1,720,956 research outputs found
Delegation of medical tasks between nurses and care workers in home care services : - A qualitative literature review
No full textSammanfattning Bakgrund: I hemsjukvården spelar kommunsjuksköterskan en central roll i att planera och organisera vårdinsatser till patienter i deras hemmiljö. För att säkerställa effektiviteten och tillgängligheten av vårdresurserna måste kommunsjuksköterskan delegera vissa medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalen. Denna delegering sker genom tydliga riktlinjer och med noggrann utvärderade kompetenskrav. Forskning visar att det finns utmaningar som sjuksköterskor möter vid delegering av medicinska uppgifter inom hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av att delegera medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården. Metod: En litteraturöversiktmed fokus på kvalitativa forskningsansatser och artiklar, där data analyserades med en reflexiv tematisk analys av Braun och Clark (2022) Resultat: Syftet besvarades genom tre huvudteman och åtta underteman som behandlar sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar angående delegering till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården. Deras upplevelser inkluderade ansvar och förväntningar kring delegering, bristande rutiner kring delegering, delegering på grund av personalbrist, känslor av bristande kontroll och maktlöshet, bristfällig kommunikation, otillräcklig tillgänglighet, saknad kompetens hos omvårdnadspersonalen, samt möjligheter för professionens utveckling. Slutsats: Delegeringsförfarandet är avgörande för effektiv fördelning av arbetsuppgifter inom vårdteam. Det krävs tydliga riktlinjer, adekvat utbildning för vårdpersonal, tydlig kommunikation och samarbete för att säkerställa patientsäkerhet och vårdkvalitén. Genom att utveckla delegeringsprocessen kan vårdpersonalen minska riskerna för felaktigheter och fel kommunikation, vilket gynnar både patienter och vårdpersonal i deras vårdmiljö.Summary Background: In home care, the community nurse plays a central role in planning and organizing care for patients in their home environment. To ensure the efficiency and availability of care resources, the community nurse must delegate certain medical tasks to the care staff. This delegation is done through clear guidelines and with carefully evaluated competence requirements. Research shows that there are challenges that nurses face when delegating medical tasks in home care. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experience and perceptions of delegating medical tasks to home care workers. Method: A literature review was conducted with a focus on qualitative research approaches and articles, with data analyzed and synthesized using a reflexive thematic analysis method based on Braun and Clark (2022). Results: The purpose was answered through three main themes and eight sub-themes dealing with nurses' experiences and perceptions regarding delegation to home care workers. Their experiences included responsibilities and expectations around delegation, lack of routines around delegation, delegation due to lack of staff, feelings of lack of control and powerlessness, lack of communication, insufficient availability, lack of competence among nursing staff, and opportunities for professional development. Conclusion: The delegation process is crucial for the effective allocation of tasks within care teams. It requires clear guidelines, adequate training for healthcare professionals, clear communication and collaboration to ensure patient safety and quality of care. By developing the delegation process, healthcare professionals can reduce the risks of errors and miscommunication, which benefits both patients and healthcare professionals in their care environment
Nurses' Experiences of Providing Existential/Spiritual Care to the Patient in Palliative Care
No full textBakgrund: Existentiell/andlig vård utgör en grundläggande del av den palliativa vården och syftar till att möta individens behov av mening, hopp, försoning och trygghet i livets slutskede. Denna vårdform tar hänsyn till det existentiella lidande och de frågor som kan uppstå när en människa konfronteras med döden, bland annat frågor som rör livets betydelse, relationer och oro inför det okända. I detta sammanhang spelar sjuksköterskan en central roll genom att bygga förtroendefulla relationer och erbjuda stöd genom närvaro, empati och lyhörda samtal. Ett sådant bemötande kan bidra till att lindra lidande och främja patientens välbefinnande under den sista tiden i livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att förmedla existentiell/andlig vård till patienter som vårdas palliativt. Metod: Denna studie utgår från en litteraturöversikt med fokus på kvalitativa forskningsmetoder. Urvalet av vetenskapliga artiklar gjordes genom systematiska sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och APA PsycInfo, vilket resulterade i tolv artiklar som bedömdes som relevanta. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av reflexiv tematisk analys enligt den metod som beskrivs av Braun och Clarke (2022). Resultat: Syftet besvarades genom fyra huvudteman och tio underteman som behandlar sjuksköterskors erfarenheter av att förmedla existentiell/andlig vård till patienter i palliativ vård. ”Att kämpa” beskriver balansen mellan motsatser, otillräcklighet och frustration. ”Att utmanas” handlar om ansvar, avsaknad av tydliga riktlinjer och osäkerhet som uppstår i vårdsituationen. ”Att identifiera och bearbeta” belyser emotionella påfrestningar samt behovet av utbildning. ”Att närvara” lyfter vikten av förståelse och medkänsla i mötet med patientens existentiella behov. Slutsats: Sjuksköterskors möte med existentiellt lidande i livets slutskede präglas av känslomässig belastning och av ett djupt mänskligt engagemang. De står i en kamp mellan att balansera mellan motsatser som otillräcklighet och frustration. Sjuksköterskorna utmanas av otydliga riktlinjer och den osäkerhet som uppstår i vårdsituationen och att då samtidigt vara närvarande för att möta patientens existentiella behov. Den egna bearbetningen är av särskild vikt för att kunna utveckla förmågan att bemöta de svåra frågorna och samtidigt förmedla trygghet till patienten.Background: Existential care is a fundamental part of palliative care and aims to meet the individual's needs for meaning, hope, reconciliation, and security at the end of life. This form of care considers the existential suffering and the questions that may arise when a person is confronted with death, including issues related to the meaning of life, relationships, and fear of the unknown. In this context, the nurse plays a central role by building trusting relationships and offering support through presence, empathy, and attentive conversations. Such an approach can help alleviate suffering and promote the patient's well-being during the final stage of life. Aim: The aim is to describe nurses' experiences of providing existential/spiritual care to patients receiving palliative care. Method: This study is based on a literature review focusing on qualitative research methods. The selection of scientific articles was conducted through systematic searches in the databases PubMed, CINAHL, and APA PsycInfo, resulting in twelve relevant articles. The collected material was analyzed using reflexive thematic analysis according to Braun and Clarke (2022). Results: The aim was addressed through four main themes and ten subthemes, exploring nurses’ experiences of providing existential/spiritual care to patients in palliative care. “Struggling” describes the balance between opposing demands, feelings of inadequacy, and frustration. “Being challenged” concerns the sense of responsibility, lack of clear guidelines, and uncertainty arising in care situations. “Identifying and processing” highlights emotional strain and the need for education. “Being present” emphasizes the importance of understanding and compassion in encounters with patients’ existential needs. Conclusion: Nurses’ encounters with existential suffering at the end of life are marked by emotional strain and deep human commitment. They face an ongoing struggle to balance opposing feelings such as inadequacy and frustration. They are challenged by unclear guidelines and the uncertainty that arises in care situations and to remain present to meet the patient’s existential needs. Processing their own emotions is essential in order to face the difficult existential questions, and at the same time convey a sense of security to the patient
Nurses' Experiences of Providing Existential/Spiritual Care to the Patient in Palliative Care
No full textBakgrund: Existentiell/andlig vård utgör en grundläggande del av den palliativa vården och syftar till att möta individens behov av mening, hopp, försoning och trygghet i livets slutskede. Denna vårdform tar hänsyn till det existentiella lidande och de frågor som kan uppstå när en människa konfronteras med döden, bland annat frågor som rör livets betydelse, relationer och oro inför det okända. I detta sammanhang spelar sjuksköterskan en central roll genom att bygga förtroendefulla relationer och erbjuda stöd genom närvaro, empati och lyhörda samtal. Ett sådant bemötande kan bidra till att lindra lidande och främja patientens välbefinnande under den sista tiden i livet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att förmedla existentiell/andlig vård till patienter som vårdas palliativt. Metod: Denna studie utgår från en litteraturöversikt med fokus på kvalitativa forskningsmetoder. Urvalet av vetenskapliga artiklar gjordes genom systematiska sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och APA PsycInfo, vilket resulterade i tolv artiklar som bedömdes som relevanta. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av reflexiv tematisk analys enligt den metod som beskrivs av Braun och Clarke (2022). Resultat: Syftet besvarades genom fyra huvudteman och tio underteman som behandlar sjuksköterskors erfarenheter av att förmedla existentiell/andlig vård till patienter i palliativ vård. ”Att kämpa” beskriver balansen mellan motsatser, otillräcklighet och frustration. ”Att utmanas” handlar om ansvar, avsaknad av tydliga riktlinjer och osäkerhet som uppstår i vårdsituationen. ”Att identifiera och bearbeta” belyser emotionella påfrestningar samt behovet av utbildning. ”Att närvara” lyfter vikten av förståelse och medkänsla i mötet med patientens existentiella behov. Slutsats: Sjuksköterskors möte med existentiellt lidande i livets slutskede präglas av känslomässig belastning och av ett djupt mänskligt engagemang. De står i en kamp mellan att balansera mellan motsatser som otillräcklighet och frustration. Sjuksköterskorna utmanas av otydliga riktlinjer och den osäkerhet som uppstår i vårdsituationen och att då samtidigt vara närvarande för att möta patientens existentiella behov. Den egna bearbetningen är av särskild vikt för att kunna utveckla förmågan att bemöta de svåra frågorna och samtidigt förmedla trygghet till patienten.Background: Existential care is a fundamental part of palliative care and aims to meet the individual's needs for meaning, hope, reconciliation, and security at the end of life. This form of care considers the existential suffering and the questions that may arise when a person is confronted with death, including issues related to the meaning of life, relationships, and fear of the unknown. In this context, the nurse plays a central role by building trusting relationships and offering support through presence, empathy, and attentive conversations. Such an approach can help alleviate suffering and promote the patient's well-being during the final stage of life. Aim: The aim is to describe nurses' experiences of providing existential/spiritual care to patients receiving palliative care. Method: This study is based on a literature review focusing on qualitative research methods. The selection of scientific articles was conducted through systematic searches in the databases PubMed, CINAHL, and APA PsycInfo, resulting in twelve relevant articles. The collected material was analyzed using reflexive thematic analysis according to Braun and Clarke (2022). Results: The aim was addressed through four main themes and ten subthemes, exploring nurses’ experiences of providing existential/spiritual care to patients in palliative care. “Struggling” describes the balance between opposing demands, feelings of inadequacy, and frustration. “Being challenged” concerns the sense of responsibility, lack of clear guidelines, and uncertainty arising in care situations. “Identifying and processing” highlights emotional strain and the need for education. “Being present” emphasizes the importance of understanding and compassion in encounters with patients’ existential needs. Conclusion: Nurses’ encounters with existential suffering at the end of life are marked by emotional strain and deep human commitment. They face an ongoing struggle to balance opposing feelings such as inadequacy and frustration. They are challenged by unclear guidelines and the uncertainty that arises in care situations and to remain present to meet the patient’s existential needs. Processing their own emotions is essential in order to face the difficult existential questions, and at the same time convey a sense of security to the patient
Delegation of medical tasks between nurses and care workers in home care services : - A qualitative literature review
No full textSammanfattning Bakgrund: I hemsjukvården spelar kommunsjuksköterskan en central roll i att planera och organisera vårdinsatser till patienter i deras hemmiljö. För att säkerställa effektiviteten och tillgängligheten av vårdresurserna måste kommunsjuksköterskan delegera vissa medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalen. Denna delegering sker genom tydliga riktlinjer och med noggrann utvärderade kompetenskrav. Forskning visar att det finns utmaningar som sjuksköterskor möter vid delegering av medicinska uppgifter inom hemsjukvården. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av att delegera medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården. Metod: En litteraturöversiktmed fokus på kvalitativa forskningsansatser och artiklar, där data analyserades med en reflexiv tematisk analys av Braun och Clark (2022) Resultat: Syftet besvarades genom tre huvudteman och åtta underteman som behandlar sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar angående delegering till omvårdnadspersonal inom hemsjukvården. Deras upplevelser inkluderade ansvar och förväntningar kring delegering, bristande rutiner kring delegering, delegering på grund av personalbrist, känslor av bristande kontroll och maktlöshet, bristfällig kommunikation, otillräcklig tillgänglighet, saknad kompetens hos omvårdnadspersonalen, samt möjligheter för professionens utveckling. Slutsats: Delegeringsförfarandet är avgörande för effektiv fördelning av arbetsuppgifter inom vårdteam. Det krävs tydliga riktlinjer, adekvat utbildning för vårdpersonal, tydlig kommunikation och samarbete för att säkerställa patientsäkerhet och vårdkvalitén. Genom att utveckla delegeringsprocessen kan vårdpersonalen minska riskerna för felaktigheter och fel kommunikation, vilket gynnar både patienter och vårdpersonal i deras vårdmiljö.Summary Background: In home care, the community nurse plays a central role in planning and organizing care for patients in their home environment. To ensure the efficiency and availability of care resources, the community nurse must delegate certain medical tasks to the care staff. This delegation is done through clear guidelines and with carefully evaluated competence requirements. Research shows that there are challenges that nurses face when delegating medical tasks in home care. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experience and perceptions of delegating medical tasks to home care workers. Method: A literature review was conducted with a focus on qualitative research approaches and articles, with data analyzed and synthesized using a reflexive thematic analysis method based on Braun and Clark (2022). Results: The purpose was answered through three main themes and eight sub-themes dealing with nurses' experiences and perceptions regarding delegation to home care workers. Their experiences included responsibilities and expectations around delegation, lack of routines around delegation, delegation due to lack of staff, feelings of lack of control and powerlessness, lack of communication, insufficient availability, lack of competence among nursing staff, and opportunities for professional development. Conclusion: The delegation process is crucial for the effective allocation of tasks within care teams. It requires clear guidelines, adequate training for healthcare professionals, clear communication and collaboration to ensure patient safety and quality of care. By developing the delegation process, healthcare professionals can reduce the risks of errors and miscommunication, which benefits both patients and healthcare professionals in their care environment
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Full text linkThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Full text link“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Full text linkWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Full text linkWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
- …
