97 research outputs found
Energy consumptions and CO2 emissions resulting from different handling strategies of glass from end-of-life vehicles
No full textEvery year a large number of vehicles become useless. They become end-of-life vehicles (ELV) and need to be scrapped. The materials from a vehicle will be taken care of for reuse, recycling, recovery or disposal. For the glass, there are at least three scenarios, with different handling techniques: 1. dismantling of the glass from the ELV before the ELV is shredded 2. separation of the glass, from the shredder waste, to be used for new glass products, or 3. separation of the glass along with some other inorganic fractions, from the shredder waste, to be used for filling material. The purpose of this study is to investigate and compare the environmental impacts from these three scenarios. The investigation is from a life-cycle perspective, beginning when the ELV arrives at the vehicle dismantler and ending when the glass has become a new product. The glass is not a hazardous material and all emissions to the environment are directly linked to the use of energy, with one exception. When new glass products are produced from virgin materials, some chemically bound carbon is released as CO2, which will be prevented if recycled glass is used instead. All results are therefore presented as energy consumptions and CO2 emissions. The recycling of glass results in small reductions in energy consumptions and CO2 emissions, compared with recycling of other materials. In this study, scenario 1 presents itself with a higher possible recycling rate and also the highest savings of energy and CO2. Scenario 2 has the second highest savings and a brighter future in technical development within the recycling business. The simplest option presented in this study is scenario 3, with savings close to zero
Speciation of copper in ashes from municipal solid waste combustion
No full textCopper is one of the most important trace elements in municipal solid waste (MSW) combustion. Knowledge of the speciation of copper is fundamental for the understanding of the effects of copper compounds on the combustion chemistry as well as of the environmental impact of the ash. An increased understanding of the chemistry of copper in combustion and in the ashes could support the development of management and recycling techniques, not only for the copper metal but also for the bulk of the ash. It could also increase the understanding of how it might be possible to reduce the amount of dioxins formed and thereby reducing the toxicity of the ashes as well as the flue gases. In this work the speciation of copper in four ash flows from a bubbling fluidized bed (BFB) boiler and one fly ash from a grate fired mass burn (MB) combustor has been investigated using synchrotron based X-ray absorption spectrometry. Additionally the copper speciation of leaching residues from the BFB filter ash and MB fly ash, leached in ammonium nitrate and nitric acid, have also been investigated. The results from the BFB ash flows showed that copper occurred mainly as copper metal, copper oxides and mixed oxides in the ashes from and close to the combustion bed. The concentrations of copper sulphate, hydroxides and chlorides increased further down the BFB flue gas system, closer to the filter. Copper in oxidation states 0, +I and +II was found in all ash flows, except in the BFB filter ash where mainly copper(II) was found. The MB fly ash showed significantly different copper speciation than in the BFB fly ash, with mainly phosphate or silicate together with a mix of copper metal, copper(II) oxide and copper(I) chloride. The residues from leaching with ammonium nitrate showed that the copper speciation was similar in both residues, containing a mix of mainly phosphate or silicate together with a mix of copper(II) oxide and copper(I) chloride. The results showed that the chemical speciation may be an important factor affecting the release of copper. This work also included the collection of XAS-data for a large number of copper compounds that could possibly be present in ashes. This collection of XAS-data will be useful in future work
Speciation of copper in ashes from municipal solid waste combustion [Elektronisk resurs]
No full textCopper is one of the most important trace elements in municipal solid waste (MSW) combustion. Knowledge of the speciation of copper is fundamental for the understanding of the effects of copper compounds on the combustion chemistry as well as of the environmental impact of the ash. An increased understanding of the chemistry of copper in combustion and in the ashes could support the development of management and recycling techniques, not only for the copper metal but also for the bulk of the ash. It could also increase the understanding of how it might be possible to reduce the amount of dioxins formed and thereby reducing the toxicity of the ashes as well as the flue gases. In this work the speciation of copper in four ash flows from a bubbling fluidized bed (BFB) boiler and one fly ash from a grate fired mass burn (MB) combustor has been investigated using synchrotron based X-ray absorption spectrometry. Additionally the copper speciation of leaching residues from the BFB filter ash and MB fly ash, leached in ammonium nitrate and nitric acid, have also been investigated. The results from the BFB ash flows showed that copper occurred mainly as copper metal, copper oxides and mixed oxides in the ashes from and close to the combustion bed. The concentrations of copper sulphate, hydroxides and chlorides increased further down the BFB flue gas system, closer to the filter. Copper in oxidation states 0, +I and +II was found in all ash flows, except in the BFB filter ash where mainly copper(II) was found. The MB fly ash showed significantly different copper speciation than in the BFB fly ash, with mainly phosphate or silicate together with a mix of copper metal, copper(II) oxide and copper(I) chloride. The residues from leaching with ammonium nitrate showed that the copper speciation was similar in both residues, containing a mix of mainly phosphate or silicate together with a mix of copper(II) oxide and copper(I) chloride. The results showed that the chemical speciation may be an important factor affecting the release of copper. This work also included the collection of XAS-data for a large number of copper compounds that could possibly be present in ashes. This collection of XAS-data will be useful in future work
Energy efficiency in shipping - Review and evaluation of the state of knowledge [Elektronisk resurs]
No full textReducering av bensenhalten i överskottssand från gjuterier [Elektronisk resurs]
No full textI gjuterier kan återvinningen underlättas (minska bensen i sanden) genom luftning efter urslagning, substitution av bindemedel och i vissa fall separera kärnsand och formsand. Termisk behandling innebär att bensen och organiska ämnen destrueras. Innehåll av metaller kan vara begränsande för återvinning med t.ex. kromitsand, gjutning av brons, koppar, stål och mässing. När det gäller kompostering är det ännu inte helt klarlagt om bensen bryts ned fullt ut eller delvis ventileras bort. För metoder som innebär inneslutning eller solidifiering är miljökraven i Sverige utmanande. Behandlingskostnader för återvinning skiljer sig inte så mycket från kostnaden för deponering om inte slutanvändaren kräver att sanden förvaras på något särskilt sätt (t.ex. väderskydd). Kostnader tillkommer för provtagning och kvalitetskontroll. För kompostering ligger behandlingskostnaden på 200-300 kr/ton sand och behandlingstiden 3 månader för överskottssand och något längre för fint material. I en livscykelanalys har visats minskad miljöpåverkan när överskottssand återvinnes och ersätter jungfrulig sand i olika tillämpningar (utfyllnad, asfalt, betong- och jordtillverkning) jämfört med deponering. Det råder ingen tvekan om att det finns både ekonomiska och miljömässiga skäl att öka återvinningen.Rapporten beskriver ”state of the art” vad gäller möjligheten att reducera bensenhalten i överskottssand från gjuterier och lämplig teknik. • Tekniska möjligheter att reducera bensenhalten i restprodukter ner till 0,01 mg/kg. • Kostnad och miljöaspekter relaterade till möjliga tekniker. • Identifiering av referensanläggningar med avseende på reningseffektivitet samt användning av den renade gjuterisanden/restmaterialet. • En sondering utföres av legala hinder att gå ifrån avfall till produkt.</p
Speciation of Copper in Ash from a Fluidized-Bed Boiler Fired with Municipal Solid Waste
No full textCopper is one of the most important trace elements in municipal solid waste (MSW) combustion. Knowledge of the speciation of copper is fundamental for the understanding of the effects of copper compounds on the combustion chemistry, the evaluation of the environmental effects of copper in ash leachates, and the development of methods to recover copper from the MSW combustion ash. In this work, an investigation of the speciation of copper in four ash flows from a bubbling fluidized-bed boiler using synchrotron-based X-ray absorption spectrometry is reported. The results showed that copper occurs in oxidation states 0, +1, and +2 in the bed ash and the cyclone ash, i.e., 10-20% Cu-0, 25-35% Cu-I, and 50-60% Cu-II, whereas the filter ash contained copper only in oxidation state +2. The most common copper compounds in the bed ash are copper metal, Cu2O, CuO, and mixed oxides, such as CuCr2O4. The cyclone ash probably contained a mix of copper metal, Cu2O, CuCl, Cu(OH)(2), and CuSO4 center dot 5H(2)O, possibly also CuO. Copper sulfate was found as one of the major species in the filter ash together with a mix of hydroxides and chlorides
Practical guide to distinguish certain plastic waste
No full textAs of 1 January 2021, plastic waste is categorized according to the three new codes Y48, A3210 and B3011. The new codes are implemented in the Waste Shipment Regulation (WSR). Plastic waste, including mixtures of such waste, with the exception of A3210 and B3011, will be categorized as Y48. Hazardous plastic waste should be categorized in class A3210. Plastic waste destined for immediate recycling will be in the new entry B3011, provided it fulfills the criteria, which still needs some clarification regarding quality limits and more. Guidance how to properly distinguish between the plastic waste codes is important to implement the COP-decision and to gain sufficient global control of plastic waste exports, yet the difference is hard to tell. This project presents a guide that can serve as support in the efforts to guide waste actors and authorities managing plastic waste in export/import situations, with a focus on distinguishing between B3011 plastic waste and other plastic waste (Y48/A3210). The guide is a step-by-step process, which will hopefully help to distinguish between B3011 plastic waste and other plastic waste (Y48 or A3210). It is not intended to distinguish between Y48 and A3210. The guide describes how a few plastic types could be recognized with relatively simple means, such as density and the help of four basic senses – sight, smell, hearing and touch. Från och med 1 januari 2021 kategoriseras plastavfall enligt de tre nya koderna Y48, A3210 och B3011. De nya koderna implementeras i förordningen för transport av avfall (WSR-förordningen). Plastavfall, inklusive blandningar av sådant avfall, med undantag av A3210 och B3011, kommer att kategoriseras som Y48. Farligt plastavfall ska klassas som A3210. Plastavfall som är avsett för omedelbar återvinning kommer att finnas i den nya posten B3011. Riktlinjer för hur man korrekt kan skilja mellan plastavfallskoderna är viktigt för att genomföra COP-beslutet och för att få tillräcklig global kontroll över plastavfallsexporten, men skillnaderna kan vara svåra att förstå. Detta projekt har tagit fram en guide som kan fungera som stöd i arbetet som syftar till att vägleda avfallsaktörer och myndigheter som hanterar plastavfall i export-/importsituationer, med fokus på att skilja mellan B3011 plastavfall och annat plastavfall (Y48/A3210). Guiden är en steg-för-steg-process som hjälper till att skilja mellan B3011 plastavfall och annat plastavfall (Y48 eller A3210). Den är dock inte avsedd för att skilja mellan Y48 och A3210. Guiden beskriver hur några plasttyper kan kännas igen med relativt enkla medel, såsom densitet och med hjälp av fyra sinnen - syn, lukt, hörsel och beröring
Reducering av bensenhalten i överskottssand från gjuterier
No full textI gjuterier kan återvinningen underlättas (minska bensen i sanden) genom luftning efter urslagning, substitution av bindemedel och i vissa fall separera kärnsand och formsand. Termisk behandling innebär att bensen och organiska ämnen destrueras. Innehåll av metaller kan vara begränsande för återvinning med t.ex. kromitsand, gjutning av brons, koppar, stål och mässing. När det gäller kompostering är det ännu inte helt klarlagt om bensen bryts ned fullt ut eller delvis ventileras bort. För metoder som innebär inneslutning eller solidifiering är miljökraven i Sverige utmanande. Behandlingskostnader för återvinning skiljer sig inte så mycket från kostnaden för deponering om inte slutanvändaren kräver att sanden förvaras på något särskilt sätt (t.ex. väderskydd). Kostnader tillkommer för provtagning och kvalitetskontroll. För kompostering ligger behandlingskostnaden på 200-300 kr/ton sand och behandlingstiden 3 månader för överskottssand och något längre för fint material. I en livscykelanalys har visats minskad miljöpåverkan när överskottssand återvinnes och ersätter jungfrulig sand i olika tillämpningar (utfyllnad, asfalt, betong- och jordtillverkning) jämfört med deponering. Det råder ingen tvekan om att det finns både ekonomiska och miljömässiga skäl att öka återvinningen.Rapporten beskriver ”state of the art” vad gäller möjligheten att reducera bensenhalten i överskottssand från gjuterier och lämplig teknik. • Tekniska möjligheter att reducera bensenhalten i restprodukter ner till 0,01 mg/kg. • Kostnad och miljöaspekter relaterade till möjliga tekniker. • Identifiering av referensanläggningar med avseende på reningseffektivitet samt användning av den renade gjuterisanden/restmaterialet. • En sondering utföres av legala hinder att gå ifrån avfall till produkt
Practical guide to distinguish certain plastic waste [Elektronisk resurs]
No full textAs of 1 January 2021, plastic waste is categorized according to the three new codes Y48, A3210 and B3011. The new codes are implemented in the Waste Shipment Regulation (WSR).Plastic waste, including mixtures of such waste, with the exception of A3210 and B3011, will be categorized as Y48. Hazardous plastic waste should be categorized in class A3210. Plastic waste destined for immediate recycling will be in the new entry B3011, provided it fulfills the criteria, which still needs some clarification regarding quality limits and more.Guidance how to properly distinguish between the plastic waste codes is important to implement the COP-decision and to gain sufficient global control of plastic waste exports, yet the difference is hard to tell. This project presents a guide that can serve as support in the efforts to guide waste actors and authorities managing plastic waste in export/import situations, with a focus on distinguishing between B3011 plastic waste and other plastic waste (Y48/A3210).The guide is a step-by-step process, which will hopefully help to distinguish between B3011 plastic waste and other plastic waste (Y48 or A3210). It is not intended to distinguish between Y48 and A3210. The guide describes how a few plastic types could be recognized with relatively simple means, such as density and the help of four basic senses – sight, smell, hearing and touch. Från och med 1 januari 2021 kategoriseras plastavfall enligt de tre nya koderna Y48, A3210 och B3011. De nya koderna implementeras i förordningen för transport av avfall (WSR-förordningen). Plastavfall, inklusive blandningar av sådant avfall, med undantag av A3210 och B3011, kommer att kategoriseras som Y48. Farligt plastavfall ska klassas som A3210. Plastavfall som är avsett för omedelbar återvinning kommer att finnas i den nya posten B3011.Riktlinjer för hur man korrekt kan skilja mellan plastavfallskoderna är viktigt för att genomföra COP-beslutet och för att få tillräcklig global kontroll över plastavfallsexporten, men skillnaderna kan vara svåra att förstå. Detta projekt har tagit fram en guide som kan fungera som stöd i arbetet som syftar till att vägleda avfallsaktörer och myndigheter som hanterar plastavfall i export-/importsituationer, med fokus på att skilja mellan B3011 plastavfall och annat plastavfall (Y48/A3210). Guiden är en steg-för-steg-process som hjälper till att skilja mellan B3011 plastavfall och annat plastavfall (Y48 eller A3210). Den är dock inte avsedd för att skilja mellan Y48 och A3210. Guiden beskriver hur några plasttyper kan kännas igen med relativt enkla medel, såsom densitet och med hjälp av fyra sinnen - syn, lukt, hörsel och beröring.</p
- …
