National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Helsingfors barnskydds användning av mobilapplikationen Jodel
Denna avhandling undersöker Helsingfors barnskydds användning av den anonyma mobilapplikationen Jodel som en kommunikationskanal för att nå ut till medborgarna. I en tid av ökad digitalisering där sociala medier har blivit viktiga verktyg för myndigheter, erbjuder Jodel en unik möjlighet att kommunicera med en yngre målgrupp som kan vara svår att nå genom traditionella kanaler. Jodel är en plattform där användarna förblir anonyma, vilket kan underlätta för individer att söka information och hjälp utan att behöva vara rädda för att bli identifierade, särskilt i känsliga frågor som berör barnskydd.
Syftet med avhandlingen är att analysera hur Helsingfors barnskydd använder Jodel för att kommunicera med medborgarna och att identifiera de möjligheter och risker som medföljer användningen av denna plattform. På samma gång undersöks även möjliga syften bakom användningen av plattformen. Genom en kvalitativ innehållsanalys av Helsingfors barnskydds publicerade inlägg och kommentarer på kanalen @lastensuojelu på Jodel, undersöks myndighetens kommunikation på plattformen, inklusive frågor som berör sekretess och integritet. Studiens teoretiska ramverk baseras på New Public Management (NPM), Digital Era Governance (DEG) och New Public Service (NPS), som tillsammans belyser hur och varför offentliga myndigheter kan använda digitala plattformar för att förbättra kommunikationen med medborgarna.
Resultaten visar att Helsingfors barnskydd använder Jodel främst för att sprida information, men erbjuder även rådgivning inom ramen av vad som är möjligt på en anonym plattform. Att använda Jodel kan vara ett effektivt verktyg för att nå unga och andra svåråtkomliga grupper, men anonymiteten på appen innebär en balansgång mellan att vara tillgängliga och samtidigt säkerställa den sekretess och integritet som barnskyddsarbetet kräver. Användarna på Jodel kan fritt diskutera känsliga frågor utan rädsla för att bli identifierade, vilket enligt forskning underlättar för dem som känner skam eller rädsla för att söka hjälp. Samtidigt medför anonymiteten risker som missbruk av plattformen, spridning av desinformation och osäkerhet kring vem som står bakom publicerat innehåll.
Studien bidrar med ny kunskap om hur offentliga myndigheter, som Helsingfors barnskydd, kan använda digitala plattformar som Jodel för att kommunicera på ett etiskt och ansvarsfullt sätt samtidigt som de upprätthåller de höga kraven på sekretess och integritet som gäller för deras arbete. Slutsatserna belyser de möjligheter som Jodel erbjuder för att skapa en öppen dialog med medborgarna, samtidigt som den anonyma naturen av plattformen kräver försiktighet. Trots utmaningarna som följer med anonymiteten, visar studien att Jodel kan vara ett effektivt verktyg som kan användas för att komplettera andra, redan existerande kommunikationskanaler
Joel Petterssons folklivsprosa
This thesis, “The folklife prose of Joel Pettersson” examines the poetics of folk life within the prose of Joel Pettersson. This thesis illustrates the embodiment of the epistemological process in moments, turning points and specific meetings within Pettersson’s collected works. By focusing on existential and epistemological questions an opportunity arises to explore the knowledge-carrying potential of literature, and its ability to express the human experience at a time when modernisation was rapidly expanding into everyday life.
Pettersson wrote the texts that form the analysis primarily during 1915-1925, a time when the Finland-Swedish modernism emerged in Finland. These texts can be found both in published works and as manuscripts within the Provincial Archives of Åland.
The starting point of the thesis is the historical parallel between a considerable societal development and the idea of art as vehicle for a cultural process of evolution. The notion of literature as an artistic form of knowledge seeking and experimentation portrays an ethical and aesthetic pursuit and points towards the specific connection between depictions of folk life and modernism.
The thesis employs Michael Bakhtin’s chronotope and the grotesque body to explore how the epistemological function originates from and operates within the texts. Within the chronotope of the tale a process of modernisation, which includes both evolution and otherness, takes place. The mythical structures positions poetry as a craft, a textual weave like the cloth shaped by the loom, and in doing so captures the human within the course of history. Literature, as an epistemological stage, embeds the act of writing as an experiment in form, material and imagined ideas, bound to visionary, grotesque and reality-based scenarios. The playfulness of the language, and the interchange between standardised language, spoken language and dialect, forms a dialogical relationship with the themes of the narratives.
This thesis demonstrates how Pettersson’s narratives of folk life form a network of narratives where questions on development and stagnation come together and are explored through images characterised by a corporeality bound by the material demands of everyday life. Subtle processes of modernisation are captured and explored, while also granting space to opposing views on a world resistant to change.
This study explores aesthetics as an epistemological practice which affects the meaning of the text. The meeting and interaction of a diverse range of genres, usually in combination with irony and the grotesque, is explored as an experimental strategy. Irony, in tandem with the grotesque, draws attention to a world in transformation. A world of people embodied in grotesque shapes challenges an uncomplicated worldview and predominantly paves the way for an acceptance of a changing world. The knowledge-seeking aesthetics conveys ideations within a literature which positions itself on the boundary between realism and modernism, between tales of folk life and modernist storytelling. With his prose as an epistemological text laboratory, Joel Petterson paved the way for a modernist depiction of folk life.ei tietoa saavutettavuudest
Understanding the Nature of Meaningful Homework and Its Impact on the Teaching and Learning Process : Perspectives from Elementary Teachers in Finland
This study examines Finnish elementary school teachers' perceptions of meaningful homework, its perceived benefits, and challenges. The study sought to investigate teachers' perceptions and implementations of meaningful homework, as well as to comprehend its perceived advantages and challenges in enhancing student learning. The study, conducted through qualitative interviews with twelve Finnish educators, revealed that teachers saw homework as a versatile educational instrument that fulfils various functions, including reinforcement, skill transfer, autonomy development, formative evaluation, and inclusivity.
Educators utilized diverse strategies to ensure homework is effective, including differentiation, scaffolding, technological integration, and feedback-oriented design. The results indicate that effectively structured homework enhances student engagement, fosters skill development, and offers significant insights for educators. Nonetheless, difficulties, including equality concerns, student motivation, and teacher burden, were also observed.
The research enhances educational theory by bolstering constructivist and student-centred methodologies regarding homework. It provides pragmatic suggestions for educators and policymakers seeking to enhance the efficacy of homework. Notwithstanding its constraints, namely a limited sample size and dependence on educator viewpoints. However, the study establishes a basis for subsequent research, including larger participant cohorts and mixed-method strategies. The findings validate the significance of deliberate and purposeful homework planning in fostering equitable and successful learning experiences
Hur par med olika funktionsförmåga förhandlar om intimitet och sexualitet : Om kostnad, maskulina könsroller och blottandet av sexlivet : En fallstudie av TikTok-paret Amber och Neven
Syftet med denna avhandling är att redogöra för hur par med olika funktionsförmåga förhandlar om sexualitet och intimitet. Texten är en fallstudie på TikTok-kreatörerna Amber Cogbill och Neven Hart, och baserar sig på följande videor: “How does a paralyzed person do the deed!? (2024), Does Amber feel like she is missing out because Neven is paralyzed?” (2024), How have we maintained our relationship?” (2024) och How is the deed still possible? (2025). Dessa videoberättelser granskar jag genom narrativ analys, och med avstamp från feministisk cripteori. Jag använder mig av Alison Kafers (2013) politiska och relationella hybridmodell för funktionsnedsättning som teoretisk bakgrund, samt hennes reflexioner av den medicinska modellen och den sociala modellen för funktionsnedsättning. Utöver detta använder jag mig av teoretiska maskulinitetsbegrepp för att undersöka hur individer i förhållanden där ena parten har en funktionsnedsättning och den andra inte, förhandlar om sex. Frågorna jag utgått ifrån är följande: Hur förhandlar par om intimitet och sexualitet i en relation där den ena personen har en fysisk funktionsnedsättning? Vilken inverkan har föreställningar om femininet, men främst maskulinitet på utformandet av deras sexuella relation? Vilken roll spelar medicin och materiella föremål i att skapa möjligheter för sexuell samvaro? Denna avhandling avslöjar att Amber och Neven förhandlar om sin sexualitet på olika sätt. 1) De överväger om kostnaderna för att implementera medicin och materiella föremål som hjälper dem med sex. 2) De använder de nämnda sexhjälpmedlen som ett sätt att stödja Nevens upplevelse av maskulinitet, vilket i hans fall är nära kopplad till hans sexuella förmåga. 3) Paret utmanar samhälleliga föreställningar om könsroller och de stereotyper som ofta kopplas till funktionsnedsättning. 4) Amber och Neven reflekterar även över de bakomliggande motiven och konsekvenserna av att dela sitt sexliv på internet. Analysen visar att investeringen av medicinen, Trimix, och materiella föremål som Intimate Rider-stolen för att upprätthålla parets sexliv är viktigt och uppskattat, och att dessa hjälpmedel gör en betydande skillnad i hur Neven lyckas bekräfta sin manliga sexualitet efter en förvärvad fysisk funktionsnedsättning. Paret har tvungna att ta ställning till antaganden om deras sexliv i kommentarsfältet på TikTok samt anpassa sig efter de förväntningar och den vägledning de av fått av personal på rehabiliteringscentret. Avhandlingen visar att par med olika funktionsförmåga kan bidra till att utmana dominerande föreställningar om sex, intimitet och kroppslighet. Amber och Neven videor nyanserar förståelsen av sexualitet kopplad till funktionsnedsättning och skapar öppningar för hur man ska förstå sexualitet med sexualitet från ett bredare perspektiv
What is Software Security? : Analysing and Strengthening Security Efforts in Organisations
Denna avhandling har tagits fram under min tid som mjukvaruutvecklare vid en organisation som utvecklar underhåller digitala och fysiska tjänster och produkter. Organisationen har hållits anonym i avhandlingen på basen av organisationens och Åbo Akademis stadgar. Resultatet av forskningen och den sammanställda avhandlingen är variationsrik. Inledningsvis kombinerades information och data från ett flertal källor för att skapa en helhetsbild kring mjukvarusäkerhet. Analysen av organisationen byggde vidare på den grundläggande information som presenterades i avhandlingens inledning, vilket i sin tur låg som grund för ett antal föreslagna förbättringsåtgärder. Slutligen togs ett nytt säkerhetsramverk fram på basen av de resultat som framkommit under forskningsarbetet. En röd tråd inom denna avhandling är att säkerhet och 175 mjukvara är komplexa ämnen, vilket gör det svårt inte bara för organisationer och företag att greppa, förstå och effektivt förverkliga, utan även för enskilda individer. Trots att vikten av digital säkerhet och integritet ofta tas upp, både inom organisationer och i samhället, så är det just dess komplexitet och teknikens snabba utveckling som gör implementeringen särskilt utmanande. Detta leder i många fall till att organisationer söker snabba lösningar som tillfälligt uppfyller säkerhetskrav, men som inte tar hänsyn till den större helhetsbilden. Utvecklare anser generellt att säkerhet är viktigt, men har ofta svårt att prioritera och anpassa sitt arbete efter specifika säkerhetskrav. System med hög prestanda, effektivitet och nya idéer arbetar oftast emot säkerhetsåtgärder. Behovet av säkerhetsexperter är därav väsentligt, och bristen på sådana experter framkommer både i den analyserade organisationen och i tillgängliga data. Säkerhetsexperter bör agera som förespråkare och ledare inom organisationer. De behöver sammankoppla olika individer och roller för att nå en heltäckande säkerhetslösning. Säkerhetsarbetet med syfte på mjukvara i organisationer tenderar att vara mera reaktivt. Vissa delar av en organisation är bättre förberedda än andra, vilket tyder på ett behov av att omvandla reaktiva säkerhetsåtgärder till att vara mera proaktiva för att etablera en effektiv säkerhetskultur. En sådan justering kräver stöd från organisationens ledning. Resurser, stöd, dokumentation och effektiv kommunikation är avgörande för att bygga en hållbar och verkligt förankrad säkerhetskultur. Ramverket som tagits fram i denna avhandling bygger på dessa insikter och annan data. Tanken är att detta ramverk och data från denna avhandling kunde vidareutvecklas och förbättras genom fortsatt forskning och diverse tillämpningar.This research paper addresses the complex challenge of bridging the gap between theoretical principles and practical implementation in the context of software security within organisations that develop, distribute, and maintain software products. The study was conducted within a real-world organisation actively seeking to assess and strengthen its security posture, offering both contextual relevance and practical insight. The paper begins by examining foundational concepts at the intersection of security and technology, combining insights from reputable sources and relevant literature to both establish a theoretical basis as well as to uncover similarities between the literature and actual practices with real-world organisation. It then details the empirical component of the study, analysing the organisation’s structure and governance in terms of security, establishing an initial baseline for its security posture, maturity level, and security practices and lack thereof. Building on both literature and empirical findings, the research presents two key contributions. A set of targeted security enhancement initiatives tailored to the specific organisation, and the introduction of a novel, generalisable framework for the iterative analysis and enhancement of security within organisations that develop software. The framework is designed to support both the security of software products and the security-related practices embedded in software development and organisational governance processes. The overarching objective of the thesis is to consolidate existing research and provide a methodologically grounded approach to analysing and improving real-world software security practices, while offering a reusable model for broader generalised application. The research is intended to serve as a foundation for future work and refinement by others in the field
En benledningsförstärkares inverkan på rösten hos lärare med röstproblem
För att underlätta lärares röstanvändning i arbetet har olika röstförstärkande hjälpmedel tagits fram och beforskats. Positiva effekter för bland annat lärares röster vid användning av både röstförstärkare och ljudutjämningssystem har rapporterats. Benledningsförstärkare är ett hjälpmedel som enligt forskning också visat sig ha effekt på rösten. Syftet med denna studie var att undersöka om benledningsförstärkaren, när den används i fält, har en inverkan på mängden upplevda röstsymptom och akustiska och perceptuella röstparametrar hos lärare med röstproblem.
Studien hade två deltagare som deltog i förmätning, intervention och eftermätning. Deltagarna använde under interventionsfasen benledningsförstärkaren i tre veckor och skattade sin röst efter varje användningsdag. Vid för- och eftermätningarna spelades deltagarnas röster in och deltagarna fyllde i RHI och genomförde annan självskattning av rösten. Inspelningarna analyserades perceptuellt och akustiskt. Inspelningarna med benledningsförstärkare jämfördes före och efter och inspelningarna utan benledningsförstärkare jämfördes före och efter. Utöver detta jämfördes inspelningar med benledningsförstärkare med inspelningarna utan.
Resultaten visade inte några statistiskt signifikanta skillnader. Stor variation kan ses mellan deltagarna när det kommer till skattning av användarvänlighet och bekvämlighet, självskattningar av rösten och användningsmängd. Deltagare 1 använde benledningsförstärkaren totalt 38 timmar och deltagare 2 totalt 23,25 timmar. Samplet i studien var litet och därmed inte representativt och resultaten är inte generaliserbara. I relation till tidigare forskning blir resultaten inkonklusiva, baserat på studiens resultat går det inte att avgöra om benledningsförstärkaren har effekt på röst. Mer forskning behövs då andra studier visar positiva effekter.To facilitate the voice use of teachers, different voice amplification devices have been developed and researched. Positive effects have been seen on teachers’ voices when using both voice amplification devices and sound field amplification devices. A bone conduction device is a supporting tool that, based on research, has been shown to have effects on voice. The aim of this study was to investigate if a bone conduction device, when used in work field, has any effect on perceived voice symptoms and acoustic and perceptual voice parameters in teachers with voice problems.
The study hade two participants that underwent pre-measurement, intervention and post-measurement. The participants used the bone conduction device for three weeks and self-evaluated their voices after every use. Pre- and post-measurements included voice recordings, completion of VHI and other self-evaluations of the participants voices. Voice recordings were analyzed perceptually and acoustically. Recordings with the bone conduction device were compared before and after, and recordings without the device were compared before and after. Additionally, recordings with the bone conduction device were compared with recordings without the device.
The study did not yield any statistically significant results. There were large variations between the participants regarding the usability and comfort rating, self-evaluations of the voice and the amount of use. Participant 1 used the bone conduction device a total of 38 hours and participant 2 a total of 23,25 hours. The sample size was small and therefore not representative and the results not generalizable. In relation to previous research, the result from this study is inconclusive. Based on the result from this study it is not possible to conclude that the bone conduction device has any effect on voice. More research is needed when other studies show positive effects
"Jag förundras fortfarande över hur jag tidigare har klarat allt på egen hand" : - En studie om biträdande föreståndarens påverkan på daghemsföreståndarens arbete och arbetsvälmående
En välmående och yrkeskunnig daghemsföreståndare är en förutsättning för en kvalitativ småbarnspedagogik (Nislin, 2016; Vlasov m.fl., 2018). Senaste studierna om ledarskap inom småbarnspedagogik (Fonsén m.fl., 2023; Heikka m.fl., 2023) visar på en resursfördelning som inte är i balans med arbetsmängden. Ledarskapet inom småbarnspedagogik anses vara ohållbart och situationen uppges som kritisk, det förutsätts att ledarnas resurser stärks för att kunna erbjuda högkvalitativ småbarnspedagogik (Hjelt & Karila, 2021). Det är ett relativt nytt fenomen att blickarna riktas mot daghemsföreståndarnas ork och välmående i arbetet, tidigare har det fokuserats på föreståndarens ansvar för personalens välmående och ork (Siippainen m.fl., 2021).
Syftet med denna studie är att undersöka hur daghemsföreståndare inom småbarnspedagogik upplever ett delat ledarskap med en biträdande föreståndare, samt hur biträdande föreståndarnas arbete har påverkat daghemsföreståndarens arbete och arbetsvälbefinnande
Utifrån syftet har två forskningsfrågor formulerats:
1. Hur beskriver daghemsföreståndare att biträdande föreståndares arbete påverkar deras eget arbete?
2. På vilket sätt har daghemsföreståndares arbetsvälbefinnande påverkats av införandet av biträdande föreståndare?
Avhandlingen är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats. Som datainsamlingsmetod användes en webbaserad enkät med öppna frågor. Materialet analyserades utgående från en kvalitativ innehållsanalys. I studien deltog 16 daghemsföreståndare från en kommun i Finland där man har tagit i bruk ett delat ledarskap mellan daghemsföreståndare och biträdande föreståndare. I resultatet framkommer att daghemsföreståndarna upplevt en klar förändring i arbetet och arbetsvälmåendet efter införandet av en biträdande föreståndare. Respondenterna uppger att arbetsuppgifterna är mera hanterbara och arbetet är effektivare och mera strukturerat när det finns möjlighet att dela arbetsuppgifterna med någon annan. Det framkommer även i resultatet att daghemsföreståndarna upplever att arbetsvälmåendet och arbetstrivseln har ökat.
I vår studie lyfter vi fram daghemsföreståndarnas verklighet och ge en förståelse för hur ett delat ledarskap i form av en biträdande föreståndare kan stärka deras välmående och ork på jobbet
Päästövähennystavoitteiden vaikutukset finanssialan yrityksen liiketoimintaan : Tapaustutkimus suomalaisessa pankkiryhmässä
Klimatförändringen har blivit en central utmaning för företag, särskilt inom finanssektorn där banker spelar en nyckelroll i den gröna omställningen genom att styra kapitalflöden mot hållbara investeringar. Denna studie undersöker hur utsläppsminskningsmål påverkar affärsverksamheten i en finländsk bankgrupp, med fokus på interna styrsystem och strategisk anpassning. Studien bygger på en kvalitativ fallstudie av en finländsk bankgrupp och analyserar hur klimatmål integreras i bankens affärsmodell, strategier och interna styrning. Genom semistrukturerade intervjuer och tillämpning av teoretiska ramverk, såsom Simons (1995) Levers of Control, intressentteorin och Jensens (2001) upplysta värdemaximering, belyser studien komplexiteten i att balansera affärsmål med hållbarhetskrav. Avhandlingen tydliggör hur bankens interna strukturer och kontrollsystem måste anpassas för att integrera nya krav utan att äventyra verksamhetens finansiella stabilitet. Vidare belyser studien vikten av datadriven uppföljning och ledarskapsengagemang i genomförandet av klimatstrategier och uppställandet av utsläppsminskningsmål. Resultaten visar att klimatmålen påverkar både strategiska prioriteringar och operativa processer, samtidigt som bankens roll i samhället förändras. Integrationen av klimatmål kräver att banker står inför målkonflikter där ekonomiska krav och hållbarhetsmål behöver balanseras. I denna kontext blir intressedialog, intern tilläggsskolning och värdebaserad styrning avgörande. Studien bidrar till forskningsfältet genom att konkretisera hur klimatmål operationaliseras inom banksektorn och vilka praktiska implikationer detta har för affärsverksamheten i en regleringsintensiv och snabbt föränderlig miljö. Studien ger en inblick i hur utsläppsminskningsmål kan påverka strategiska och operativa beslut inom banksektorn och därmed bidra till forskningsfältet och praktiken
The Internationalization of Finnish micro-enterprises : Attitudes, Challenges and Decision making
Globalization and the internationalization opportunities it offers have enabled companies of various sizes to access new markets. As a result, international trade has also become possible for micro, small, and medium-sized enterprises, making them important pillars of both national and international economies. Micro-enterprises have emerged from this group as a large business group both in Finland and globally and have attracted interest among researcher and nations. Despite this, the understanding of the internationalization of micro-enterprises is considered incomplete due to the limited research. A better understanding of this process is important so that they can be better utilized to support them.
The internationalization of micro-enterprises can involve several varieties of challenges and opportunities often associated to the small size of the company, possible financial limitations, knowledge limits and risk-taking ability and the micro-entrepreneur's own attitude and intention. To examine attitude in this context, the Theory of Planned Behavior (TPB) serves as a useful framework, exploring intention through three key components: subjective norms, perceived behavioral control and attitude.
In this master's thesis, six chief executive officers (CEO) or founders from Finnish micro-enterprises were interviewed. The interviews were carried out by applying qualitative research method and using the semi-structured interview as base. The microenterprises represented companies that were partially or not at all internationalized. The interviews were analyzed using a content analysis method based on the model provided by TPB and the thematic areas: Internationalization factors, Barriers to internationalization, Challenges and Benefits. The findings indicate that the internationalization of micro-enterprises is heavily influenced by the entrepreneur’s own attitude, which was perceived as a critical factor in willingness to take risks and decision-making. Moreover, knowledge of both domestic and foreign markets proved significant, alongside the importance of networks and state support measures