1,721,135 research outputs found
Slänger vi skräpet till grannen?
No full textEnligt det av riksdagen antagna miljöpolitiska generationsmålet ska Sverige till nästa generation lämna över ett land där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade problem på annat håll i världen. Detta mål omöjliggör ett snävt nationellt perspektiv på exempelvis utsläpp av klimatgaser. Vi kan inte nöja oss med att få ner de inhemska utsläppen om vi samtidigt drar nytta av ökade utsläpp på andra håll i världen, där de varor som vi konsumerar produceras. Ett rättvisande mått på ett lands klimatpåverkan måste ta hänsyn till handeln med omvärlden. Frågan är hur detta bäst kan göras, så att det uppmuntrar till snabba globala utsläppsminskningar. De svenska koldioxidutsläppen har, enligt den officiella statistiken, minskat sedan 1970-talet, samtidigt som den ekonomiska tillväxten fortsatt. Men har Sverige verkligen minskat sin klimatpåverkan, eller har utsläppen bara flyttat någon annanstans genom att vi i ökande utsträckning importerar billiga produkter som är tillverkade med energikrävande och miljöförstörande metoder i andra länder? Hur ser den genomsnittlige svenskens utsläpp egentligen ut? Vilket är det ”rätta” sättet att mäta Sveriges ansvar för klimatbelastande utsläpp? Det traditionella sättet att beräkna nationella utsläpp är att fokusera på utsläppskällor inom landets gränser. Då ingår alla utsläpp från produktion av varor och tjänster – oavsett var i världen dessa varor och tjänster sedan konsumeras – liksom slutlig energianvändning för exempelvis uppvärmning, hushållsel och transporter. Denna metod, som brukar kallas territoriell eller produktionsbaserad, är den som ligger till grund för ländernas officiella redovisning till exempelvis FN. Med detta sätt att räkna hamnar Sveriges utsläpp av koldioxid på drygt 5 ton per person och år, vilket är klart under genomsnittet för OECD-länderna (10 ton), men högre än det globala genomsnittet (4,4 ton). Metoden svarar dock inte mot generationsmålets krav, eftersom den inte beaktar vilka utsläpp vår konsumtion orsakar på annat håll i världen. Ett annat sätt, som blivit populärt inom delar av forskarsamhället och bland miljörörelser, är att fokusera på konsumtionen, inklusive importerade varor. Det innebär att utsläpp som sker i exempelvis Kina för att producera svenska konsumtionsvaror räknas som Sveriges ansvar, samtidigt som utsläppen från den del av den svenska produktionen som exporteras räknas bort. Den konsumtionsbaserade metoden stämmer i detta avseende bättre överens med andan i generationsmålet. Med denna metod hamnar Sveriges utsläpp av koldioxid istället på cirka 9 ton per person och år. Utifrån dessa resultat hävdas ibland att ”Sverige städar sin egen bakgård, men slänger över skräpet till grannen”. Men även konsumtionsbaserad redovisning är problematisk eftersom den inte tar hänsyn till klimateffekterna av ett lands export, eller till investeringar i klimateffektiv energi och produktionsteknik i exportindustrin. Astrid Kander har därför utvecklat en helt ny beräkningsmodell som ger länder med klimateffektiv export fullt erkännande för denna, samtidigt som varje land får ta fullt ansvar för såväl nivå som sammansättning på sin konsumtion. Med denna metod, som är ett slags hybrid mellan de båda föregående och bygger på att konsumtionsmetoden kompletteras med beräkning av så kallade NEGA-emissioner, hamnar istället de svenska koldioxidutsläppen på cirka 4 ton per person och år. Hur nationella utsläpp av klimatgaser redovisas är förstås inte bara relevant i förhållande till svenska miljömål utan har stor betydelse även för internationella klimatförhandlingar, inte minst för att de ger så olika resultat vad gäller fördelningen av ansvar för globala koldioxidutsläpp. I detta kapitel försöker vi bena ut begreppen och diskuterar de olika metodernas fördelar och nackdelar. Utgångspunkten är att redovisning av nationella utsläpp av växthusgaser ska tjäna som verktyg för att så snabbt och effektivt som möjligt minska de globala utsläppen
The Swedish Paradox arises in Fast-Growing Sectors
Get PDFThe aim of this paper is to examine whether the previously observed gap between growth of R&D and economic performance, known as the ‘Swedish paradox’, is a general phenomenon across all sectors of the economy, or only occurs in specific industry segments. The dataset used for the analysis covers nearly the entire Swedish economy 1985-1998, divided into five broad sectors: Fast-growing industries, Slow-growing industries, Industrial outphasers, Fast- growing producer services and Other services. The growth of R&D, value added and research productivity is compared for these sectors and the largest gap between R&D and value added is located to the fast growing sectors of the economy. The Swedish paradox is therefore not necessarily a sign of weakness or deficiency of the innovation system, but rather indicates that long-term growth requires large investments in knowledge-building resources.Swedish paradox; sectors; R&D; research productivity; economic growth.
Electrification and energy productivity
Get PDFEfficiency in energy use is crucial for sustainable development. We use cointegration analyses to investigate the effect of electricity on energy productivity in Swedish industry 1930-1990. Electricity augmented energy productivity in those industrial branches that used electricity for multiple purposes. This productivity effect goes beyond “book-keeping effects”, i. e. it is not only the result of electricity being produced in one sector (taking the energy transformation losses) and consumed in another (receiving the benefits).Energy; electricity; sustainable development; productivity
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
The uneven and selective nature of cluster knowledge networks: evidence from the wine industry
Get PDFMost of the studies about industrial clusters and innovation stress the importance of firms’ geographical proximity and their embeddedness in local business networks, as factors that positively affect their learning and innovation processes. More recently, scholars have started to claim that firm-specific characteristics should be considered to be central in the process of learning and innovation in clusters. This paper contributes to this latter direction of research. It applies social network analysis to explore the structural properties of knowledge networks in three wine clusters in Italy and Chile. The results show that in spite of firms’ geographical proximity and the pervasiveness of local business networks, innovation-related knowledge is diffused in clusters in a highly selective and uneven way. This pattern is found to be related to the heterogeneous and asymmetric distribution of firm knowledge bases in the clusters.Clusters; firm knowledge base; knowledge network; business network; wine industry.
- …
