1,720,955 research outputs found
Preventive special educational interventions in preschool
No full textAdelstam, Jessika & Friis, Viveca (2025). Förebyggande specialpedagogiska insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Att genom tidigare forskning och teorier, gemensamt med resultaten från denna studie, kunna bidra med kunskaper om hur specialpedagoger kan leda det förebyggande och hälsofrämjande arbetet avseende specialpedagogiska insatser i förskolan. Syfte och frågeställningar Syftet är att bidra med kunskaper om hur några förskollärare och rektorer ser på specialpedagogens roll och de specialpedagogiska insatser som ges till barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Vidare syftar studien till att belysa om dessa insatser ges eller kan ges i ett förebyggande och hälsofrämjande syfte. Preciserade frågeställningar Hur uppfattar några förskollärare och rektorer specialpedagogens arbete gällande barn i behov av särskilt stöd i förskolan? Hur upplever några förskollärare och rektorer de specialpedagogiska insatserna som ges till barn i behov av särskilt stöd i förskolan? Hur ges eller kan det ges specialpedagogiska insatser på en förebyggande och hälsofrämjande nivå i förskolan? Teori Empirin behandlas genom systemteorin, genom att de olika systemen belyses i hur de påverkar och påverkas av varandra. Vidare lyfts följande begrepp av den sociokulturella teorin fram: Proximal utvecklingszon, artefakter, mediering och stöttning. Slutligen sätts empirin gentemot det relationella och kategoriska perspektivet. Metod Utifrån studiens syfte och frågeställningar beslutades det att genomföra en kvalitativ studie. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare och tre rektorer. Resultat Resultatet visar på att informanterna uppfattar specialpedagogens arbete i förskolan med barn i behov av särskilt stöd som betydelsefullt, då de beskrivs som en tillgång i hur pedagoger skall bemöta och förhålla sig till dessa barn. Specialpedagogiska insatser och anpassningar i förskolan upplevs som både väsentliga och självklara, vilket informanterna menade på att de både själva och med stöd av specialpedagoger gör hela tiden. Detta genom exempelvis att de delar in barnen i mindre grupper, använder bildstöd och tecken samt anpassar individuellt och på gruppnivå så att alla barn kan deltaga och få sina behov tillgodosedda. Det framkommer att det går att ge specialpedagogiska insatser i förebyggande och hälsofrämjande syfte i förskolan. Informanterna ger exempel på detta genom att de har tydliga strukturer, återkommande rutiner och genom att de anpassar miljön så att denne blir tillgänglig för så många som möjligt. Vidare uppenbaras det en önskan att alla pedagoger skall besitta specialpedagogisk kompetens vilket enligt resultatet bör ingå i förskollärarutbildningen. Specialpedagogiska implikationer Studiens resultat kan vara användbart för verksamma eller blivande specialpedagoger som får en inblick i hur några förskollärare och rektorer ser på deras roll. Dessutom synliggör resultatet hur man som specialpedagog kan resonera kring de insatser man erbjuder i förhållande till vad som kan efterfrågas. Man kan använda resultaten som en ingång till att bli mer lyhörd för vad för sorts stöd och insatser som det frågas efter. Med denna studie vill vi också skicka med att många av de specialpedagogiska insatserna som idag ges till barn i behov av särskilt stöd i förskolan, kan ges i ett förebyggande och hälsofrämjande syfte. Det är av vikt att arbeta övergripande mot alla barn och inte åtgärdande med ett fåtal barn som är tillskrivna att vara i behov av särskilt stöd.
Preventive special educational interventions in preschool
No full textAdelstam, Jessika & Friis, Viveca (2025). Förebyggande specialpedagogiska insatser i förskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Att genom tidigare forskning och teorier, gemensamt med resultaten från denna studie, kunna bidra med kunskaper om hur specialpedagoger kan leda det förebyggande och hälsofrämjande arbetet avseende specialpedagogiska insatser i förskolan. Syfte och frågeställningar Syftet är att bidra med kunskaper om hur några förskollärare och rektorer ser på specialpedagogens roll och de specialpedagogiska insatser som ges till barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Vidare syftar studien till att belysa om dessa insatser ges eller kan ges i ett förebyggande och hälsofrämjande syfte. Preciserade frågeställningar Hur uppfattar några förskollärare och rektorer specialpedagogens arbete gällande barn i behov av särskilt stöd i förskolan? Hur upplever några förskollärare och rektorer de specialpedagogiska insatserna som ges till barn i behov av särskilt stöd i förskolan? Hur ges eller kan det ges specialpedagogiska insatser på en förebyggande och hälsofrämjande nivå i förskolan? Teori Empirin behandlas genom systemteorin, genom att de olika systemen belyses i hur de påverkar och påverkas av varandra. Vidare lyfts följande begrepp av den sociokulturella teorin fram: Proximal utvecklingszon, artefakter, mediering och stöttning. Slutligen sätts empirin gentemot det relationella och kategoriska perspektivet. Metod Utifrån studiens syfte och frågeställningar beslutades det att genomföra en kvalitativ studie. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare och tre rektorer. Resultat Resultatet visar på att informanterna uppfattar specialpedagogens arbete i förskolan med barn i behov av särskilt stöd som betydelsefullt, då de beskrivs som en tillgång i hur pedagoger skall bemöta och förhålla sig till dessa barn. Specialpedagogiska insatser och anpassningar i förskolan upplevs som både väsentliga och självklara, vilket informanterna menade på att de både själva och med stöd av specialpedagoger gör hela tiden. Detta genom exempelvis att de delar in barnen i mindre grupper, använder bildstöd och tecken samt anpassar individuellt och på gruppnivå så att alla barn kan deltaga och få sina behov tillgodosedda. Det framkommer att det går att ge specialpedagogiska insatser i förebyggande och hälsofrämjande syfte i förskolan. Informanterna ger exempel på detta genom att de har tydliga strukturer, återkommande rutiner och genom att de anpassar miljön så att denne blir tillgänglig för så många som möjligt. Vidare uppenbaras det en önskan att alla pedagoger skall besitta specialpedagogisk kompetens vilket enligt resultatet bör ingå i förskollärarutbildningen. Specialpedagogiska implikationer Studiens resultat kan vara användbart för verksamma eller blivande specialpedagoger som får en inblick i hur några förskollärare och rektorer ser på deras roll. Dessutom synliggör resultatet hur man som specialpedagog kan resonera kring de insatser man erbjuder i förhållande till vad som kan efterfrågas. Man kan använda resultaten som en ingång till att bli mer lyhörd för vad för sorts stöd och insatser som det frågas efter. Med denna studie vill vi också skicka med att många av de specialpedagogiska insatserna som idag ges till barn i behov av särskilt stöd i förskolan, kan ges i ett förebyggande och hälsofrämjande syfte. Det är av vikt att arbeta övergripande mot alla barn och inte åtgärdande med ett fåtal barn som är tillskrivna att vara i behov av särskilt stöd.
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
koamabayili/VECTRON-author-checklist: VECTRON author checklist
No full textWe have done our best to complete the author checklist relating to the use of animals in the hut study. Note that the objective for the hut study was to evaluate the IRS treatment applications for residual efficacy against Anopheles mosquitoes, including the local An. coluzzii mosquito population. Cows were only used to attract mosquitoes into the huts and no tests were carried out directly on the cows. The author checklist is intended for use with studies where experiments are carried out on animals, which is why we have had such difficulty in completing this for the hut study, as many of the questions do not relate to how the cows were used
Author-wise bibliometric analysis based on entropy.
No full textAuthor-wise bibliometric analysis based on entropy.</p
- …
