3 research outputs found
Läsning - Nytta eller nöje? : Ungdomars menings- och identitetsskapandei relation till läsning
No full textThe following study explores youths’ meaning- and identity-building processes in relation to reading, based on the theory of symbolic interactionism. The study was conducted in the fall of 2024 and the conclusions drawn are based on three focus-group interviews conducted with youths at a small, Swedish, municipal school. A perspective missing from public debate and previous research is giving young people themselves the opportunity to discuss how they view reading. To capture this, focus-groups were used as a method. The results show that young people's meaning- and identity-building processes in relation to reading were shaped by different contexts, experiences and social interactions. This led the youths to perceive reading as a utility rather than a pleasure, and they did not identify themselves as readers. In addition, the study shows that the youths are highly aware of the current debate concerning them, their reading habits and the benefits of reading. Despite this awareness, they did not find it motivating enough to read in their free time, and pressure from parents and teachers did not foster their interest in reading. Instead, it was the social aspects of reading that motivated them, or when the books aligned with their personal interests. The debate and future research should therefore focus on how reading can be made enjoyable instead of just useful. If youths’ meaning- and identity-building processes are not taken into account, the debate can contribute to a negative image of reading and important measures to encourage youths to read more may be missed.Följande studie behandlar ungdomars menings- och identitetsskapande processer i relation till läsning utifrån den symboliska interaktionismen. Studien genomfördes under hösten 2024 och slutsatserna som dras baseras på tre fokusgruppsintervjuer vilka genomfördes med ungdomar på en liten, svensk, kommunal skola. Ett perspektiv som saknas i samhällsdebatten och tidigare forskning är att ungdomarna själva får utrymme att diskutera hur de ser på läsning. För att fånga detta användes fokusgrupper som metod. I resultatet syntes det att ungdomarnas menings- och identitetsskapande processer i relation till läsning formades av olika kontexter, erfarenheter och sociala interaktioner. Detta medförde att ungdomarna förstod läsning som nytta och inte ett nöje samt att de inte identifierade sig själva som läsare. Utöver detta visar studien att ungdomar är högst medvetna om den aktuella debatten som rör dem, deras läsvanor och läsningens fördelar. Trots detta fann de inte det motiverande nog att läsa på fritiden och påtryckningar från föräldrar och lärare främjade inte deras läslust. Istället var det sociala aspekter av läsning som motiverade ungdomarna, eller när böckerna handlade om deras egna intressen. Debatten och framtida forskningen bör därför fokusera på hur läsning kan göras njutningsfullt istället för bara nyttigt. Om inte ungdomars menings- och identitetsskapande processer beaktas kan den aktuella debatten bidra till en negativ bild av läsning och viktiga åtgärder för att ungdomar ska läsa mer gås miste om
Läsning - Nytta eller nöje? : Ungdomars menings- och identitetsskapandei relation till läsning
No full textThe following study explores youths’ meaning- and identity-building processes in relation to reading, based on the theory of symbolic interactionism. The study was conducted in the fall of 2024 and the conclusions drawn are based on three focus-group interviews conducted with youths at a small, Swedish, municipal school. A perspective missing from public debate and previous research is giving young people themselves the opportunity to discuss how they view reading. To capture this, focus-groups were used as a method. The results show that young people's meaning- and identity-building processes in relation to reading were shaped by different contexts, experiences and social interactions. This led the youths to perceive reading as a utility rather than a pleasure, and they did not identify themselves as readers. In addition, the study shows that the youths are highly aware of the current debate concerning them, their reading habits and the benefits of reading. Despite this awareness, they did not find it motivating enough to read in their free time, and pressure from parents and teachers did not foster their interest in reading. Instead, it was the social aspects of reading that motivated them, or when the books aligned with their personal interests. The debate and future research should therefore focus on how reading can be made enjoyable instead of just useful. If youths’ meaning- and identity-building processes are not taken into account, the debate can contribute to a negative image of reading and important measures to encourage youths to read more may be missed.Följande studie behandlar ungdomars menings- och identitetsskapande processer i relation till läsning utifrån den symboliska interaktionismen. Studien genomfördes under hösten 2024 och slutsatserna som dras baseras på tre fokusgruppsintervjuer vilka genomfördes med ungdomar på en liten, svensk, kommunal skola. Ett perspektiv som saknas i samhällsdebatten och tidigare forskning är att ungdomarna själva får utrymme att diskutera hur de ser på läsning. För att fånga detta användes fokusgrupper som metod. I resultatet syntes det att ungdomarnas menings- och identitetsskapande processer i relation till läsning formades av olika kontexter, erfarenheter och sociala interaktioner. Detta medförde att ungdomarna förstod läsning som nytta och inte ett nöje samt att de inte identifierade sig själva som läsare. Utöver detta visar studien att ungdomar är högst medvetna om den aktuella debatten som rör dem, deras läsvanor och läsningens fördelar. Trots detta fann de inte det motiverande nog att läsa på fritiden och påtryckningar från föräldrar och lärare främjade inte deras läslust. Istället var det sociala aspekter av läsning som motiverade ungdomarna, eller när böckerna handlade om deras egna intressen. Debatten och framtida forskningen bör därför fokusera på hur läsning kan göras njutningsfullt istället för bara nyttigt. Om inte ungdomars menings- och identitetsskapande processer beaktas kan den aktuella debatten bidra till en negativ bild av läsning och viktiga åtgärder för att ungdomar ska läsa mer gås miste om
Läsning - Nytta eller nöje? : Ungdomars menings- och identitetsskapandei relation till läsning
No full textThe following study explores youths’ meaning- and identity-building processes in relation to reading, based on the theory of symbolic interactionism. The study was conducted in the fall of 2024 and the conclusions drawn are based on three focus-group interviews conducted with youths at a small, Swedish, municipal school. A perspective missing from public debate and previous research is giving young people themselves the opportunity to discuss how they view reading. To capture this, focus-groups were used as a method. The results show that young people's meaning- and identity-building processes in relation to reading were shaped by different contexts, experiences and social interactions. This led the youths to perceive reading as a utility rather than a pleasure, and they did not identify themselves as readers. In addition, the study shows that the youths are highly aware of the current debate concerning them, their reading habits and the benefits of reading. Despite this awareness, they did not find it motivating enough to read in their free time, and pressure from parents and teachers did not foster their interest in reading. Instead, it was the social aspects of reading that motivated them, or when the books aligned with their personal interests. The debate and future research should therefore focus on how reading can be made enjoyable instead of just useful. If youths’ meaning- and identity-building processes are not taken into account, the debate can contribute to a negative image of reading and important measures to encourage youths to read more may be missed.Följande studie behandlar ungdomars menings- och identitetsskapande processer i relation till läsning utifrån den symboliska interaktionismen. Studien genomfördes under hösten 2024 och slutsatserna som dras baseras på tre fokusgruppsintervjuer vilka genomfördes med ungdomar på en liten, svensk, kommunal skola. Ett perspektiv som saknas i samhällsdebatten och tidigare forskning är att ungdomarna själva får utrymme att diskutera hur de ser på läsning. För att fånga detta användes fokusgrupper som metod. I resultatet syntes det att ungdomarnas menings- och identitetsskapande processer i relation till läsning formades av olika kontexter, erfarenheter och sociala interaktioner. Detta medförde att ungdomarna förstod läsning som nytta och inte ett nöje samt att de inte identifierade sig själva som läsare. Utöver detta visar studien att ungdomar är högst medvetna om den aktuella debatten som rör dem, deras läsvanor och läsningens fördelar. Trots detta fann de inte det motiverande nog att läsa på fritiden och påtryckningar från föräldrar och lärare främjade inte deras läslust. Istället var det sociala aspekter av läsning som motiverade ungdomarna, eller när böckerna handlade om deras egna intressen. Debatten och framtida forskningen bör därför fokusera på hur läsning kan göras njutningsfullt istället för bara nyttigt. Om inte ungdomars menings- och identitetsskapande processer beaktas kan den aktuella debatten bidra till en negativ bild av läsning och viktiga åtgärder för att ungdomar ska läsa mer gås miste om
