53,411 research outputs found
Vad ska vi välja?Om vårdens prioriteringar
No full textKvaliteten på svensk hälso- och sjukvård står sig väl i jämförelse med vården i andra länder, med undantag av sämre tillgänglighet. Problem med köer och väntetider i vården delar Sverige för övrigt med andra länder i Norden och Storbritannien. Det finns dock stora utmaningar för svensk hälso- och sjukvård, inte minst vad gäller den långsiktiga finansieringen. Andra centrala frågor handlar om prioriteringar, primärvårdens organisation, valmöjligheter och inflytande för patienterna, samverkan mellan primärvård och specialistvård, användningen av nya läkemedel och annan medicinsk teknologi m.m.Boken, som är skriven av några av Sveriges främsta forskare, resonerar kring några centrala policyfrågor och utmaningar för svensk sjukvård. Författarna analyserar också lösningar i andra länder och erfarenheterna av dessa. Professorerna Anders Anell och Ulf Gertdham, båda vid Lunds universitet, är redaktörer. Övriga författare: professor Per Carlsson, chef på Prioriteringscentrum, Linköpings universitet, dr Gudbjörg Erlingsdóttir, Lunds universitet, dr Charlotta Levay, Lunds universitet, professor C-H Lyttkens, Lunds universitet, dr Gert Paulsson, Lunds universitet och professor Ulf Persson, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi (IHE), Lunds universitet.</p
Hälsoekonomiska utvärderingar och beslutsfattande
No full textHälsoekonomi har alltid varit ett något spretigt begrepp där allt från teoretiska modeller av efterfrågan på hälsa till pragmatiska utvärderingar bredvid kliniska prövningar inryms. Jag blev introducerad till ämnet runt millenniumskiftet av Per Carlsson. Framförallt den del av ämnet som handlar om hälsoekonomiska utvärderingar. Det var onekligen en intressant tidpunkt att lära känna ämnet. Den etiska plattformen som skall styra allt beslutsfattande inom hälso- och sjukvården var relativt nylanserad och tolkningsarbetet pågick för fullt (1-3). Tandvårds och läkemedelsförmånsverket (TLV) startades 2002, då som Läkemedelsförmånsverket (4). Socialstyrelsen började mer systematiskt att explicit inkorporera hälsoekonomiska underlag i arbetet med nationella riktlinjer (5). Hälsoekonomiska utvärderingar kunde således inte längre leva ett eget akademiskt liv åtskilt från den värld där reella beslut fattas, beslut vilka de har syftet att stödja.</p
SJP844354_Supplemental_material – Supplemental material for Societal costs of informal care of community-dwelling frail elderly people
No full textSupplemental material, SJP844354_Supplemental_material for Societal costs of informal care of community-dwelling frail elderly people by Jenny Alwin, Björn W Karlson, Magnus Husberg, Per Carlsson and Niklas Ekerstad in Scandinavian Journal of Public Health</p
Clinical outcome and time trends of surgically treated renal cell carcinoma between 1986 and 2010: results from a single centre in Sweden
No full textThe aims of this study were to create a cohort of retrospectively collected renal cell carcinoma (RCC) specimens to be used a basis for prognostic molecular studies, and to investigate the outcome and time trends in patients surgically treated for RCC in a single-centre cohort
Hemodynamic forces using 4D flow MRI: an independent biomarker of cardiac function in heart failure with left ventricular dyssynchrony?
No full textPatients with heart failure with left ventricular (LV) dyssynchrony often do not respond to cardiac resynchronization therapy (CRT), indicating that the pathophysiology is insufficiently understood. Intracardiac hemodynamic forces computed from four-dimensional (4-D) flow MRI have been proposed as a new measure of cardiac function. We therefore aimed to investigate how hemodynamic forces are altered in LV dyssynchrony. Thirty-one patients with heart failure and LV dyssynchrony and 39 control subjects underwent cardiac MRI with the acquisition of 4-D flow. Hemodynamic forces were computed using Navier-Stokes equations and integrated over the manually delineated LV volume. The ratio between transverse (lateral-septal and inferior-anterior) and longitudinal (apical-basal) forces was calculated for systole and diastole separately and compared with QRS duration, aortic valve opening delay, global longitudinal strain, and ejection fraction (EF). Patients exhibited hemodynamic force patterns that were significantly altered compared with control subjects, including loss of longitudinal forces in diastole (force ratio, control subjects vs. patients: 0.32 vs. 0.90, P 0.05 for all). Hemodynamic forces by 4-D flow represent a new approach to the quantification of LV dyssynchrony. Diastolic force patterns separate healthy from diseased ventricles. Different force patterns in patients indicate the possible use of force analysis for risk stratification and CRT implantation guidance
sj-docx-1-ejo-10.1177_11206721221090700 - Supplemental material for Incident cases of vision impairment and blindness among adult foreign-born and Swedish-born individuals: A national Swedish study
No full textSupplemental material, sj-docx-1-ejo-10.1177_11206721221090700 for Incident cases of vision impairment and blindness among adult foreign-born and Swedish-born individuals: A national Swedish study by Per Wändell, Xinjun Li, Axel C Carlsson, Jan Sundquist and Kristina Sundquist in European Journal of Ophthalmology</p
Internet Between Utopia and Dystopia: The Narratives of Control
No full textThe Internet has often been envisioned as a technological utopia, framed by the rhetoric of hope. However, after studying the popular discourse, three meta-narratives are identified: utopian narratives containing the pro-innovation position; dystopian narratives containing the anti-diffusion position; technology-as-risk narratives containing the control position. While narratives of anti-diffusion are more or less invisible, narratives of control are surprisingly absent from the scientific discourse about the Internet. The present article sets out to explore narratives of control as they were presented in the Norwegian press during the 1995-2006 period. We have also studied how the expectancy cycles of the Internet fluctuate over time within this period. The study supports two general conclusions: (1) the expectancy cycles for the Internet in the mass media fluctuate in a manner comparable with the stages of the innovation-decision process and; (2) the control position promotes individual, social, technological and institutional control, and is more prominent when the Internet is lower on the media agenda
Säkring av efterbehandlingsåtgärders effekt över tiden [Elektronisk resurs]
No full textFörord Ett av riksdagens miljömål är Giftfri miljö, och i detta mål ingår att efterbehandla och sanera förorenade områden. Brist på kunskap om risker med förorenade områden och hur de bör hanteras har identifierats som hinder för ett effektivt saneringsarbete. Naturvårdsverket har därför initierat kunskapsprogrammet Hållbar Sanering. Denna rapport redovisar projektet ”Långsiktig effekt av efterbehandling” som har genomförts inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering. Projektet omfattar tekniska och administrativa efterbehandlingsåtgärder utförda i områden där föroreningar lämnas kvar. Projektets övergripande mål är att analysera behovet av och möjligheterna till att säkra efterbehandlingsåtgärders effekt över tiden genom att definiera betydelsefulla processer, faktorer och skeenden rörande förutsättningar för, egenskaper hos samt kontroll och eventuella korrigeringar av tekniska och administrativa åtgärder. Projektets tyngdpunkt ligger således på att analysera viktiga frågeställningar som på något sätt bör tas upp och behandlas i efterbehandlingsprojekt rörande efterbehandlingens funktion över tiden. Avsikten är dock inte att projektet ska forma någon handbok. I projektgruppen har medverkat Bo Carlsson, Tom Lundgren, Per Östlund och Pär Elander vid Envipro Miljöteknik (Hifab AB) samt Bo Svensson, Tema Vatten vid Linköpings universitet. Bo Carlsson har fungerat som projektledare och är huvudförfattare till rapporten. Grundmaterialet till kapitel 3 (föroreningskällans biogeokemiska processer) är framtaget av Bo Svensson och Per Östlund, kapitel 5 (föroreningskällans fysikaliska egenskaper) av Bo Carlsson och Pär Elander, kapitel 7 (omgivningsförändringar) av Tom Lundgren samt kapitel 8 (tekniska åtgärder) och kapitel 10 och 11 (övervakning, kontroll och korrigering respektive deponering) av Bo Carlsson. Lisa Ledskog (Envipro Miljöteknik) har väsentligt bidragit till kapitel 9 (administrativa åtgärder). Som underlag för diskussionerna har utredningsmaterial och erfarenheter från ett antal genomförda efterbehandlingar använts där föroreningar, skyddade av barriärer, kvarlämnats och där frågor om beständighet i ett längre tidsperspektiv varit centrala. Projektet har fått värdefulla synpunkter av en referensgrupp bestående av Per Gullbring, länsstyrelsen i Halland län, Mikael Hägglöf, Fröberg och Lundholm advokatbyrå, Gunnar Karlsson, GK-resurs/Envipro Miljöteknik (tidigare miljöchef vid Swedish Tissue) samt Hållbar sanerings kontaktperson Tommy Hammar, länsstyrelsen i Kalmar län. Mikael Hägglöf har granskat de juridiska frågorna som tagits upp i de olika kapitlen. Projektgruppen vill tacka dessa och alla andra som bidragit med information och synpunkter. Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i rapporten. Författarna svarar ensamma för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer. Naturvårdsverket november 2007</p
Säkring av efterbehandlingsåtgärders effekt över tiden
No full textFörord Ett av riksdagens miljömål är Giftfri miljö, och i detta mål ingår att efterbehandla och sanera förorenade områden. Brist på kunskap om risker med förorenade områden och hur de bör hanteras har identifierats som hinder för ett effektivt saneringsarbete. Naturvårdsverket har därför initierat kunskapsprogrammet Hållbar Sanering. Denna rapport redovisar projektet ”Långsiktig effekt av efterbehandling” som har genomförts inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering. Projektet omfattar tekniska och administrativa efterbehandlingsåtgärder utförda i områden där föroreningar lämnas kvar. Projektets övergripande mål är att analysera behovet av och möjligheterna till att säkra efterbehandlingsåtgärders effekt över tiden genom att definiera betydelsefulla processer, faktorer och skeenden rörande förutsättningar för, egenskaper hos samt kontroll och eventuella korrigeringar av tekniska och administrativa åtgärder. Projektets tyngdpunkt ligger således på att analysera viktiga frågeställningar som på något sätt bör tas upp och behandlas i efterbehandlingsprojekt rörande efterbehandlingens funktion över tiden. Avsikten är dock inte att projektet ska forma någon handbok. I projektgruppen har medverkat Bo Carlsson, Tom Lundgren, Per Östlund och Pär Elander vid Envipro Miljöteknik (Hifab AB) samt Bo Svensson, Tema Vatten vid Linköpings universitet. Bo Carlsson har fungerat som projektledare och är huvudförfattare till rapporten. Grundmaterialet till kapitel 3 (föroreningskällans biogeokemiska processer) är framtaget av Bo Svensson och Per Östlund, kapitel 5 (föroreningskällans fysikaliska egenskaper) av Bo Carlsson och Pär Elander, kapitel 7 (omgivningsförändringar) av Tom Lundgren samt kapitel 8 (tekniska åtgärder) och kapitel 10 och 11 (övervakning, kontroll och korrigering respektive deponering) av Bo Carlsson. Lisa Ledskog (Envipro Miljöteknik) har väsentligt bidragit till kapitel 9 (administrativa åtgärder). Som underlag för diskussionerna har utredningsmaterial och erfarenheter från ett antal genomförda efterbehandlingar använts där föroreningar, skyddade av barriärer, kvarlämnats och där frågor om beständighet i ett längre tidsperspektiv varit centrala. Projektet har fått värdefulla synpunkter av en referensgrupp bestående av Per Gullbring, länsstyrelsen i Halland län, Mikael Hägglöf, Fröberg och Lundholm advokatbyrå, Gunnar Karlsson, GK-resurs/Envipro Miljöteknik (tidigare miljöchef vid Swedish Tissue) samt Hållbar sanerings kontaktperson Tommy Hammar, länsstyrelsen i Kalmar län. Mikael Hägglöf har granskat de juridiska frågorna som tagits upp i de olika kapitlen. Projektgruppen vill tacka dessa och alla andra som bidragit med information och synpunkter. Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i rapporten. Författarna svarar ensamma för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer. Naturvårdsverket november 200
- …
