1,721,475 research outputs found
SBUF 13781 Slutrapport Kunskapsintegration i sjukhusprojekt
No full textFör ett decennium sedan inleddes det som ofta kallas ”den andra sjukhusvågen” med syftet att modernisera Sveriges befintliga sjukhusbestånd, uppfört under framför allt 70-och 80-talen. Dessa moderniserade sjukhus inrymmer ny medicinsk teknik och ska kunna möta både nutida och framtida utmaningar såsom en åldrande befolkning, multisjuka patienter, antibiotikaresistens och smittspridning. En central fråga inom alla byggprojekt, men inte minst i sjukhusprojekt, är hur den kunskap som krävs från ett flertal olika aktörer såsom byggherre, byggentreprenörer, vårdverksamhet, och olika tekniska discipliner ska integreras för byggprocessens, slutproduktens och skattebetalarnas bästa. Den kunskapsintegration som krävs innefattar både kunskapsutbyte mellan aktörer och en gemensam kunskapsutveckling i skapandet av nya hållbara lösningar. Erfarenhetsåterföring mellan projekt och enskilda organisationer är också av stor betydelse för att åstadkomma en systemisk kunskapsuppbyggnad över tid. De större sjukhusprojekt som har genomförts har ofta upphandlats som samverkansprojekt och därför omfattar studien även hur samverkan som arbetsform påverkar kunskapsintegration i sjukhusprojekt.För att förstå dagens decentraliserade struktur av hälso- och sjukvårdsystemet samt hur det påverkar moderniseringen av det befintliga sjukhusbeståndet, tar studien ett historiskt avstamp i den centraliserade kunskapshantering som rådde under ”den första sjukhusvågen” genom Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI). Genom en fallstudie av fyra sjukhusprojekt baserad på intervjuer och platsbesök samt flera workshops med erfarna branschrepresentanter har studiens mål varit att påvisa den effektivisering av byggprocessen som är möjlig för byggherrar och entreprenörer i sjukhusprojekt genom effektivare kunskapsintegration och erfarenhetsåterföring. I detta ingår hur samverkan mellan byggherre och entreprenör samt andra nyckelaktörer bidrar till dessa förutsättningar. Studien fokuserar på genomförandeskedet, men beaktar hur förutsättningar som skapats i tidiga skeden påverkar genomförandet. Studien fokuserar specifikt på att identifiera och analysera:1) vilken typ av kunskap som används och integreras av olika projektaktörer 2) hur samverkan i projekt påverkar kunskapsintegration 3) hur erfarenhetsåterföring till organisationerna genomförs inom och mellan projekt 4) möjligheter för kunskapsuppbyggnad kring vårdbyggandet över tidStudiens resultat omfattar tio huvudsakliga slutsatser som har konsekvenser för effektiv kunskapsintegration och erfarenhetsåterföring på projekt-, organisations- och systemnivå, där systemnivån motsvarar de olika aktörer som i ett ömsesidigt beroende är relaterade till vårdbyggandet i Sverige. Slutsatserna visar att: 1) sjukhusprojekt bygger på en integration av en mängd olika slags kunskapsbärare 2) erfarenhet och medvetenhet hos byggherre och huvudentreprenör har stor betydelse för byggprocessen, samverkansprocessen och slutprodukten 3) specialistkunskaper hos arkitekter, tekniska konsulter och installatörer är centrala och hur och när dessa integreras i processen har stor betydelse 4) det krävs aktiv styrning av hur, när och vilka verksamhetsrepresentanter som involveras och i vilken grad 5) återkommande relationer är viktiga kunskapsbärare 6) standarder och föreskrifter för vårdbyggnader är en viktig utgångspunkt men användandet av dessa kräver erfarenhet för att kunna anpassas till det specifika projektet 7) samverka är en kunskap och kompetens i sig, dvs. förmågan att kunna praktisera samverkan 8) gemensamt framtagna och projektspecifika organiserings- och styrningsprinciper har en positiv påverkan på hur samverkan upplevs och därmed den fortsatta viljan att samverka 9) olika affärsmodeller påverkar incitamentsstrukturen, vilket i sin tur påverkar genomförandet och utfallet av samverkan 10) ett silobaserat förhållningssätt hos de enskilda aktörerna begränsar möjligheterna till erfarenhetsåterföring och kunskapsutveckling över tid kring vårdbyggandet på projekt-, organisations-, och systemnivå. Det finns därmed ett stort behov av att i större utsträckning dela erfarenheter mellan byggprocessens olika aktörer och mellan regionerna. Behovet av kunskapsdelande arenor på systemnivå, oberoende av specifika projekt, är skriande stort och nödvändigt för att tillvarata sjukhusfastigheters systemiska karaktär som sammankopplade noder i ett större vårdsystem av olika vårdgivare. Det är just i beaktande av planering av sjukhusfastigheter utifrån ett sådant systemiskt perspektiv som det finns ett behov av vidare forskning, dvs. vidare studier av regionernas planeringsprocesser, behovet av större interregional koordinering samt hur detta påverkar fastighetsförvaltarnas byggherreroll i olika sjukhusprojekt. Rapportens resultat konkretiseras i den färdplan som tagits fram för att effektivisera kunskapsintegration i sjukhusprojekt och som riktar sig till olika aktörer, yrkesroller och befattningar relaterade till vårdbyggandet antingen genom medverkan i projekt, en funktion på central organisationsnivå och/eller genom involvering på systemnivå. Med utgångspunkt i ett antal utmaningar identifierar färdplanen fyra nyckelområden: Behov av kunskap i upphandling, Organisering och styrning i byggprocessen, Samverkan på riktigt, och Kunskapsuppbyggnad. En effektivisering av kunskapsintegration möjliggörs om: kunskap och kompetens kring vårdbyggnation tas tillvara i upphandlingsförfarandet, byggprocessens organisering och styrning reglerar när och hur relevant kunskap används, samverkan praktiseras på riktigt utifrån att parterna kan och vill lösa uppgiften tillsammans, nyvunnen kunskap tillvaratas och erfarenheter återförs som en del i kunskapsuppbyggnad över tid. Varje nyckelområde innehåller ett antal centrala hållpunkter och ett samspel mellan dessa genererar en spiraleffekt där kunskapen som omsätts på projekt-, organisations- och systemnivå skapar en kollektiv kunskapsuppbyggnad över tid.QC 20231229</p
SBUF 13781 Slutrapport Kunskapsintegration i sjukhusprojekt
No full textFör ett decennium sedan inleddes det som ofta kallas ”den andra sjukhusvågen” med syftet att modernisera Sveriges befintliga sjukhusbestånd, uppfört under framför allt 70-och 80-talen. Dessa moderniserade sjukhus inrymmer ny medicinsk teknik och ska kunna möta både nutida och framtida utmaningar såsom en åldrande befolkning, multisjuka patienter, antibiotikaresistens och smittspridning. En central fråga inom alla byggprojekt, men inte minst i sjukhusprojekt, är hur den kunskap som krävs från ett flertal olika aktörer såsom byggherre, byggentreprenörer, vårdverksamhet, och olika tekniska discipliner ska integreras för byggprocessens, slutproduktens och skattebetalarnas bästa. Den kunskapsintegration som krävs innefattar både kunskapsutbyte mellan aktörer och en gemensam kunskapsutveckling i skapandet av nya hållbara lösningar. Erfarenhetsåterföring mellan projekt och enskilda organisationer är också av stor betydelse för att åstadkomma en systemisk kunskapsuppbyggnad över tid. De större sjukhusprojekt som har genomförts har ofta upphandlats som samverkansprojekt och därför omfattar studien även hur samverkan som arbetsform påverkar kunskapsintegration i sjukhusprojekt.För att förstå dagens decentraliserade struktur av hälso- och sjukvårdsystemet samt hur det påverkar moderniseringen av det befintliga sjukhusbeståndet, tar studien ett historiskt avstamp i den centraliserade kunskapshantering som rådde under ”den första sjukhusvågen” genom Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI). Genom en fallstudie av fyra sjukhusprojekt baserad på intervjuer och platsbesök samt flera workshops med erfarna branschrepresentanter har studiens mål varit att påvisa den effektivisering av byggprocessen som är möjlig för byggherrar och entreprenörer i sjukhusprojekt genom effektivare kunskapsintegration och erfarenhetsåterföring. I detta ingår hur samverkan mellan byggherre och entreprenör samt andra nyckelaktörer bidrar till dessa förutsättningar. Studien fokuserar på genomförandeskedet, men beaktar hur förutsättningar som skapats i tidiga skeden påverkar genomförandet. Studien fokuserar specifikt på att identifiera och analysera:1) vilken typ av kunskap som används och integreras av olika projektaktörer 2) hur samverkan i projekt påverkar kunskapsintegration 3) hur erfarenhetsåterföring till organisationerna genomförs inom och mellan projekt 4) möjligheter för kunskapsuppbyggnad kring vårdbyggandet över tidStudiens resultat omfattar tio huvudsakliga slutsatser som har konsekvenser för effektiv kunskapsintegration och erfarenhetsåterföring på projekt-, organisations- och systemnivå, där systemnivån motsvarar de olika aktörer som i ett ömsesidigt beroende är relaterade till vårdbyggandet i Sverige. Slutsatserna visar att: 1) sjukhusprojekt bygger på en integration av en mängd olika slags kunskapsbärare 2) erfarenhet och medvetenhet hos byggherre och huvudentreprenör har stor betydelse för byggprocessen, samverkansprocessen och slutprodukten 3) specialistkunskaper hos arkitekter, tekniska konsulter och installatörer är centrala och hur och när dessa integreras i processen har stor betydelse 4) det krävs aktiv styrning av hur, när och vilka verksamhetsrepresentanter som involveras och i vilken grad 5) återkommande relationer är viktiga kunskapsbärare 6) standarder och föreskrifter för vårdbyggnader är en viktig utgångspunkt men användandet av dessa kräver erfarenhet för att kunna anpassas till det specifika projektet 7) samverka är en kunskap och kompetens i sig, dvs. förmågan att kunna praktisera samverkan 8) gemensamt framtagna och projektspecifika organiserings- och styrningsprinciper har en positiv påverkan på hur samverkan upplevs och därmed den fortsatta viljan att samverka 9) olika affärsmodeller påverkar incitamentsstrukturen, vilket i sin tur påverkar genomförandet och utfallet av samverkan 10) ett silobaserat förhållningssätt hos de enskilda aktörerna begränsar möjligheterna till erfarenhetsåterföring och kunskapsutveckling över tid kring vårdbyggandet på projekt-, organisations-, och systemnivå. Det finns därmed ett stort behov av att i större utsträckning dela erfarenheter mellan byggprocessens olika aktörer och mellan regionerna. Behovet av kunskapsdelande arenor på systemnivå, oberoende av specifika projekt, är skriande stort och nödvändigt för att tillvarata sjukhusfastigheters systemiska karaktär som sammankopplade noder i ett större vårdsystem av olika vårdgivare. Det är just i beaktande av planering av sjukhusfastigheter utifrån ett sådant systemiskt perspektiv som det finns ett behov av vidare forskning, dvs. vidare studier av regionernas planeringsprocesser, behovet av större interregional koordinering samt hur detta påverkar fastighetsförvaltarnas byggherreroll i olika sjukhusprojekt. Rapportens resultat konkretiseras i den färdplan som tagits fram för att effektivisera kunskapsintegration i sjukhusprojekt och som riktar sig till olika aktörer, yrkesroller och befattningar relaterade till vårdbyggandet antingen genom medverkan i projekt, en funktion på central organisationsnivå och/eller genom involvering på systemnivå. Med utgångspunkt i ett antal utmaningar identifierar färdplanen fyra nyckelområden: Behov av kunskap i upphandling, Organisering och styrning i byggprocessen, Samverkan på riktigt, och Kunskapsuppbyggnad. En effektivisering av kunskapsintegration möjliggörs om: kunskap och kompetens kring vårdbyggnation tas tillvara i upphandlingsförfarandet, byggprocessens organisering och styrning reglerar när och hur relevant kunskap används, samverkan praktiseras på riktigt utifrån att parterna kan och vill lösa uppgiften tillsammans, nyvunnen kunskap tillvaratas och erfarenheter återförs som en del i kunskapsuppbyggnad över tid. Varje nyckelområde innehåller ett antal centrala hållpunkter och ett samspel mellan dessa genererar en spiraleffekt där kunskapen som omsätts på projekt-, organisations- och systemnivå skapar en kollektiv kunskapsuppbyggnad över tid.QC 20231229</p
Going Beyond Counting First Authors in Author Co-citation Analysis
Get PDFThe present study examines one of the fundamental aspects of author co-citation analysis (ACA) - the way co-citation
counts are defined. Co-citation counting provides the data on which all subsequent statistical analyses and mappings
are based, and we compare ACA results based on two different types of co-citation counting - the traditional type that
only counts the first one among a cited work's authors on the one hand and a non-traditional type that takes into
account the first 5 authors of a cited work on the other hand. Results indicate that the picture produced through this non-traditional author co-citation counting contains more coherent author groups and is therefore considerably clearer. However, this picture represents fewer specialties in the research field being studied than that produced through the traditional first-author co-citation counting when the same number of top-ranked authors is selected and analyzed. Reasons for these effects are discussed
Variations on the Author
Get PDF“Variations on the Author” discusses two of Eduardo Coutinho’s recent films (Um Dia na Vida, from 2010, and Últimas Conversas, posthumously released in 2015) and their contribution to the general question of documentary authorship. The director’s filmography is characterized by a consistent yet self-effacing form of authorial self-inscription: Coutinho often features as an interviewer that rather than express opinions propels discourses; an interviewer that is good at listening. This mode of self-inscription characterizes him as an author who is not expressive but who is nonetheless markedly present on the screen. In Um Dia na Vida, however, Coutinho is completely absent form the image, while Últimas Conversas, on the contrary, includes a confessional prologue that moves the director from the margins to the center of his films. This article examines the ways in which these works stand out in the filmography of a director who offers new insights into the notion of cinematic authorship
Appropriate Similarity Measures for Author Cocitation Analysis
Get PDFWe provide a number of new insights into the methodological discussion about author cocitation analysis. We first argue that the use of the Pearson correlation for measuring the similarity between authors’ cocitation profiles is not very satisfactory. We then discuss what kind of similarity measures may be used as an alternative to the Pearson correlation. We consider three similarity measures in particular. One is the well-known cosine. The other two similarity measures have not been used before in the bibliometric literature. Finally, we show by means of an example that our findings have a high practical relevance.information science;Pearson correlation;cosine;similarity measure;author cocitation analysis
Dispelling the Myths Behind First-author Citation Counts
Get PDFWe conducted a full-scale evaluative citation analysis study of scholars in the XML research field to explore just how different from each other author rankings resulting from different citation counting methods actually are, and to demonstrate the capability of emerging data and tools on the Web in supporting more realistic citation counting methods. Our results contest some common arguments for the continued
use of first-author citation counts in the evaluation of scholars, such as high correlations between author rankings by first-author citation counts and other citation
counting methods, and high costs of using more realistic citation counting methods that are not well-supported by the ISI databases. It is argued that increasingly available digital full text research papers make it possible for citation analysis studies to go beyond what the ISI databases have directly supported and to employ more
sophisticated methods
koamabayili/VECTRON-author-checklist: VECTRON author checklist
No full textWe have done our best to complete the author checklist relating to the use of animals in the hut study. Note that the objective for the hut study was to evaluate the IRS treatment applications for residual efficacy against Anopheles mosquitoes, including the local An. coluzzii mosquito population. Cows were only used to attract mosquitoes into the huts and no tests were carried out directly on the cows. The author checklist is intended for use with studies where experiments are carried out on animals, which is why we have had such difficulty in completing this for the hut study, as many of the questions do not relate to how the cows were used
- …
