1,721,079 research outputs found
Informeret samtykke:Tillid, tvang og respekt i spændet mellem samfundsvidenskab og moralfilosofi
No full text
Träffsäkra och icke-diskriminerande suicidbedömningar med hjälp av AI – är det (o)möjligt?
No full textEtt välkänt problem med dagens suicidriskbedömningar är att de är så osäkra. Det finns tyvärr inget riskbedömningsverktyg som kan avgöra om patienter faktiskt kommer att avsluta sina liv om de inte får vård (Runesson et al, 2017). Ett annat problem, vilket inte uppmärksammats i suicidlitteraturen men som är i fokus i denna text, är att riskbedömningar missgynnar vissa grupper. Forskning om artificiell intelligens (AI) har visat att riskbedömningar som bygger på statistiska riskfaktorer inte kan vara lika träffsäkra för olika grupper och samtidigt fördela misstag (falska positiva och falskt negativa) lika mellan dessa grupper (Kleinberg et al., 2016). Ett riskbedömningsverktyg som har samma positiva prediktiva värde (PPV) för suicid oavsett kön kommer att göra fler misstag i förhållande till något av könen. Om verktyget justeras för att fördela misstag lika mellan könen kommer det att förlora i tillförlitlighet. Detta kallas för omöjlighetsteoremet och beskrivs vidare i avsnitt tre. Denna text diskuterar de diskrimineringsrättsliga implikationerna av omöjlighetsteoremet i relation till suicidriskbedömningar. Frågorna är högaktuella i ljuset av den digitaliseringstrend som pågår inom vården. Forskning pågår och redan idag finns ett antal AI-verktyg för suicidriskbedömningar som presterar lika bra eller bättre än riskbedömningar som utförs av psykiatriker utan hjälp av AI (Bernert et al., 2020; Lejeune et al., 2022). Avsnitt två ger en kort beskrivning av denna utveckling liksom av hur suicidriskbedömningar går till och dess begränsningar, vilket tjänar som en bakgrund till den kommande diskussionen. Avsnitt tre fördjupar sig i omöjlighetsteoremet och hur det påverkar just suicidriskbedömningar. I avsnitt fyra presenteras olika åtgärder för att minska de negativa effekterna av omöjlighetsteoremet. Därefter följer en analys av hur diskrimineringsrätten, inklusive relevanta regler i EU:s AI-förordning, påverkar utformning och användning av AI-baserade suicidriskbedömningsverktyg. Kapitlet avslutas med en reflektion över rättsutredningens relevans och giltighet i förhållande till andra riskbedömningar i tvångsvården
Rättspsykiatrisk vård – tvångsvård som påföljd för brott
No full textRättspsykiatrisk vård befinner sig mitt i ett spänningsfält med tre poler: straff, vård och samhällsskydd. Den som är föremål för rättspsykiatrisk vård är en lagöverträdare dömd för brott till en påföljd, en patient som är omhändertagen för psykiatrisk tvångsvård och en person som är frihets-berövad med hänvisning till att personen utgör en samhällsfara. Detta medför att det frihetsberövande och övriga tvångsåtgärder som åtgärden innebär motiveras och legitimeras med hänvisning till en kombination av olika rättsliga grunder, utgångspunkter och principer. I vissa fall samverkar intressen för straff, vård och samhällsskydd på ett förhållandevis oproblematiskt sätt. Så kan det vara när en person har begått ett allvarligt våldsbrott och har ett stort behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses genom frivilliga insatser. De flesta som döms till vård har dock inte begått ett så allvarligt brott att ett långt fängelsestraff skulle ha varit möjligt som alternativ påföljd. I dessa fall är det mer oklart hur, och därmed också om, frihetsberövandet kan rättfärdigas och de aktörer som avgör vem som ska bli föremål för rättspsykiatrisk vård och hur länge vården ska pågå avkrävs inget svar på frågan om vilka rättfärdigandegrunder frihetsberövandet bygger på. I denna text presenteras en diskussion om de praktiska problem som dessa intressemotsättningar orsakar och hur de skulle kunna lösas
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
- …
