National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Negotiating Identities : Lutheran Identity in a Multicultural Malaysia
No full textThis study examines how members of Malaysian Lutheran churches negotiate their identities. By means of qualitative interviews, I investigate how members negotiate their identities across three different churches, with identity conceptualized as religious, ethnic, and national. The aim of the dissertation is to examine members' connections to the Lutheran doctrine and explore the interplay between ethnic background and personal faith. Furthermore, it seeks to elucidate the experience of Lutheran Church membership in Malaysia's multicultural, multi-ethnic, and multi-religious contexts. The research employed three methods: participatory observation, semi-structured interviews, and content analysis, yielding substantial empirical data. Data was collected in Malaysia between 2022 and 2024, comprising of 31 interviews with members from the Basel Christian Church of Malaysia, the Evangelical Lutheran Church in Malaysia, and the Lutheran Church in Malaysia. These churches are predominantly organized along ethnic lines, with the Evangelical Lutheran Church primarily comprising of members of Tamil origin. Members of the other churches are predominantly of Chinese descent. The theoretical framework for this study is grounded in lived religion, utilizing Nancy T. Ammerman's seven key understandings in studying lived religion. Additionally, Ruth Illman and Mercédesz Czimbalmos' concept of knowing, being, and doing is employed as a framework and analytical tool for examining religious, ethnic, and national identities. This comparative study of members from three Lutheran churches in Malaysia reveals that knowledge of the Lutheran doctrine is a crucial factor in developing a strong Lutheran identity. Furthermore, the findings indicate that ethnic identity is significantly influenced by the robust cultural context of the Malaysian society. Members maintain engagement with relatives and neighbors of different faiths, participating in secular and religious festivals together albeit without engaging in religious worship. Chinese church members continue to participate in the Qing Ming grave-sweeping festival and ancestral veneration. Regarding this practice, members reported varying levels of participation as Christians, with some lighting joss sticks as a form of ancestral veneration while others abstained from certain aspects of the tradition. The research also observed ongoing postcolonial negotiations with the traditional teaching of the different churches regarding, for example, practices associated with Chinese New Year celebrations. Members of various churches engage in social concerns that contribute to the national welfare. Younger church members face challenges posed by global faith trends and declining affiliations with religious institutions. Church members reported a significant presence of atheists or freethinkers who exhibited reduced activity in their respective religious institutions of origin.Denna studie undersöker hur medlemmar som hör till lutherska kyrkor i Malaysia förhandlar mellan olika identiteter. Genom intervjuer och etnografiska observationer undersöker jag hur medlemmar förhandlar mellan sina identiteter i deras respektive kyrkor, där identitet konceptualiseras som religiös, etnisk och nationell. Denna avhandling syftar till att analysera deras konfessionella identitet ur ett levd religion perspektiv, undersöka medlemmars kopplingar till den lutherska läran och utforska samspelet mellan etnisk identitet och personlig tro. Dessutom syftar studien till att belysa erfarenheten av medlemskap i de lutherska kyrkorna i Malaysias mångkulturella, multietniska och multireligiösa sammanhang. Forskningen använde sig av tre metoder: deltagande observation och semistrukturerade intervjuer, vilket gav ett betydande empiriskt material. Därtill har innehållsanalys tillämpats. Data samlades in i Malaysia mellan 2022 och 2024 och omfattade 31 intervjuer med medlemmar från Basel Christian Church of Malaysia, Evangelical Lutheran Church in Malaysia och Lutheran Church in Malaysia. Dessa kyrkor är huvudsakligen organiserade efter etniska linjer, där den evangelisk-lutherska kyrkan främst består av medlemmar av tamilskt ursprung. De övriga kyrkornas medlemmar är främst av kinesiskt ursprung. Det teoretiska ramverket för denna studie är grundat i levd religion, med hjälp av Nancy T. Ammermans sju nyckelförståelser för att studera levd religion. Dessutom används Ruth Illman och Mercédesz Czimbalmos begrepp om att veta, vara och göra som ett ramverk och analytiskt verktyg för att undersöka religiösa, etniska och nationella identiteter. Denna jämförande studie av medlemmar från tre lutherska kyrkor i Malaysia visar att kunskap om den lutherska läran är en avgörande faktor för att utveckla en stark luthersk identitet. Dessutom tyder resultaten på att etnisk identitet i hög grad påverkas av den robusta kulturella kontexten i det malaysiska samhället. Medlemmarna har kontakt med släktingar och grannar av olika tro och deltar i sekulära och religiösa högtider tillsammans, men utan att ägna sig åt religiös tillbedjan. Kinesiska församlingsmedlemmar fortsatte att delta i Qing Ming-festivalen för rengöring av gravar och vördnad för förfäderna. När det gäller denna praxis rapporterade medlemmarna olika nivåer av deltagande som kristna, där vissa tände rökelse för att uttrycka vördnad för förfäderna, medan andra avstod från vissa aspekter av traditionen. I studien gjordes observationer av postkoloniala sedvänjor i samband med kinesiska nyårsfiranden i olika kyrkor som visade på en pågående omförhandling av koloniala konventioner, traditioner och praxis. Medlemmar i olika kyrkor engagerar sig i sociala angelägenheter som bidrar till den nationella välfärden. Yngre medlemmar i kyrkan ställs inför utmaningar på grund av globala trostrender och en försvagad anknytning till religiösa institutioner. Kyrkans medlemmar rapporterade om en betydande närvaro i samhället av ateister eller fritänkare som uppvisade minskad aktivitet i sina respektive religiösa institutioner.navigointi mahdollist
Oppivelvollisuusiän korotuksen vaikutuksista
No full textOppivelvollisuusikää korotettiin joulukuussa 2020. Uusi oppivelvollisuuslaki velvoittaa alle 18-vuotiaita hakeutumaan opiskelemaan ja suorittamaan opintojaan henkilökohtaisen opiskelusuunnitelman mukaisesti. Tässä selvityksessä käsittelemme oppivelvollisuuden laajentamisen vaikutuksia toiselta asteelta valmistumiseen, toisen asteen opintojen edistymiseen ja nuorten työn ja koulutuksen ulkopuolella vietettyihin ajanjaksoihin.
Tulosten perusteella oppivelvollisuusiän nosto vähensi koulutuksen keskeyttäneiden osuutta ennen 18 vuoden ikää kolmanneksella. Toiselta asteelta valmistuneiden osuus kasvoi noin 1,5 prosenttiyksikköä suhteessa vanhempiin ikäluokkiin. Ensimmäiset nuoret, joita oppivelvollisuuden korotus koski, viettivät yhteensä 1 800 lukuvuotta enemmän aikaa koulutuksen parissa. Näistä nuorista 79,4 % suoritti toisen asteen tutkinnon sen vuoden kevääseen mennessä, kun he täyttivät 20 vuotta.nonPeerReviewe
The Interplay of Art, Occultism and Emancipation. Subversive Female Perspectives in Tyra Kleen’s Life and Work at the Turn of the Twentieth Century
No full textIn the early 1900s, the Swedish noblewoman Tyra Kleen (1874–1951) was a highly productive artist, author, suffragette and occult seeker. Although Kleen’s esoteric and feminist interests have to a limited extent been considered in previous research, these aspects have not received sufficient attention, either in relation to her art/writing or as relevant interests in their own right. Research on Tyra Kleen, in general, is scarce, especially on her identity beyond an artist and author. Therefore, this study focuses on the interplay between Kleen’s engagement in the women’s suffrage movement and occultism, and her creative output around 1900. By examining how these overlapping spheres of interest informed one another, this study aims to situate and comprehend Kleen more fully within her contemporary cultural, social and political context. It highlights the spiritual, political and social conflation of Kleen’s diverse emancipatory roles, and examines, among other factors, the importance of her companionship with Ellen Key in this context.ei tietoa saavutettavuudest
Suomenkielisten oppikoulujen perustaminen Vaasaan
No full textDen ursprungliga versionen har publicerats på
The original version has been published at
Alkuperäisversio on julkaistu osoitteessa
https://www.tritonia.fi/hcw/index.php?title=Rintanen%2C+Markku%3A+Suomenkielisten+oppikoulujen+perustaminen+Vaasaan&teksti=rintanen&kuvavalikko=hideei tietoa saavutettavuudest
Lyceibiblioteket i Vasa väcks till liv
No full textOriginalversionen har publicerats på
The original version has been published at
Alkuperäisversio on julkaistu sivulla
https://www.tritonia.fi/hcw/index.php?title=Flemming%2C+Christina%3A+Lyceibiblioteket+i+Vasa+v%C3%A4cks+till+liv&teksti=flemming&kuvavalikko=hidenavigointi mahdollist
Teho-lehti 1/2025
No full textTyötehoseura ry:n jäsen- ja sidosryhmälehti, TEHO-lehtiei saavutettavaei täytä kaikkia saavutettavuusominaisuuksi
Teho-lehti 3/2025
No full textTyötehoseura ry:n jäsen- ja sidosryhmälehti, TEHO-lehtiei saavutettavaei täytä kaikkia saavutettavuusominaisuuksi
Guide för planering och genomförande av dikning på sura sulfatjordar
No full textDenna guide har utarbetats för att stödja planering och genomförande av dikning på områden där sura sulfatjordar förekommer. I guiden presenteras metoder speciellt för att identifiera sura sulfatjordar och bedöma risker
Lehmijärven vedenlaatuselvitys 2025 : Lehmijärven vedenlaadun ja juurakkopuhdistamon kunnon arviointi
No full textTyössä tarkasteltiin Lehmijärven juurakkopuhdistamon toimivuutta ja vaikutuksia Lehmijärven vedenlaatuun. Lehmijärvestä sekä juurakkopuhdistamon tulevasta ja lähtevästä vedestä haettiin vesinäytteitä. Työhön sisältyi myös maastokatselmus. Selvitysten perusteella muodostettiin käsitys juurakkopuhdistamon toiminnasta ja annettiin kehitysehdotuksia. Juurakkopuhdistamo on Lehmijärven vedenlaadun kannalta tarpeellinen, vaikka se ei pystykään pidättämään suoloja. Se vähentää merkittävästi kiintoainekuormitusta ja edelleen rehevöitymistä. Juurakkopuhdistamo ei aiheuta haittaa Lehmijärvelle. Juurakkopuhdistamon toiminta on tärkeää, sillä vilkkaasti liikennöidyltä alueelta johtuu hulevesien mukana useita erilaisia haitta-aineita ympäristöön. Vaikka puhdistamo ei kykene poista-maan suoloja, voi puhdistamo pidättää useita muita tiealueelta huuhtoutuvia haitta-aineita. Puhdistamo nähdään tärkeäksi nyt ja tulevaisuudessa, kun alueelle rakentuu lisää liikennöintiä.navigointi mahdollistakuvilla vaihtoehtoiset kuvauksettaulukot saavutettavialooginen lukemisjärjesty