1,720,954 research outputs found
The whole child, all the way : - A qualitaty study absout transitions between stages in primary school, with a special education perspective
No full textVår förhoppning är att övergången mellan årskurs tre och årskurs fyra ska uppmärksammas, och att skolor börjar se över sin rutin och struktur. Vår önskan är att professioner i skolan funderar på vad som genomförs rutinmässigt och i vilka steg det är möjligt att ta hänsyn till de olika elever som involveras i övergången. Önskan är att belysa vilken organisation som förenklar övergången för elever och lärare och var specialpedagogens fokus bör ligga i processen. Syftet med studien är bidra med kunskap om övergångsprocessen mellan årskurs tre och årskurs fyra och därmed bidra med kunskap som i längden bidrar till ökad psykisk hälsa bland elever. Vidare är syftet att synliggöra specialpedagogers och pedagogers uppfattningar kring överlämningar och hur det speglar skolans organisation, vilket påverkar både lärare och elever. Dessutom syftar studien till att belysa samverkan och samarbete i överlämnings-processen. För att följa syftet har följande frågeställningar preciserats: • Vilka uppfattningar förekommer av övergångars betydelse i grundskolan hos specialpedagoger och lärare? • Hur skiljer sig rutinerna för överlämningar åt mellan olika grundskolor? • Präglas arbetet med övergångar främst av samverkan eller samarbete? De teorier som är framträdande i studien är organisationsteori och professionsteori. Genom dessa teorier kommer specialpedagogens och lärarnas roll i överlämningen att analyseras och problematiseras. Teorierna ligger till grund för analys av vilken sorts samarbete eller samverkan som präglar övergången, samt hur skolans organisationsuppbyggnad och funktion möjliggör eller förhindrar detta arbete. Studien utgår från en kvalitativ ansats, bestående av sju halvstrukturerade intervjuer på fyra olika grundskolor i Nordvästra Skåne. I samband med intervjuerna har dokument kring övergång och överlämning efterfrågats, som ett komplement till intervjuer. Vår prioritet har varit att vara transparanta med teoretiska utgångspunkter, då teorin är grunden i hur empiri tolkas och analyseras. Resultatet visar att övergången mellan årskurs tre och årskurs fyra är en stor utmaning, både för lärare och elever. Det finns en variation i struktur för övergångar och hur de prioriteras, likaså finns det en variation i vem som ansvarar för övergång och överlämning. Övergången visar sig präglas mer av samverkan än samarbete och professionerna på lågstadiet och professionerna på mellanstadiet arbetar på väldigt olika sätt, vilket försvårar övergången för eleverna. Det finns yttre styrning som skolor behöver förhålla sig till, och inre styrning som skolor har möjlighet att påverka och förändra. Skolans kultur styr delar av övergångsprocessen och rutinen och strukturen ifrågasätts sällan. Oavsett vilken ålder en specialpedagog arbetar mot, så berörs barnen eller eleverna av någon övergång. Som specialpedagog finns det möjlighet att organisera övergången, och skapa förståelse för att det är en pågående process. Specialpedagogen kan genom ett tydligt syfte för överlämningssamtalen välja att framgångsfaktorer ska belysas och lyfta vikten av att låta kontinuiteter skapa en brygga för eleverna i övergången. En specialpedagog kan med fördel skapa en struktur i övergångsarbetet som främjar en samsyn mellan lärare, och därmed främja att processen består av samarbete snarare än samverkan
The whole child, all the way : - A qualitaty study absout transitions between stages in primary school, with a special education perspective
No full textVår förhoppning är att övergången mellan årskurs tre och årskurs fyra ska uppmärksammas, och att skolor börjar se över sin rutin och struktur. Vår önskan är att professioner i skolan funderar på vad som genomförs rutinmässigt och i vilka steg det är möjligt att ta hänsyn till de olika elever som involveras i övergången. Önskan är att belysa vilken organisation som förenklar övergången för elever och lärare och var specialpedagogens fokus bör ligga i processen. Syftet med studien är bidra med kunskap om övergångsprocessen mellan årskurs tre och årskurs fyra och därmed bidra med kunskap som i längden bidrar till ökad psykisk hälsa bland elever. Vidare är syftet att synliggöra specialpedagogers och pedagogers uppfattningar kring överlämningar och hur det speglar skolans organisation, vilket påverkar både lärare och elever. Dessutom syftar studien till att belysa samverkan och samarbete i överlämnings-processen. För att följa syftet har följande frågeställningar preciserats: • Vilka uppfattningar förekommer av övergångars betydelse i grundskolan hos specialpedagoger och lärare? • Hur skiljer sig rutinerna för överlämningar åt mellan olika grundskolor? • Präglas arbetet med övergångar främst av samverkan eller samarbete? De teorier som är framträdande i studien är organisationsteori och professionsteori. Genom dessa teorier kommer specialpedagogens och lärarnas roll i överlämningen att analyseras och problematiseras. Teorierna ligger till grund för analys av vilken sorts samarbete eller samverkan som präglar övergången, samt hur skolans organisationsuppbyggnad och funktion möjliggör eller förhindrar detta arbete. Studien utgår från en kvalitativ ansats, bestående av sju halvstrukturerade intervjuer på fyra olika grundskolor i Nordvästra Skåne. I samband med intervjuerna har dokument kring övergång och överlämning efterfrågats, som ett komplement till intervjuer. Vår prioritet har varit att vara transparanta med teoretiska utgångspunkter, då teorin är grunden i hur empiri tolkas och analyseras. Resultatet visar att övergången mellan årskurs tre och årskurs fyra är en stor utmaning, både för lärare och elever. Det finns en variation i struktur för övergångar och hur de prioriteras, likaså finns det en variation i vem som ansvarar för övergång och överlämning. Övergången visar sig präglas mer av samverkan än samarbete och professionerna på lågstadiet och professionerna på mellanstadiet arbetar på väldigt olika sätt, vilket försvårar övergången för eleverna. Det finns yttre styrning som skolor behöver förhålla sig till, och inre styrning som skolor har möjlighet att påverka och förändra. Skolans kultur styr delar av övergångsprocessen och rutinen och strukturen ifrågasätts sällan. Oavsett vilken ålder en specialpedagog arbetar mot, så berörs barnen eller eleverna av någon övergång. Som specialpedagog finns det möjlighet att organisera övergången, och skapa förståelse för att det är en pågående process. Specialpedagogen kan genom ett tydligt syfte för överlämningssamtalen välja att framgångsfaktorer ska belysas och lyfta vikten av att låta kontinuiteter skapa en brygga för eleverna i övergången. En specialpedagog kan med fördel skapa en struktur i övergångsarbetet som främjar en samsyn mellan lärare, och därmed främja att processen består av samarbete snarare än samverkan
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
koamabayili/VECTRON-author-checklist: VECTRON author checklist
No full textWe have done our best to complete the author checklist relating to the use of animals in the hut study. Note that the objective for the hut study was to evaluate the IRS treatment applications for residual efficacy against Anopheles mosquitoes, including the local An. coluzzii mosquito population. Cows were only used to attract mosquitoes into the huts and no tests were carried out directly on the cows. The author checklist is intended for use with studies where experiments are carried out on animals, which is why we have had such difficulty in completing this for the hut study, as many of the questions do not relate to how the cows were used
Author-wise bibliometric analysis based on entropy.
No full textAuthor-wise bibliometric analysis based on entropy.</p
- …
