1,721,145 research outputs found
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHET AV KOMMUNIKATION MED PATIENTER I PALLIATIV VÅRD
No full textBakgrund: En god kommunikation krävs alltid i palliativ vård för att kunna bidra till en bra och fungerande vård. Kommunikation är en av de fyra hörnpelare som är en viktig del av sjuksköterskans arbete. De fyra pelarna är symtomlindring, närståendestöd, teamarbete samt kommunikation och relation.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av kommunikation med patienter i palliativ vård.
Metod: Det användes 10 primära kvalitativa vetenskapliga studier till litteraturstudien som analyserades och granskades efter Willman et al (2011) analysmetod.
Resultat: Resultatet presenterar två huvudkategorier. Den första huvudkategorin är faktorer som kan förbättra ett samtal, den är delad i fyra underkategorierna som är; kommunikation som ett verktyg, sjuksköterskors erfarenhet främjar kommunikation, sjuksköterskors närvaro i samtal och betydelse av icke- verbala kommunikation. Den andra huvudkategorin är faktorer som kan förhindra ett samtal, den är delad i tre underkategorierna vilka är; brist på klinisk erfarenhet och Kulturell, språklig och känslomässig påverkan på kommunikation samt tidsbrist.
Konklusion: Det visade sig att kommunikationen hade en stor betydelse för patienten. Det finns flera faktorer som sjuksköterskan bör tänka på för att bidra till en god kommunikation såsom ha tillräckligt med tid, erfarenhet samt att ha tillräckligt med kunskap om patienten hen har framför sig.Background: Good communication is essential in palliative care in order to facilitate a good and effective care. Communication is one of the crucial elements of the four pillars of nursing work. One of the most difficult duties of nursing is to care for and to communicate with the dying patients.
Purpose: The purpose of this literature review/study was to describe nurses’ experience of communication with patients in palliative care.
Method: 10 primary qualitative scientific studies were analyzed and reviewed according to Willman et al. (2011) analysis.
Results: Results: The results present two main categories. The first main category is related to different factors that can improve a conversation. This category was divided into four subcategories that include; communication as a tool, promotion of communication through nurses’ experience, the presence of nurses during a conversation and the impact of nonverbal communication. The second main category is about factors that prevent a conversation. This is split into three subcategories. The subcategory includes; lack of clinical experience, cultural, linguistic and emotional impact on communication and lack of time.
Conclusion: It was concluded that communication had a significant impact on patients in palliative care. There are several factors that nurses should consider in order to achieve good communication; such as having enough time for the patients and to having knowledge about the patients
Faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters stress under VFU
No full textBakgrund: Majoriteten av sjuksköterskestudenter upplever sig själv som stressade under VFU, vilket kan leda till försämrad akademisk prestation, depression och försämrad omvårdnad.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters stress under VFU.
Metod: En litteraturstudie utförd av tolv vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna var inhämtade från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och sedan sammanställdes artiklarnas resultat utifrån de stressfaktorerna som angavs som mest stressande.
Resultat: Flera olika stressfaktorer påverkar sjuksköterskestudenters stress under VFU. Totalt har fem huvudkategorier av stressfaktorer som varit vanligast förekommande identifierats: studentens kompetens och att inte känna sig tillräckligt kunnig; möta och ta hand om patienten; personal och lärare; könstillhörighet; skolår och erfarenhet.
Konklusion: Faktorerna som påverkar stress hos sjuksköterskestudenter är flera och varierar mycket i olika studier. Några stressfaktorer var återkommande i alla studier. Lärosäten samt kliniska verksamheter skulle kunna dra nytta av tillgänglig forskning för att förbättra sjuksköterskestudenters stressupplevelse under VFU.Background: The majority of nursing students perceive themselves as stressed during their clinical placements, which can lead to decreased academic performance, depression and worsened patient care.
Aim: The aim of the literature review was to describe factors influencing nursing students stress during clinical placements.
Method: A literature review based on twelve scientific articles with quantitative method gathered from the CINAHL, PubMed and PsycINFO databases. The articles quality was examined and the articles findings were compiled based on the stress factors who were the most stressful.
Results: Many different stress factors influences nursing students stress during clinical placements. A total of five main stress factor categories that were the most frequently occurring have been identified: students competence and not feeling good enough; meeting and caring for the patient; personal and teachers; gender; school year and experience.
Conclusion: Factors influencing stress in nursing students are many and vary a lot in different studies. Some stress factors were reoccurring in all studies. Schools and clinical wards could benefit from available research to better improve nursing students stress experiences during clinical placements
Hur sjuksköterskor upplever den palliativa vården med handledning tillgänglig på arbetsplatsen
No full textSjuksköterskan kommer många gånger att möta patienter i livets slutskede som är i behov av palliativ vård. I arbetet som sjuksköterska ingår att möta dessa patienter och stötta dem och deras anhöriga under en sårbar fas i livet, vilket kan medföra att sjuksköterskan blir påverkad emotionellt själv. Syfte: I denna studie läggs fokus på att belysa hur sjuksköterskor upplever den palliativa vården med handledning tillgänglig på arbetsplatsen. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ systematisk litteraturstudie. Resultat: Slutsatsen är att med handledning ökade sjuksköterskornas välmående och motivationen att gå till arbetet. Kommunikationen förbättrades i teamet och möjlighet gavs till reflektion och att vidareutvecklas inom yrket, genom att erhålla kunskaper av erfarna kollegor.The nurse will many times meet patients in the final stages of life, who are in need for palliative care. Working as a nurse includes meeting these patients, support them and their relatives during a vulnerable phase of life, which may cause the nurse to be emotionally affected. Aim: This study will focus on how supervision affect nurses working with palliative care and examine the need of this. Methods: The study was done as a qualitative, systematic literature review. Result: The conclusion is that clinical supervision increased the nurses wellbeing and the motivation for going to work. Communication improved in the team and there was opportunity given to reflection and to further development within the profession, by obtaining knowledges from experienced colleagues
Konsekvenser av hot och våld gentemot sjuksköterskor inom akutvård
No full textFurskog, G & Lauterbach Olsson, J. Konsekvenser av hot och våld gentemot sjuksköterskor inom akutvård. En litteraturstudie. Examensarbete inom omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Vårdvetenskap, 2018.
Bakgrund: Våld och hot är ett växande problem på både nationell och internationell nivå. I Sverige har anmälningarna gällande hot och våld gentemot sjuksköterskor ökat under en längre tid. Syfte: Studiens syfte var att belysa konsekvenserna av hot och våld gentemot sjuksköterskor inom akutsjukvård. Det finns ett behov av att bättre förstå konsekvenserna av hot och våld för den enskilda sjuksköterskan. Metod: En litteraturstudie genomfördes med 10 kvalitativa artiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Analys gjordes och meningsbärande enheter plockades ut som resulterade i fem olika teman. Resultat: Resultatet delades i emotionella konsekvenser; social påverkan; fysiska konsekvenser; normalisering samt underrapportering; konsekvenser för vårdorganisationen. Vad som kan observeras var att utsatthet för hot och våld resulterar i allvarlig emotionell, fysisk, psykisk skada för sjuksköterskor och vårdorganisationer påverkas negativt och att patienten inte ges optimal vård och omvårdnad. Sjuksköterskor drabbas negativt och påverkar deras förmåga att bedriva god och säker vård. Konklusion: Slutsats som kan dras är att sjuksköterskor som utsätts för hot våld på sin arbetsplats lider personlig skada, bedriver sämre omvårdnad och att vårdorganisationen påverkas finansiellt, personal- och rekrytering-mässigt.Furskog, G & Lauterbach Olsson, J. Consequences due to threat and violence towards emergency nurses in emergency care. A literature review. Degree project in nursing 15 credit points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2018.
Background: Violence and threats about violence is a growing issue, both in the national and the international stage. In Sweden, the number of reports regarding threats and violence that have been documented by “Arbetsmiljöverket” have increased over a long period of time. Aim: The purpose of this study is to investigate the consequences of threats and violence directed towards registered nurses. There is a need to better understand the consequences of threats and violence directed towards the individual nurse. Method: A literature review was conducted with information extracted from 10 separate qualitative articles, they were gathered from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Analysis was done according to Forsberg & Wengströms’ content-analysis which resulted into five different themes. Results: The results were divided into emotional consequences; social consequences; physical consequences; underreporting and normalization; consequences for the health care-organization. It was noted that exposure to threats and violence resulted in serious emotional, physical, psychological and social damage for the individual nurse. It was also noted that health-care organizations suffered as well and that, in the end, patients were not given optimal health-care. Nurses suffer from many different consequences that negatively impact their ability to practice as safe and adequate care-givers. Conclusion: Nurses who are exposed to threats and violence in their workplace suffers from personal injuries of various kinds. Furthermore, their work as nurses declines and health-organizations are negatively affected in areas such as finances, staff welfare and recruitment
HUR UPPLEVER PATIENTER ATT SÖMNEN PÅVERKAS VID SJUKHUSVISTELSE?
No full textBakgrund: Sömn är en viktig del i patientens tillfrisknande från sjukdom eftersom kroppen återhämtar sig under sömnen. Störd sömn kan leda till sömnbrist som påverkar patienten negativt genom exempelvis nedsatt immunförsvar. Patienters upplevelser av sin sömn vid sjukhusvistelse kan variera men upplevs i många fall negativ. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser i förhållande till sömn i samband med sjukhusvistelse.
Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Artiklarna identifierades ur Pubmed och Cinahl. Artikalrna kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s modell för kvalitetsgranskning av kvalitativa studier. Resultatet analyserades genom en innehållsanalys där två teman identifierades, där vartdera tema delades in i sju respektive sex subtema. Resultat: Två teman identifierades: emotionell och omgivning/miljöpåverkan. Ur dessa sammanställdes sex subteman: ångest och rädsla hos patienter; smärta, hjälplöshet och frustration; positiva upplevelser; ljud och ljusets påverkan; avdelningsrutiner; rummets påverkan. Slutsats: Patienter upplevde att deras sömn påverkades vid sjukhusvistelse. De flesta patienternas upplevelser var negativa för sömnen.Background: Sleep is a vital part of a patient’s recovery from sickness because the human body recovers during sleep. Disturbed sleep can lead to sleep deprivation that can have a negative affect on patients, for example by a reduced activity in the immune system. Patients´ experiences of sleep during their time in the hospital can vary. Aim: The purpose of this study was to illustrate patients´ experience of sleep when being hospitalized. Method: This literature review is based on 10 qualitative studies. The articles were identified using Pubmed and Cinahl. The articles qualities were reviewed using SBU: s model for quality review of qualitative studies. The result was analyzed by analyzing the content where two main themes were identified, each main theme then got split up in seven respective six sub themes. Results: Two main themes were identified: emotional and environmental. From these two themes six headlines were compiled: Anxiety and fear in patients; pain, helplessness and frustration; positive experiences; the impact of noise and light; the unit routines; the room’s impact. Conclusion: Patients experienced that their sleep was affected during their stay at the hospital. Most of the patient’s experiences had a negative impact on their sleep
Omvårdnad vid amyotrofisk lateralskleros
No full textBakgrund: Amyotrofisk lateralskleros är en progressiv, degenerativ och obotlig sjukdom. För de som drabbas av sjukdomen innebär det stora livsförändringar för både patienten och anhöriga. Omvårdnadsbehoven är många och vårdpersonalen upplever svårigheter med att kunna bemöta behoven.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa vetenskaplig litteratur som belyser erfarenheter hos vårdpersonal i omvårdnadsarbetet med patienter med ALS.
Metod: Sökningar gjordes via databaserna CINAHL och PubMed där 10 studier valdes ut och analyserades. Genom innehållsanalys identifierades huvudteman och underteman.
Resultat: Tre huvudteman hittades; Kunskap; Det råder kunskapsbrist om amyotrofisk lateralskleros vilket bidrar till att vårdpersonalen inte kan identifiera omvårdnadsbehoven och planera omvårdnaden på adekvat sätt. Kommunikation; Försvåras enligt vårdpersonalen dels på grund av att både patienten och anhöriga upplevs ha svårighet i att förstå och acceptera sjukdomen. Instanser; Fallerar i samband med dålig planering och det påverkar omvårdnadssituationen negativt.
Konklusion: Erfarenheterna hos vårdpersonalen är att amyotrofisk lateralskleros är en komplex sjukdom och många områden inom vården behöver samspelas för att patienterna ska få bästa möjliga förutsättningar till god omvårdnad. En multidisciplinär vård är att föredra för patienterna då kunskapsnivån hos vårdpersonalen är högre och kommunikationen mer frekvent inom teamverksamheten. Sjuksköterskans roll är att vara en stödfunktion för patienter och anhöriga men även att vara spindeln i nätet i samspelet mellan olika instanser.Background: Amyotrophic lateral sclerosis is a progressive, degenerative and incurable disease. Those who suffer from the disease face major life changes for both the patient and relatives. Nursing needs are many and healthcare professionals experience difficulties in meeting the needs.
Purpose: The purpose of the literature study was to compile scientific literature that illustrates the experiences of healthcare professionals in nursing work with patients with ALS.
Method: Searches were made via the databases CINAHL and PubMed where 10 studies were selected and analyzed. Content analysis identified main themes and sub-themes.
Result: Three main themes were found; Knowledge; There is a lack of knowledge about amyotrophic lateral sclerosis, which means that healthcare professionals can not identify nursing needs and adequately plan nursing care. Communication; According to the healthcare professionals, this is made difficult partly because both the patient and the relatives are perceived to have difficulty understanding and accepting the disease. Health providers; Fails in connection with poor planning and it negatively affects the nursing situation.
Conclusion: The experience of healthcare professionals is that amyotrophic lateral sclerosis is a complex disease and many areas of care need to be interacted in order for patients to get the best possible conditions for proper care. A multidisciplinary care is preferable for the patients as the level of knowledge of the healthcare professionals is higher and the communication more frequent within the team. The nurse's role is to be a support function for patients and relatives, but also to be the glue that holds it all together in all interactions with different care facilities and other professionals
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV OMVÅRDNAD RIKTAD MOT ATT FÖREBYGGA VÅRDRELATERAD PNEUMONI HOS PATIENTER MED AKUT STROKE - EN INTERVJUSTUDIE
No full textBakgrund: Vårdrelaterad pneumoni är en av de vanligaste och allvarligaste komplikationerna i samband med akut stroke. Forskningen visar att med rätt omvårdnadsåtgärder kan vårdrelaterad pneumoni i hög utsträckning förebyggas. Det saknas kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga vårdrelaterad pneumoni i samband med vård av patienter med akut stroke inom strokeenheten. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad riktad mot att förebygga vårdrelaterad pneumoni hos patienter med akut stroke. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ design och inkluderade 11 informanter. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och den transkriberade texten analyserade med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnad riktat mot vårdrelaterade pneumonier hos patienter med akut stroke kunde förstås utifrån tre kategorier; Identifikation av riskpatienter, förebyggande omvårdnadsåtgärder, omvårdnadens kontextuella utmaningar.
Konklusion: Det behövs ökad medvetenhet och kunskap om hur vårdrelaterad pneumoni kan förebygga i samband med omvårdnad vid akut stroke. Rutiner för att identifiera patienter med risk för vårdrelaterad pneumoni samt vårdplaner som bygger på evidens bör utvecklas och implementeras i verksamheten. Vidare forskning behövs om de riskbedömningsverktyg som finns och hur de kan användas i den kliniska verksamheten för att identifiera och prioritera patienter med risk att utveckla vårdrelaterad pneumoni efter en akut stroke.Background: Hospital-acquired pneumonia (HAP) is one of the most common and serious complications associated with acute stroke. Research shows that with relevant nursing interventions HAP can be prevented to a great extent. There is a lack of knowledge of nurses' experience of how to prevent HAP in connection with acute stroke within the stroke unit. Purpose: The aim was to investigate nurses' experiences of nursing in order to prevent HAP in patients with acute stroke. Method: A qualitative descriptive design was used. The data collection consisted of 11 semi-structured interviews conducted with informants at four different stroke units around southern Sweden. The transcribed text was analysed using qualitative content analysis. Result: The nurses' experiences of preventing HAP in patients with acute stroke could be understood from three categories; Identification of risk patients, preventive nursing interventions / measures, the contextual challenges of nursing. Conclusion: An increased awareness and knowledge about how HAP is prevented in connection with acute stroke is warranted. Procedures and tools for identifying patients at risk of HAP as well as care plans based on evidence of how HAP is prevented need to be developed and implemented. Further research on available risk assessment tools, and on how they can be used in clinical activities to identify and prioritize patients at risk of developing HAP after an acute stroke
SJUKSKÖTERSKANS SAMARBETE MED LEKTERAPIN INOM BARNSJUKVÅRDEN
No full textBakgrund: Lek beskrivs som en naturlig del av barns uppväxt och psykosocial utveckling. Forskning har visat goda effekter av lekterapi i samband med barns sjukhusvistelse bl.a. minskad oro, stress, smärta och rädsla. I sjuksköterskans arbete ingår att samarbeta med andra yrkesprofessioner för att leda och utföra omvårdnad utifrån patientens individuella behov, att samarbeta med lekterapin är ett exempel.
Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att samarbeta med lekterapin inom barnsjukvården.
Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 sjuksköterskor. Insamlat material analyserades med hjälp av innehållsanalys.
Resultat: Analysen utmynnade i tre kategorier med respektive subkategorier. Den första var Faktorer som främjar samarbetet som handlade om hur ett fokus på barnets bästa, kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan, rutiner, lekterapin som en tillgänglig resurs gynnade ett samarbete. Under Utmaningar i samarbetet framfördes tidsbrist och prioriteringar, kommunikationshinder och att lekterapin inte var en självklar rätt för alla barn som hinder för samarbete. Sista kategorin En känsla av två skilda verksamheter berörde vikten av att lekterapin sågs som en frizon för barnet samt en upplevelse av lekterapin som en distanserad verksamhet från sjukvården.
Slutsats: Sjuksköterskorna lyfte olika främjande faktorer och utmaningar som påverkade samarbetet med lekterapin. För att möjliggöra barnets rätt till lek och optimera samarbetet behövde hinder för samarbete elimineras samt strategier för gemensamma arbetsuppgifter utvecklas och implementeras. Detta skulle generera bättre kompetensutnyttjande.Background: Play is described as an important part of children's upbringing and psychosocial development. Previous research has shown positive effects of play therapy during hospitalization such as reduced anxiety, stress, pain and fear.
The nurse’s work includes collaborating with other professionals to lead and provide nursing based on the patient's individual needs, to collaborate with the play therapy is one example.
Aim: The aim of this study was to illuminate the nurse’s experiences of collaborating with the play therapy in the pediatric care.
Method: A qualitative study with semi-structured interviews were conducted with 13 nurses. Collected material was analyzed using content analysis.
Results: The analysis resulted in three categories with respective subcategories. The first one was Factors that promote the collaboration, which concerned how factors such as focus on the child’s best interests, the nurses’ knowledge and experience, routines and play therapy as an available resource favored collaboration. The category Challenges in the collaboration presented obstacles to collaboration such as priorities and lack of time, communication barriers and the fact that play therapy wasn´t an obvious right for all children. The last category A feeling of two separate functions touched on the importance of play therapy as a free zone for the child and also the experience of play therapy as a distanced function from the healthcare.
Conclusion: The nurses highlighted various promotional factors and challenges that influenced the collaboration with the play therapy. In order to enable the child’s right to play and optimize the collaboration obstacles needed to be eliminated and strategies for common tasks should be developed and implemented. This would generate better competence utilization
Vårdpersonals upplevelse av kommunikation med patienter inom autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning
No full textBakgrund: Kommunikation är en central del i vårdpersonals omvårdnadsarbete. Kommunikationsproblem kan bidra till en mindre personcentrerad vård. När vårdpersonal möter patienter med autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning som ofta har kommunikationssvårigheter kan kommunikationsproblem uppstå. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vårdpersonals upplevelser av kommunikation med patienter som är diagnosticerade med AST och ID. Metod: En litteraturstudie baserad på tio studier med kvalitativ ansats. Studierna är inhämtade från PsycINFO, PubMed och CINAHL och en analys av de utvalda studierna utfördes. Huvud och underkategorier skapades och utifrån dessa kategorier besvarades studiens syfte. Resultat: Tre huvudkategorier som beskrev vårdpersonals erfarenhet av kommunikation med patientgruppen framkom genom dataanalysen. Huvudkategorierna var kompetens, individanpassat bemötande och arbetsmiljö. Konklusion: Litteraturstudien visar på att vårdpersonal upplevde att kommunikation med den aktuella patientgruppen var begränsad, en orsak var kunskapsbrist om diagnoserna och brist på kommunikationsstrategier för dessa patientgrupper. Resultatet visade också att såväl tidsbrist som bristfällig organisation var ett problem i omvårdnaden av dessa patienter.Background: Effective communication is a critically important skill for health personnel. Failures of communication may impair patient-centred care. Communication is frequently challenged between health personnel and patients with autism spectrum disorder or intellectual disabilities, due to the communication problems that come with these diagnoses. Aim: This literature review aimed to explore health personnel´s experience of communication with patients with autism spectrum disorder and intellectual disabilities. Method: A literature review of ten studies using a qualitative approach was performed. Studies were collected from CINAHL, PsycINFO and PubMed and an analyse of the selected studies was done. Main and sub-categories were created and based on these categories; the aim of the study was answered. Result: Three main categories describing the experience of health personnel in communicating with the patients emerged through the data analysis. The main categories were; provider competence, individual approach to caregiving and the working environment. Conclusion: This literature review showed that health care personnel experienced limited communication with this patient group, which was attributed to knowledge gaps about the diagnosis as well as a lack of communication strategies. The review concluded that both time shortages and a lack of organization are major problems in the care of these patients
- …
