205 research outputs found
Är det de små, små detaljerna som gör det? Om klassificering av aktiviteter vid dagboksstudier av människors vardagsliv
Boel Berner har under sin akademiska karriär plöjt upp ett intellektuellt landskap där frågor om teknisk rationalitet, utbildning, ingenjörsarbete, sociologi, historia, genus, teknikhistoria, riskhantering, metodologi och skrivande står i fokus. Hennes, böcker och artiiklar, forskning och handledning har rört sig i detta landskap, i vad som hennes kolleger, kallar "Bernerland". Där tar denna bok, som tillägnas Boel Berner, sin utgångspunkt.Hur formuleras frågor, skrivs avhandlingar och byggs akademiska karriärer? Vad är ett tankekollektiv och hur formas en akademisk seminariemiljö? Hur väljer forskaren perspektiv och studieobjekt, och vad betyder dessa val som politiska ställningstaganden? Hur viktiga är detaljerna för trovärdigheten hos en teori? Dessa är några av de frågor som behandlas av bokens författare, tio forskare som känner Boel på olika sätt. Personliga berättelser från universitetsvärlden blandas med reflektioner över forskningens villkor.</p
Kollektiva praktiker i forskning och forskarutbildning
Boel Berner har under sin akademiska karriär plöjt upp ett intellektuellt landskap där frågor om teknisk rationalitet, utbildning, ingenjörsarbete, sociologi, historia, genus, teknikhistoria, riskhantering, metodologi och skrivande står i fokus. Hennes, böcker och artiiklar, forskning och handledning har rört sig i detta landskap, i vad som hennes kolleger, kallar "Bernerland". Där tar denna bok, som tillägnas Boel Berner, sin utgångspunkt.Hur formuleras frågor, skrivs avhandlingar och byggs akademiska karriärer? Vad är ett tankekollektiv och hur formas en akademisk seminariemiljö? Hur väljer forskaren perspektiv och studieobjekt, och vad betyder dessa val som politiska ställningstaganden? Hur viktiga är detaljerna för trovärdigheten hos en teori? Dessa är några av de frågor som behandlas av bokens författare, tio forskare som känner Boel på olika sätt. Personliga berättelser från universitetsvärlden blandas med reflektioner över forskningens villkor</p
Om positionering bland hjältar, missgynnade och osynliga : reflektioner kring forskarens val och politik
Boel Berner har under sin akademiska karriär plöjt upp ett intellektuellt landskap där frågor om teknisk rationalitet, utbildning, ingenjörsarbete, sociologi, historia, genus, teknikhistoria, riskhantering, metodologi och skrivande står i fokus. Hennes, böcker och artiiklar, forskning och handledning har rört sig i detta landskap, i vad som hennes kolleger, kallar "Bernerland". Där tar denna bok, som tillägnas Boel Berner, sin utgångspunkt.Hur formuleras frågor, skrivs avhandlingar och byggs akademiska karriärer? Vad är ett tankekollektiv och hur formas en akademisk seminariemiljö? Hur väljer forskaren perspektiv och studieobjekt, och vad betyder dessa val som politiska ställningstaganden? Hur viktiga är detaljerna för trovärdigheten hos en teori? Dessa är några av de frågor som behandlas av bokens författare, tio forskare som känner Boel på olika sätt. Personliga berättelser från universitetsvärlden blandas med reflektioner över forskningens villkor.</p
Le Livre blanc suédois : une enquête féministe
Berner Boel, Elgán Elisabeth. Le Livre blanc suédois : une enquête féministe. In: Cahiers du Genre, N°27, 2000. Suède : l'égalité des sexes en question. pp. 5-31
Att skapa och analysera ett material : Erfarenheter från fältet
Finns det inte redan för många arbeten om samhällsvetenskaplig metod? Visst finns det böcker som redovisar hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig eller sociologisk undersökning, hur man räknar statistik och hur man skall göra intervjuer. Dessa böcker har sina förtjänster och sin användbarhet. Men det finns i samhällvetenskapen ett annat slags böcker, eller bokkapitel, där forskare redogör för sina metoder och för vilka val och avgöranden de ställts inför under arbetets gång. Det här är en sådan bok: en både livfull och lärorik framställning av vad forskningsmetodik är i sin praktiska verklighet och intellektuella aspekt. Det är en bok om hur sociologer forskar. Innehåll: Gunnar Olofsson, Inledning Per Dannefjord, Metod och problem -- en inledning till sociologisk analys Agneta Franssén, På fältet Paavo Bergman, Arbetsetnografi med frågeformulär Boel Berner, Att skapa och analysera ett material: erfarenheter från fältet C Wright Mills, Om det intellektuella hantverket</p
Inte bara ingenjörer. Kvinnors arbete och utbildning i 'tjänstesamhället'
Vem har makten över tekniken? Vem känner sig tillhöra tekniken, vem fascineras av den och vem får ingå i dess nätverk och brödraskap?I denna bok står teknik och genus, makt och identitet i fokus. Teknik har länge och självklart tillhört en manlig sfär. Dess innehåll och inriktning har präglats av mäns prioriteringar och sätt att se på världen. Idag söker sig många kvinnor till teknisk utbildning. Kvinnor använder Internet för kontakter och vardagsbehov. Många tekniska "framsteg", från fosterdiagnostik till kärnkraftverk, ifrågasätts ur kvinnoperspektiv. Tekniken är inte längre bara männens domän.Författarna tar oss till tekniska högskolor, ingenjörskontor, knuttegäng och cyberrymden och visar hur manlighet och kvinnlighet skapas i dessa miljöer. De granskar den motsägelsefulla hållning gentemot tekniken som många kvinnor har och som visar sig i feministiska analyser av teknikens makt. Vi får en mångfald analyser, ofta överraskande, som stimulerar till eftertanke och diskussion, både hos dem som arbetar med teknik och hos en intresserad allmänhet.Bokens redaktör, Boel Berner, är professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet. Övriga författare är Wendy Faulkner, Ericka Johnson, Lars Lagergren, Ulf Mellström, Jörgen Nissen, Ann-Christin Nyberg, Sue V. Rosser och Minna Salminen-Karlsson.</p
Blodflöden : blodgivning och blodtransfusion i det svenska samhället
Blodets plats i människors liv är både central och dramatisk. Blodsband knyter samman individer och grupper -- men drar också upp livsavgörande skiljelinjer. Blodet symboliserar liv, men även fara, död och orenhet.Behandling med blod är idag en rutinmässig del av medicinsk praktik. Den involverar tusentals sjukhus och blodcentraler runt om i världen, miljontals blodgivare och en internationell mångmiljardindustri som tillverkar livsnödvändiga blodprodukter. Utgångspunkten för all denna verksamhet är enskilda människors oegennyttiga givande av en del av sin kropp till andra.Detta flöde av blod genom samhällskroppen står i centrum för Boel Berners nya bok. Hur kom läkekonsten på idén att flytta blod mellan människor? Hur blev det möjligt, med vilka tekniker, kunskaper och organisatoriska former? Vad säger blodgivningens historia och sociala innebörder om banden mellan människor igår och idag? Vem som fått vara blodgivare, hur givandet organiseras och hur transfusionerna inordnats i ett alltmer avancerat medicinskt system analyseras skickligt och elegant utifrån samhällsvetenskaplig teori och ett unikt empiriskt material."Blodflöden" ger en fascinerande skildring av en ofta dramatisk medicinsk praktik och dess betydelse i det svenska samhället. Vi får följa dess professionella strider och dess sociotekniska omvandlingar över tid -- från 1800-talets lammblodstransfusioner till det sena 1900-talets hantering av risken för aids genom blodtransfusion.Boel Berner är sociolog och professor vid tema Teknik och social förändring vid Linköpings universitet.</p
L’ingénieur ou le génie du mâle : masculinité et enseignement technique au tournant du XXe siècle
Boel Berner : Looking for Mister Engineer. Understanding Masculinity and Technology at two Fin de Siècles.
In this article, I examine how technical expertise is created as a male domain. The focus is on higher technical education in Sweden around the turn of the century. Three aspects of education seem to have contributed to the formation of a specific type of masculine engineering identity : the contents of studies, the pedagogical methods and the homosocial relations and rituals of everyday life. It is argued that these practices created a sense of distinction in relationship to the world of women, and to men without a higher technical education ; it also created links of solidarity and community among the male students which tended to keep women outside, and helped them on their way to leadership positions.Dans cet article, j'examine comment l'expertise technique est constituée comme un domaine masculin. L'objet de l'étude est l'enseignement technique supérieur en Suède au tournant du siècle, son programme, ses méthodes pédagogiques, ses relations et rites d’homosociabilité. Ces pratiques contribuaient à créer une identité masculine d'ingénieur, caractérisée par la distinction envers le monde des femmes et la supériorité vis-à-vis d'hommes dépourvus des connaissances techniques scientifiques. Des liens de solidarité et de communauté masculine se créaient entre ces futurs ingénieurs hautement sélectionnés, destinés à assumer des postes de direction au sein d’une nouvelle élite.Berner Boel, Apfelbaum-Lubeck Naomi. L’ingénieur ou le génie du mâle : masculinité et enseignement technique au tournant du XXe siècle. In: Cahiers du GEDISST (Groupe d'étude sur la division sociale et sexuelle du travail), N°19, 1997. Travail, espaces et professions. pp. 7-25
Celluliter. Kvinnokroppen mellan vetenskap och skuldbeläggande
Questo capitolo, tratto da un lavoro pubblicato in precedenza come articolo, ripercorre la nascita nel discorso scientifico dei primi decenni del XX secolo su depositi adiposi oggi noti come "cellulite" e dell'affermarsi di questa nozione sia nel discorso medico sia in quello mediatico. Esso descrive come il termine fosse inizialmente applicato a regioni diverse del corpo (caviglie, zone addominali, collo) e come questi distretti corporei fossero via via classificati come potenzialmente "patologici", diventando un marchio di bruttezza fisica e morale (nella misura in cui si diceva che la cellulite nascesse dalla negligenza di coloro che "si lasciavano andare"). Lo scopo della ricerca è proprio quello di mostrare come la crociata contro la "cellulite", prodotta e riprodotta da specifiche costruzioni del femminile, sia andata di pari passo con una sempre maggiore responsabilizzazione della donna per il proprio aspetto esteriore. Questo si è acuito in occasione del periodo tra le due guerre mondiali, in cui il discorso colpevolizzante sulla cellulite ha acuito la visione di un corpo femminile malsano e la sua possibile degenerazione dovuta alla vita nelle grandi città, alla modernità e al lavoro salariato
Teknikens värld : teknisk förändring och ingenjörsarbete i svensk industri
Sedan 1800-talets slut har stora yrkesgrupper av ingenjörer och tekniker vuxit fram i det svenska samhället. Detta redan klassiska arbete, som Arkiv ger ut i en ny upplaga, sätter in deras viktiga men ibland osynliga arbete i ett historiskt, ekonomiskt och klassmässigt sammanhang.Boel Berner är sociolog och professor vid Linköpings universitet. I "Teknikens värld" analyserar hon teknikens drivkrafter, innehåll och konsekvenser. Olika marxistiska teorier granskas, liksom teorier om teknisk förändring och relationen mellan naturvetenskap och teknik.Författaren skildrar hur olika slags ingenjörsarbeten vuxit fram inom industri och statsapparat. Det tekniska konstruktions- och ritarbetets omvandling detaljstuderas, liksom taylorismens införande i svensk industri.Sist utreds teknikern i politikens värld. De tekniska experternas fackliga och politiska strävanden analyseras, liksom ideologier om teknokrati och teknikens förmenta neutralitet.I ett nyskrivet efterord ger författaren nya perspektiv på bokens analyser och relaterar dem till dagens forskning om teknikens och teknikernas roll i samhället.</p
- …
