gender is reconstructed as linear – stereotypical, binary and stable – and the space for action available to care-seekers is affected by discourses existing both inside and outside trans-specific healthcare. The difficulties in navigating access to care were experienced as creating ill-health. In order to negotiate access to gender-confirming medical procedures, the participants took responsibility for the care process by, for example, ordering hormones from abroad, acquiring medical knowledge and finding alternative support. The linear gendered positioning was variously resisted, negotiated and embraced by the participants. The analysis of the guidelines showed that gender identity is constructed as a fixed linear essence but that the guidelines also open up space for a non-linear embodiment. Gender dysphoria is closely constructed in relation to psychiatric knowledge and mental health and the gate-keeping function among mental healthcare professionals is reconstituted in the guidelines. Hence, care-seekers are constructed as not competent enough to make decisions concerning access to gender-confirming medical procedures. The participants experienced several different spaces, such as bars, public toilets and changing rooms, gyms and cafés, as unsafe and as contributing to ill-health. In order to overcome the barriers to comfortably inhabiting spaces, the participants performed a kind of labour; for example, preparing in order to visit public baths and to answer transphobic comments and questions. Some spaces, such as trans-separatist, feminist and queer spaces, were experienced as safer and contributed to improved health through experiences of belonging, being able to share bad experiences and being able to relax. Conclusions: Trans-specific healthcare practices need to become more affirming and change so that care-seekers have more space for self- determination. Trans-specific healthcare needs more resources in order to decrease waiting times, improve knowledge and support, and hence to improve access to gender-confirming medical procedures. Actions need to be initiated to make spaces safer in order to improve the health of people with trans experiences.Bakgrund: De senaste åren har transfrågor uppmärksammats allt mer. Viktiga juridiska förändringar har skett, såsom borttagande av krav för sterilisering vid juridisk könsbekräftelse, och transvården har fått sina första officiella riktlinjer för vård vid könsdysfori. Samtidigt visar flera rapporter att många personer med transerfarenheter rapporterar ett dåligt allmänt hälsotillstånd, psykisk ohälsa och brister i mötet med vården. Tidigare forskning visar också att normer kring kön påverkar utredningen som personer med transerfarenheter måste gå igenom för att få tillgång till könsbekräftande vård. Syftet med den här avhandlingen är att analysera hur konstruktioner av transerfarenheter och kön kan påverka praktiker inom den trans-specifika vården, erfarenheter av att navigera tillgång till könsbekräftande vård samt upplevelsen av olika typer av rum och hälsa. Metod: Avhandlingen bygger på fyra artiklar som är uppdelade i tre delstudier. Två av delstudierna bygger på totalt 18 intervjuer med personer med transerfarenheter och en delstudie bygger på en policyanalys av Socialstyrelsens riktlinjer för transspecifik vård. Intervjustudierna har analyserats med grundad teori respektive tematisk analys och riktlinjerna har analyserats med Bacchis metod som undersöker hur problem framställs i en text. Delstudie 1 handlar om hur vårdsökande personer med transerfarenheter navigerar och förhandlar sig till att få könsbekräftande vård. I den andra delstudien undersöker jag hur utredning, diagnostisering och kriterier för tillgång till könsbekräftande vård är beskrivna i riktlinjerna från Socialstyrelsen för transspecifik vård. I den sista delstudien har jag undersökt hur trygghet och otrygghet i olika typer av rum kan påverka hälsan hos personer med transerfarenheter. Resultat: Analysen av intervjuerna visar att deltagarna upplevde det svårt att navigera sig fram till, och inom, transvården. Kunskapsbrist, brist på psykosocialt stöd, väntetider och en beroenderelation till utredarna är hinder som deltagarna berättar om i sina möten med transvården. Kön rekonstrueras som binärt, stabilt och stereotypt inom transvården och handlingsutrymmet i relation till kön påverkades av normer både inom och utanför transvården. Flera av dessa hinder skapar upplevelser av ohälsa. För att överkomma hindren i transvården så tog flera deltagare kommando över vårdprocessen genom att ta reda på information, beställa hormoner via nätet och hitta psykosocialt stöd utanför transvården. Deltagarna omfamnade, förhandlade och gjorde motstånd mot den binära, stabila och stereotypiska konstruktionen av kön, exempelvis genom att använda strategiska berättelser och göra kön på andra sätt utanför transvården. Analysen av riktlinjerna för transvården visade att kön konstrueras som en fixerad linjär essens, dvs. att könsidentiteten bör vara stabil över tid och matcha den sociala könsrollen för att personer ska få tillgång till könsbekräftande vård. Samtidigt säger riktlinjerna att alla vårdsökande inte behöver ha alla medicinska insatser, vilket öppnar upp möjligheter för en kropp som inte följer normen. Riktlinjerna pekar på hur psykisk ohälsa hos personer med könsdysfori kan bero på cisnormativitet. Likväl så knyter riktlinjerna könsdysfori tätt till lidande, psykiatrisk kunskap och mental ohälsa och rekonstruerar därmed könsdysfori som en psykisk sjukdom. Riktlinjerna slår även på så sätt fast den grindvaktande position som psykiatriker har inom transvården och de vårdsökande får därmed inte möjlighet att själva bestämma över tillgången till könsbekräftande vård. Deltagarna upplevde en rad olika rum och platser som otrygga eller obekväma vilket påverkade deras hälsa. Till exempel berättade många deltagare om barer och pubar som otrygga platser där de hade erfarenheter av att bli utsatta för fysiskt våld, verbala trakasserier och ifrågasättande. Könsuppdelade offentliga toaletter och omklädningsrum var andra viktiga plaster i berättelserna om otrygga rum. Deltagarna upplevde att det var svårt att välja vilken toalett eller vilket omklädningsrum dom skulle besöka och att det kunde vara svårt att passa in i något av dom. Transseparatistiska, feministiska och HBTQ-rum upplevdes av många som tryggare och var viktiga för att kunna dela med sig av erfarenheter, känna gemenskap och återhämta sig från erfarenheter av otrygghet. Dock fanns det erfarenheter av att dessa rum också kunde vara exkluderande. Slutsatser och implikationer: Sammanfattningsvis har transvården har genomgått flera förbättringar, men den upplevs fortfarande som problematisk av vissa vårdsökande och även i riktlinjerna konstrueras kön och könsdysfori på problematiska sätt. Att få tillgång till könsbekräftande vård är viktigt för många personer med transerfarenheter, men vägen till vård kan i sig själv ha negativa hälsokonsekvenser för de vårdsökande. Transvården återskapar kön som binärt, stabilt och stereotypt vilket inte stämmer överens med vissa av de vårdsökandes förståelse av sig själva. Vårdgivare inom psykiatrin har fortsatt makt att bestämma vilka som ska få tillgång till vård vilket kan bidra till att transpersoner har svårare att få tillgång till adekvat vård för psykisk ohälsa. Flera olika vardagliga platser upplevs som otrygga och skapar ohälsa. För att överkomma hindren, både inom transvården och i andra rum, utför deltagarna ett affektivt arbete som också kan innebära negativa hälsokonsekvenser. Utifrån studien resultat behövs flera förändringar för att skapa utrymme för mer självbestämmande hos de vårdsökande och för att förbättra tillgången till könsbekräftande vård. Det behövs även mer resurser till transvården för att minska väntetiderna, öka tillgången till stöd för de vårdsökande och kunskap hos vårdgivarna. För att förbättra hälsan hos personer med transerfarenheter är det nödvändigt att skapa fler trygga rum
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
koamabayili/VECTRON-author-checklist: VECTRON author checklist
No full textWe have done our best to complete the author checklist relating to the use of animals in the hut study. Note that the objective for the hut study was to evaluate the IRS treatment applications for residual efficacy against Anopheles mosquitoes, including the local An. coluzzii mosquito population. Cows were only used to attract mosquitoes into the huts and no tests were carried out directly on the cows. The author checklist is intended for use with studies where experiments are carried out on animals, which is why we have had such difficulty in completing this for the hut study, as many of the questions do not relate to how the cows were used
Author-wise bibliometric analysis based on entropy.
No full textAuthor-wise bibliometric analysis based on entropy.</p
- …
