204 research outputs found
Author response
Get PDFThe seemingly limitless diversity of proteins in nature arose from only a few thousand domain prototypes, but the origin of these themselves has remained unclear. We are pursuing the hypothesis that they arose by fusion and accretion from an ancestral set of peptides active as co-factors in RNA-dependent replication and catalysis. Should this be true, contemporary domains may still contain vestiges of such peptides, which could be reconstructed by a comparative approach in the same way in which ancient vocabularies have been reconstructed by the comparative study of modern languages. To test this, we compared domains representative of known folds and identified 40 fragments whose similarity is indicative of common descent, yet which occur in domains currently not thought to be homologous. These fragments are widespread in the most ancient folds and enriched for iron-sulfur- and nucleic acid-binding. We propose that they represent the observable remnants of a primordial RNA-peptide world
Felipe Pinglo Alva: Raíces ancestrales sechuranas (piuranas)
No full textEl autor presenta los resultados de una investigación histórica acerca de los antepasados de Felipe Pinglo Alva reconocido autor de música popular peruana, cuyo vals “El plebeyo” es emblemático, y asimismo, discute y explica los orígenes del apellido Pinglo en base a averiguaciones efectuadas en archivo eclesiásticos en la región de Piura, al norte del Perú.
Palabras clave: Felipe Pinglo Alva, Piura música popular peruana
Abstract
The author informs about the results of a historical investigation about the ancestor of Felipe Pinglo Alva, renowned author o peruvian popular music, whose waltz “El plebeyo” is emblematic of this music, and discusses and explains the origins of the surname Pinglo based on research carried out in ecclesiastical archives in the region of Piura, in northern Peru.
Keywords: Felipe Pinglo Alva, Piura, Peruvian popular musi
Los tlatoque en la Decimatercia relación de Fernando de Alva Ixtlilxóchitl. Dimensión Antropológica Vol. 76 Año 26 (2019) mayo-agosto
No full textAlva Ixtlilxóchitl, Fernando de, Décima tercia relación de la venida de los españoles y principio de la ley evangélica, México, Pedro Robredo, 1938.____________, Obras históricas de don Fernando de Alva Ixtlilxóchitl, Alfredo Chavero (ed.), 2 tt., México, Editora Nacional, 1952 [1891].____________, Nezahualcóyotl Acolmiztli 1402-1472, Edmundo O’Gorman (selec. y pról.), México, GEM-Instituto Mexiquense de Cultura (Biblioteca Nezahualcóyotl), 1972.____________, Obras históricas, Edmundo O’Gorman (ed.), 2 vols., México, IIH-UNAM, 1985.____________, Visión de la conquista, México, FCE (Centzontle), 2006.Alvarado Tezozomoc, Hernando, Crónica mexicana/Códice Ramírez, 3ª ed., México, Porrúa, 1980.Benton, Bradley, “The Outsider: Alva Ixtlilxochitl’s Tenuous Ties to the City of Tetzcoco”, Colonial Latin American Review, vol. 23, núm. 1, 2014, pp. 37-52.Brian, Amber, “Don Fernando de Alva Ixtlilxochitl’s Narratives of the Conquest of Mexico: Colonial Subjectivity and the Circulation of Native Knowledge”, en Susan Schroeder (ed.), The Conquest All Over Again: Nahuas and Zapotecs Thinking, Writing, and Painting Spanish Colonialism, Portland, Sussex Academic Press, 2010.____________, "The Original Alva Ixtlilxochitl Manuscripts at Cambridge University”, Colonial Latin American Review, vol. 23, núm. 1, 2014, pp. 84-101.____________, Alva Ixtlilxochitl’s Native Archive and the Circulation of Knowledge in Colonial Mexico, Nashville, Venderbilt University Press, 2016.____________, Bradley Benton y Pablo García Loaeza, The Native Conquistador. Alva Ixtlilxochitl’s Account of the Conquest of New Spain, University Park, The Pennsylvania State University Press, 2015.Códice Chimalpahin, recuperado de: www.codicechimalpahin.inah.gob.mx.Inoue Okubo, Yukitaka, “Crónicas indígenas: una reconsideración sobre la historiografía novohispana temprana”, en Danna Levin y Federico Navarrete (coords.), Indios, mestizos y españoles. Interculturalidad e historiografía en la Nueva España, México, Azcapotzalco-UAM / IIH-UNAM, 2007, pp. 55-96____________, "La visión contemporánea sobre Ixtlilxóchitl y la visión de Ixtlilxóchitl sobre la historia”, en Rosa Camelo y Miguel Pastrana Flores (coords.), La experiencia historiográfica. VIII Coloquio de Análisis Historiográfico, México, IIH-UNAM, 2009, pp. 229-239.____________, “Fernando de Alva Ixtlilxóchitl: un análisis de su aspecto criollo”, Boletín del Instituto de Estudios Latinoamericanos de Kyoto, núm. 10, 2010, pp. 27-41 (artículo escrito en japonés).Lee, Jogsoo, y Galen Brokaw, “Fernando de Alva Ixtlilxochitl and Colonial Indigenous Historiography from the Conquest to the Present”, en Galen Brokaw y Jongsoo Lee (eds.), Fernando de Alva Ixtlilxochitl and His Legacy, Tucson, The University of Arizona Press, 2015, pp. 3-28.León-Portilla, Miguel, Visión de los vencidos. Relaciones indígenas de la Conquista, 13ª ed., México, UNAM (Biblioteca del Estudiante Universitario, 13), 1992.Lesbre, Patrick, La construcción del pasado indígena de Tetzcoco. De Nezahualcóyotl a Alva Ixtlilxóchitl, México, INAH / El Colegio de Michoacán/CEMCA, 2016.Matthew, Laura E., y Michel R. Oudijk (eds.), Indian Conquistadors: Indigenous Allies in the Conquest of Mesoamerica, Norman, University of Oklahoma Press, 2007.Pastrana Flores, Miguel, Historias de la Conquista. Aspectos de la historiografía de tradición náhuatl, México, IIH-UNAM, 2004.Townsend, Camila, “Introduction: The Evolution of Alva Ixtlilxochitl’s Scholary Life”, Colonial Latin American Review, Albuquerque, 2014, vol. 23, núm. 1, pp. 1-17.Vásquez Galicia, Sergio Ángel, “Aportes a la biografía del historiador tetzcocano Fernando de Alva Ixtlilxóchitl”, Fuentes Humanísticas, núm. 53, 2016, pp. 145-163.Villella, Peter B., “The Last Acolhua: Alva Ixtlilxochitl and Elite Native Historiography in Early New Spain”, Colonial Latin American Review, vol. 23, núm. 1, 2014, pp. 18-36.Whittaker, Gordon, “The Identities of Fernando de Alva Ixtlilxochitl”, en Galen Brokaw y Jongsoo Lee (eds.), Fernando de Alva Ixtlilxochitl and His Legacy, Tucson, The University of Arizona Press, 2015, pp. 29-76.Fernando de Alva Ixtlilxóchitl es un cronista del siglo XVII que escribió sobre la historia antigua mesoamericana y de la Conquista de México. Sus obras son fuente importante para nuestro conocimiento de la sociedad indígena antes de la llegada de los españoles, pero al mismo tiempo ha publicado estudios que profundizan las circunstancias coloniales en las que fueron escritas. En este artículo se analiza cómo en su Decimatercia relación describió a los tlatoque (reyes) indígenas, en especial los texcocanos, durante la intervención de los peninsulares. Así, se reconoce que Alva Ixtlilxóchitl era muy consciente al recurrir en sus crónicas, de manera cuidadosa, al uso de términos como emperador, rey, señor y capitán, dado que tenía que ver con la legitimidad política, la cual estaba ligada con los derechos de sus propios ancestros
El Tlacuache Núm. 526 (2012). 526 Año 13 (2012) julio. El Tlacuache
No full textLa Alcaldía de Tlayacapan, el ocelotl y el león por Raúl Francisco González Quezada. -Análisis de las batallas de conquista en la región de Tlayacapan. Las batallas de los peñones por Raúl Alva Durán
Fernando de Alva Ixtlilxochitl et son Histoire [de la nation] chichimèque
No full textSeen as the last book of the mixed-race chronicler Fernando de Alva Ixtlilxochitl, and his most achieved work, the History of Chichimec [Nation] has an ambiguous title. But the concept of nation is present in it, although not very extensive. And if the concept of chichimec nation is not prevailing, the author built nevertheless a fiction of national prehispanic history centered around chichimecayotl, empire and nahuatl language.Considérée comme le dernier ouvrage du chroniqueur métis Fernando de Alva Ixtlilxochitl et son uvre la plus aboutie, l`Historia [de la Nación] Chichimeca porte un titre ambigu. Mais le concept de nation y est présent, à défaut d`y abonder. Et si celui de nation chichimèque ne prédomine pas, l`auteur construit néanmoins une fiction d`histoire nationale préhispanique centrée autour de la chichiméquité, de l`empire et de la langue nahuatl.Considerada como la última obra del cronista mestizo Fernando de Alva Ixtlilxóchitl y la más acabada, la Historia [de la Nación] Chichimeca lleva un título ambigüo. Pero el concepto de nación, a falta de abundar, está presente en ella. Y si el concepto de nación chichimeca no predomina, el autor construye sin embargo una ficción de historia nacional prehispánica centrada en torno a la chichimequidad, el imperio y el idioma nahuatl
“VARFÖR SKA MAN GÅ RUNT OCH MÅ DÅLIGT OM MAN KAN GÅ RUNT OCH MÅ BRA?” : En kvalitativ studie om chefers upplevelser av work-life balance i samband med samhällsutvecklingen mot en always-on kultur
No full textWork-life balance har blivit en allt viktigare prioritering för individer och organisationer i dagens samhälle. I takt med samhällsutvecklingens ökade förväntningar på tillgänglighet, i en tid präglad av en så kallad always-on kultur, växer behovet av att förstå hur utvecklingen påverkar människors upplevelse av balans mellan arbete och privatliv. Chefer som har ett omfattande ansvar inom organisationen har även möjligheten att påverka den egna balansen. Trots det är chefers upplevelse av work-life balance i relation till tillgänglighetskrav ett relativt outforskat område. Denna studie eftersträvar därför att täcka detta forskningsgap och bidra till det befintliga och växande forskningsfältet. Studiens syfte handlar om att öka förståelsen för hur förväntningar på tillgänglighet har en inverkan på chefers subjektiva upplevelse av work-life balance samt klargöra de utmaningar och möjligheter som kan uppstå vid att nå denna balans. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med ett induktivt angreppsätt. Studien har genomfört tio semistrukturerade intervjuer på mellanchefer från olika branscher i varierande åldrar och kön. Genom att tillföra nya insikter och nya perspektiv, förväntas resultaten bidra till den befintliga litteraturen. Utifrån en tematisk analys visar resultatet av studien på att chefer har varierande upplevelser av hur deras work-life balance påverkas av samhällsutvecklingen mot en always-on kultur. Från resultatet framgår det att always-on kulturen kan bidra till både möjligheter och utmaningar. Möjligheter kan innebära ett nytt sätt att arbeta med mer flexibilitet och tillgänglighet. Samtidigt som utmaningar utgörs av för höga förväntningar på tillgänglighet som bidrar suddiga gränser mellan arbete och privatliv samt för lite återhämtning. Detta visar på always- on kulturens dubbla karaktär, där den både kan möjliggöra och försvåra balansen. I studien har en modell utvecklats för att ge vägledning för chefer i att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv. Modellen är uppbyggd i två delar, den ena uppmärksammar organisatoriska åtgärder och den andra synliggör individens egna åtgärder. De organisatoriska åtgärderna skapar förutsättningar för att de individuella åtgärderna ska kunna vidtas. Det finns däremot ett ömsesidigt ansvar från både organisation och individ för att balans ska kunna uppnås. I modellen utgörs de organisatoriska åtgärderna av bland annat arbetsmiljö, ledarskapskultur och strukturella ramar. De individuella åtgärderna består av personliga regler, återhämtning och gränssättning med mera. Resultatet har bidragit till att skapa en djupare förståelse för hur chefers upplever sin work-life balance när förväntningar på tillgänglighet har blivit allt högre. Förutom detta ger studien praktiska riktlinjer till organisation och individ för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien menar på att det finns möjligheter att vidta åtgärder som kan skapa en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv, för som Mikaela Schiller från Solsidan uttrycker det :“varför ska man gå runt och må dåligt om man kan gå runt och må bra?
The impact of an accelerated digitalization on innovation and creativity : Investigating the effects of an accelerated digitalization due to the outbreak of COVID-19 on individuals’ innovative and creative working abilities.
No full textBackground: Due to the spread of COVID-19, there has been an acceleration in the digitalization which has impacted the working life of many individuals. People have been forced to work remotely and on a daily basis use more advanced digital tools, resulting in an enormous change in the work environment. These major changes in the work environments have affected people working in product and service development firms in various ways. With the main existing literature focusing on the organizational level, a gap in literature was identified on how an accelerated digitalization impacts the individuals working in companies. Purpose: The purpose of this study is to investigate how the accelerated digitalization due to COVID-19 has impacted people working in service or product development firms in regard to their innovative and creative working abilities. Method: A qualitative method with an inductive approach was conducted using semi-structured interviews with ten relevant participants who are working in product or service development firms across Sweden. Conclusion: The findings suggest that individuals working in product or service developing firms have slightly similar drivers of both innovation and creativity. The analyzation of the findings conveyed that an accelerated digitalization seemed to have a more positive impact on both workers’ attitude towards digitalization and innovative and creative working abilities. Whereas an accelerated digitalization due to COVID-19, was established to have a more negative effect on creativity but not on innovation. Moreover, the findings are synchronized into a framework portraying in detail how the innovative and creative abilities of individuals working in product and/or service developing firms have been impacted by an accelerated digitalization due to COVID-19, and how the key elements has been affected.
“VARFÖR SKA MAN GÅ RUNT OCH MÅ DÅLIGT OM MAN KAN GÅ RUNT OCH MÅ BRA?” : En kvalitativ studie om chefers upplevelser av work-life balance i samband med samhällsutvecklingen mot en always-on kultur
No full textWork-life balance har blivit en allt viktigare prioritering för individer och organisationer i dagens samhälle. I takt med samhällsutvecklingens ökade förväntningar på tillgänglighet, i en tid präglad av en så kallad always-on kultur, växer behovet av att förstå hur utvecklingen påverkar människors upplevelse av balans mellan arbete och privatliv. Chefer som har ett omfattande ansvar inom organisationen har även möjligheten att påverka den egna balansen. Trots det är chefers upplevelse av work-life balance i relation till tillgänglighetskrav ett relativt outforskat område. Denna studie eftersträvar därför att täcka detta forskningsgap och bidra till det befintliga och växande forskningsfältet. Studiens syfte handlar om att öka förståelsen för hur förväntningar på tillgänglighet har en inverkan på chefers subjektiva upplevelse av work-life balance samt klargöra de utmaningar och möjligheter som kan uppstå vid att nå denna balans. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med ett induktivt angreppsätt. Studien har genomfört tio semistrukturerade intervjuer på mellanchefer från olika branscher i varierande åldrar och kön. Genom att tillföra nya insikter och nya perspektiv, förväntas resultaten bidra till den befintliga litteraturen. Utifrån en tematisk analys visar resultatet av studien på att chefer har varierande upplevelser av hur deras work-life balance påverkas av samhällsutvecklingen mot en always-on kultur. Från resultatet framgår det att always-on kulturen kan bidra till både möjligheter och utmaningar. Möjligheter kan innebära ett nytt sätt att arbeta med mer flexibilitet och tillgänglighet. Samtidigt som utmaningar utgörs av för höga förväntningar på tillgänglighet som bidrar suddiga gränser mellan arbete och privatliv samt för lite återhämtning. Detta visar på always- on kulturens dubbla karaktär, där den både kan möjliggöra och försvåra balansen. I studien har en modell utvecklats för att ge vägledning för chefer i att hantera balansen mellan arbetsliv och privatliv. Modellen är uppbyggd i två delar, den ena uppmärksammar organisatoriska åtgärder och den andra synliggör individens egna åtgärder. De organisatoriska åtgärderna skapar förutsättningar för att de individuella åtgärderna ska kunna vidtas. Det finns däremot ett ömsesidigt ansvar från både organisation och individ för att balans ska kunna uppnås. I modellen utgörs de organisatoriska åtgärderna av bland annat arbetsmiljö, ledarskapskultur och strukturella ramar. De individuella åtgärderna består av personliga regler, återhämtning och gränssättning med mera. Resultatet har bidragit till att skapa en djupare förståelse för hur chefers upplever sin work-life balance när förväntningar på tillgänglighet har blivit allt högre. Förutom detta ger studien praktiska riktlinjer till organisation och individ för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv. Studien menar på att det finns möjligheter att vidta åtgärder som kan skapa en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv, för som Mikaela Schiller från Solsidan uttrycker det :“varför ska man gå runt och må dåligt om man kan gå runt och må bra?
L'«Atles lingüístic del valencià meridional i alacantí» (ALVA)
No full textThis paper is the official presentation, since the project was first started in 1978, of the forthcoming «Atles Lingüístic del Valencià Meridional i Alacantí» (ALVA) (Linguistic Atlas of Southern Valencian and Alacantí), which so far had not been explicitly publicized. This paper, divided in two sections, includes the background of the author, the birth of the Atlas, the original questionnaire and its evolution, the network of towns studied, the aims of the project, the research method, the present questionnaire, the findings beyond the questionnaire, the cartographic representation and a brief set of maps and comments showing the importance that microatles with a very specific questionnaire may have in reduced contexts in certain peripheral areas
El Tlacuache Núm. 245 (2007). 245 Año 7 (2007) enero. El Tlacuache
No full textAlumnos de la ENAH excavan en la Zona Arqueológica Chalcatzingo por Raúl Alva Durán, Carlos Arturo Barona Martínez, Paula Flores de los Reyes, David González Castro, Ivonne Andrea Pérez Alcántara, Luis César Rosas Hernández, Fermín Sánchez Aldana Líbano, Juan Manuel Toxtle Farfán, Caro Vázquez Cibrian. - Recordando a Eduardo Mata, a una docena de años de ausencia (1942-1995) por Elvira Pruneda Gallegos. - El Yauhtli por Margarita Avilés y Macrina Fuentes
- …
