1,721,073 research outputs found
Att möta flerspråkighet i förskolans undervisning
No full textSverige är ett mångkulturellt samhälle där det talas många olika språk och trots den språkliga mångfalden sker enligt (Cummins, 2017) undervisningen på svenska. Syftet med denna studie är att synliggöra hur förskollärare arbetar med flerspråkighet utifrån läroplanens undervisningsbegrepp. Empirin har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fem förskollärare som arbetar inom ett mångkulturellt område. Det insamlade materialet har sedan analyserats med hjälp av ett normkritiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visar att förskollärare känner sig osäkra kring sin kunskap i att undervisa flerspråkiga barn samt att de saknar förutsättningar i att bedriva en likvärdig undervisning. I resultatet blir det även synligt att förskollärarna upplever att det är upp till varje enskild pedagog och dess vilja när det kommer till att bedriva undervisning med en flerspråkig barngrupp. De strategier och metoder förskollärarna beskriver att de besitter är något de fått från erfarenhet och eget engagemang
Omsorgens olika ansikten i undervisningssituationer inom förskolan
No full textBegreppet undervisning finns med i förskolans nya reviderade läroplan som träder i kraft 1 juli 2019 och sägs vara en förutsättning för att lärande ska ske. Med fokus på att implementera undervisning i förskolan ställer vi oss undrande till hur begreppet omsorg får sitt utrymme i en framtida undervisningskultur i förskolans värld.
Syftet med vår studie är utifrån ett omsorgs och utbildningsperspektiv undersöka hur omsorg kan gestalta sig i undervisningssituationer i möten mellan förskollärare och barn. I vår strävan att undersöka omsorgens synlighet i undervisningssituationer använde vi oss av fältanteckningar från våra kvalitativa icke-deltagande observationer. Dessa fältanteckningar blev underlaget för en innehållsanalys.
Vår studie baseras på två teoretiska perspektiv. Noddings omsorgsteoretiska perspektiv och Biestas perspektiv på utbildningens uppdrag för att synliggöra omsorgens uttryck i undervisningssituationer. Resultatet visar att omsorg finns med i undervisningssituationerna men kommer till uttryck på olika sätt och får olikt med utrymme. Resultatet visar även att Noddings omsorgskomponenter ökar sin förekomst i de situationer förskolläraren har sitt fokus på det enskilda barnet än när hens fokus ligger på undervisningen och dess innehåll.The concept of teaching is included in the pre-school's new revised curriculum which comes into force on 1 July 2019 and is said to be a precondition for learning to happen. With a focus on implementing teaching in pre-school, we wonder how the concept of caring is given its space in a future teaching culture in the preschool world.
The purpose of our study is, from a care and education perspective, to examine how caring can manifest itself in educational situations in meetings between preschool teachers and children. In our efforts to investigate the visibility of care in teaching situations, we used the field notes from our qualitative non-participating observations. These field notes were the basis for a content analysis.
Our study is based on two theoretical perspectives. Noddings Care Theoretical perspectives and Biesta's perspective on the education's mission to make the expression of care in teaching situations visible. The results show that care is included in the teaching situations but are expressed in different ways and get different with space. The result also shows that Noddings care components increase their incidence in the situations where the preschool teacher has a focus on the individual child than when the hens focus is on the teaching and its content
Barn i behov av särskilt stöd och inkludering i förskolan
No full textDetta examensarbete handlar om hur förskolepersonal definierar begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur förskolepersonal arbetar i praktiken för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt undersöka faktorer som gör att barnen betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal. Våra frågeställningar är:
• Hur definierar pedagogerna barn i behov av särskilt stöd?
• Hur arbetar pedagoger i praktiken med inkludering av barn i behov av särskilt stöd?
• Vilka faktorer enligt pedagogerna påverkar barnen så att dem betraktas i behov av särskilt stöd
För att vi ska kunna besvara våra frågor så intervjuade vi sju förskolepersonal, fyra av dem är förskollärare, två av dem är barnskötare och en specialpedagog. Respondenterna var från tre olika förskolor i två kommuner. Intervjuerna var semistrukturerade intervjuer så vi fick varierade svar på våra frågor, varje respondent hade sitt sätt att svara på frågorna. En del av dem gav specifika exempel och andra svarade allmänt. Respondenterna var överens om att begreppet barn i behov av särskilt stöd är svårt att definiera och att det kan tolkas på olika sätt.
Under arbetet med denna studie har vi använt oss av de teoretiska perspektiven som kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd är det relationellperspektivet, det kategoriska perspektivet samt perspektiven normalitet och avvikelse. Dessa kommer att vara till hjälp för att förstå begreppet barn i behov av särskilt stöd utifrån pedagogernas synvinkel. Resultatet och analysen visade att begreppet barn i behov av särskilt stöd är ett brett begrepp som kan definieras på olika sätt. I vårt arbete har vi också lagt fokus på hur pedagogerna arbetar i praktiken för att inkludera barn i behov av särskilt stöd i förskolans verksamhet samt hur olika faktorer kan påverka barnen så att de betraktas i behov av särskilt stöd av förskolepersonal
Pedagogers resonemang kring digitala verktyg i förskolan
No full textVårt arbete har i syfte att undersöka hur pedagoger resonerar kring användandet av digitala
verktyg i förskolan samt hur de ställer sig till den reviderade läroplanen. För att vi skulle få svar
på vårt syfte så genomförde vi en kvalitativ forskningsstudie genom att intervjua fyra pedagoger
som med olika pedagogiska utbildningar och erfarenheter gett oss en bredare utgångspunkt att
analysera från. Det framkom i intervjuerna att pedagogerna upplevde att digitala verktyg har
gynnat både barnen och pedagogerna i undervisningssyfte när det kom till barns språkliga
utveckling men även att pedagogerna får en möjlighet att förstärka barnens lärmiljöer och
komplettera det tematiska arbetet. De lyfter fram föräldrarna som det största hindret i arbetet
med digitala verktyg vilket troligtvis beror på synen på dessa som något onödigt för de allra
minsta barnen. Samtidigt lyfter de också fram lättnad över revideringen av läroplanen och den
stöd som de har funnit i den när de blir ifrågasatta av föräldrar. I analysen så förhåller vi oss till
Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen och digitala verktyg som medierande
artefakter och den tidigare forskningen som vi har gjort en genomgång av blir en stöttepelare i
vår vidare analys. Vi drar slutsatsen att det finns en brist på aktuell, beprövad forskning på
vetenskaplig grund kring hur digitala verktyg påverkar barn i förskoleåldern och att det finns ett
behov av stödmaterial till pedagogerna med förslag på hur man rent konkret kan använda sig av
de digitala verktygen i förskolan med ett bakomliggande undervisningssyfte
Ett barn är gjort av hundra språk. Ett utvecklingsarbete om miljöns påverkan på barns språkutveckling
No full textBarn lär sig att förstå sin omvärld med hjälp av språket vilket gör språket till en av de viktigaste förutsättningarna i barns liv. Följande studie har tagit sin utgångspunkt och inspiration från Reggio Emilia pedagogikens filosofi där grundaren av filosofin beskrev barnet som att de föds med hundra språk, men berövas nittionio. Genom en inbjudande och utmanande miljö ges barnen förutsättningarna att uttrycka sig på många olika sätt, vilket i sin tur gynnar deras språkutveckling.
Syftet med utvecklingsarbetet är att skapa en inbjudande och utmanande miljö där lek och ett språkutvecklande lärande står i fokus. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet som samlats in analyseras utifrån den tidigare forskning och begrepp som vi valt att lyfta fram. De resultat studien visat är att rummet har öppnat upp för många olika uttryckssätt. Resultatet visar även på att barn har många olika sätt att uttrycka sig på och att rummet blev ett hjälpmedel för barnen att kunna göra detta
"Om jag säger män i förskolan, vad säger du då?" En studie om vårdnadshavares diskurser kring män som arbetar i förskolan
No full textI Sveriges förskolor idag råder brist på utbildad personal vilket får följder för kvaliteten på den verksamhet som kan bedrivas. Ett sätt att få upp andelen utbildad personal kan vara att försöka locka fler män att söka sig till förskolläraryrket. Detta på grund av att det i nuläget endast arbetar ca tre procent män i förskola. Emellertid återkommer samhällsdebatter där mäns lämplighet att arbeta inom förskola ifrågasätts. Förskolan förväntas dessutom ha en god samverkan med barnens vårdnadshavare och därför blir vårdnadshavarperspektivet av intresse att undersöka.
Studiens syfte är att undersöka vårdnadshavares berättelser om män som arbetar i förskolan utifrån en diskursanalytisk ansats. För att besvara frågeställning och syfte har diskursbegreppet använts som huvudsaklig teori tillsammans med diskursanalys. Metoden för materialinsamling var kvalitativa intervjuer med sex vårdnadshavare.
Resultaten som framkom visade på tre övergripande diskurser i vårdnadshavarnas berättelser. Dessa var: 1.) mannen som risk, 2.) mannen som traditionell manlig förebild, och 3.) mannen som modern manlig förebild. De olika diskurserna ledde till olika sociala konsekvenser i vilket vissa handlingar blev möjliga. Riskdiskursen medförde att det blev möjligt för vårdnadshavare att vara extra vaksamma på såväl män i förskolan som deras barn. I både mannen som traditionell manlig förebild och mannen som modern manlig förebild blev det istället logiskt att vilja ha fler män i förskolan. Medan det i den traditionella diskursen förväntades att män i förskolan skulle vara extra manliga förväntades männen istället stå för könsöverskridanden inom ramarna för den moderna manliga förebildsdiskursen
”Det kommer bli mer organiserat” En kvalitativ studie om förskollärares och föräldrars syn på undervisningsbegreppet i förskolan
No full textSyftet med den här studien är att undersöka och jämföra vad begreppet undervisning innebär för föräldrar och förskollärare. Detta ligger i tiden eftersom förskolan får en ny läroplan som träder i kraft 1 juli 2019. Genom en kvalitativ intervjustudie har fem förskollärare och fem föräldrar intervjuats. Som teoretisk utgångspunkt används de didaktiska frågorna, didaktisk kompetens, flerstämmig didaktik, flerstämmig didaktisk modellering och fenomenologins livsvärldsbegrepp. Resultatet av den här studien visade att förskollärarna ansåg att de flesta situationer gick att göra till undervisning. Förskollärarna menade att undervisning är något som redan tillämpades i verksamheten. Det som kännetecknade undervisning för förskollärarna var att det skulle finnas ett syfte och ett mål bakom undervisningen. För föräldrarna innebar undervisning en situation som var målinriktad. Bland föräldrarna var det olika synpunkter för vad undervisning var och när det skedde. En variation som visade att undervisning kunde ske hela dagen till att undervisning inte alls skedde i förskolan
“Elever med inkluderingsproblem” En studie om rektorer och specialpedagogers resonemang kring inkludering och särskilda undervisningsgrupper
No full textVår förhoppning med studien är att bidra med ökad förståelse kring begreppet inkludering och hur elever i behov av särskilt stöd placeras i olika skolsammanhang och vad som ligger till grund för placeringen. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur rektorer och specialpedagoger inom olika skolformer resonerar kring inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Fokus riktas mot inkluderingsbegreppet och hur man väljer att placera de elever som på olika sätt är i behov av särskilt stöd. De tre frågeställningarna till vårt syfte är: Hur ser rektorer och specialpedagoger på begreppet inkludering? Finns skillnader i resonemanget mellan rektorer och specialpedagoger kring organiseringen av elever i behov av särskilt stöd? Hur resonerar rektorer och specialpedagoger kring inkludering i förhållande till styrdokument? Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och här lyfts den proximala utvecklingszonen. Med hjälp av det relationella och det kategoriska perspektivet har vi analyserat vårt material. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Fyra rektorer och tre specialpedagoger på fem olika skolor har intervjuats. Datamaterialet har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av en tematisk forskningsansats. Citat som är betydelsefulla för våra frågeställningar har valts ut och grupperats efter fyra olika teman. Det framkommer i våra intervjuer att endast en av fem skolor vi besökt har en särskild undervisningsgrupp på sin skola. De andra skolorna har valt att inkludera elever i behov av särskilt stöd i de ordinarie klassrummen. En-till-en-undervisning förekommer på några av skolorna. Vår slutsats i studien är att det viktigaste inte är var eleven placerad utan vad som är bäst för individen. När det talas om inkludering i datamaterialet kan man urskilja att det talas både om didaktisk, social och rumslig inkludering
- …
