National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
65 Droonisodankäynti : historiasta nykypäivään
No full textUusi droonisodankäyntiin keskittyvä sarja alkaa! Maanpuolustuskorkeakoulun apulaissotilasprofessori, komentajakapteeni Samu Raution luotsaaman sarjan ensimmäisessä jaksossa käydään läpi keskeisiä hetkiä ja käännekohtia, jotka ovat muovanneet miehittämättömän ilmailun ja ennen kaikkea droonisodankäynnin kenttää.
Miten kaikki alkoi? Minkälaisia kokeiluja ja innovaatioita droonien kehitykseen on liittynyt? Miten erilaiset konfliktit ovat muokanneet niiden teknistä kehitystä ja operatiivista käyttöä? Vieraana jaksossa on Sotatekniikan laitoksen tutkimusryhmän johtaja, insinöörieverstiluutnantti Mika Nieminen
Den osynliga försummelsen : En studie om hur barnskyddet identifierar och hanterar barnförsummelse
No full textDenna magisteravhandling undersöker hur barnskyddet arbetar med ärenden som handlar om försummelse av barn, en av de vanligaste och mest skadliga formerna av barnmisshandel. Trots detta tenderar försummelse att prioriteras lägre än andra typer av misshandel, vilket innebär att vissa barnskyddsanmälningar riskerar att inte få tillräcklig uppmärksamhet. Syftet med avhandlingen är att analysera hur begreppet försummelse uppfattas och hanteras inom barnskyddet, med särskild fokus på eventuella skillnader i hant eringen i jämförelse med andra former av misshandel samt hur socialarbetarna uppfattar politiska besluts påverkan på deras arbete.
Avhandlingens empiriska del utgörs av en intervjustudie med socialarbetare verksamma inom barnskyddet. Avhandlingens frågeställningar är:
- Hur uppfattar socialarbetare inom barnskyddet begreppet försummelse av barn och hur hanteras ärenden kring detta tema?
- Finns det skillnader i barnskyddets tillvägagångssätt för försummelse jämfört med andra former av våld?
- Anser socialarbetare att politiska beslut påverkar deras förmåga att hantera ärenden som handlar om försummelse av barn?
I teoridelen lyfts Bronfenbrenners ekologiska modell fram som en viktig utgångspunkt inom forskningen av barn som försummas. Även om modellen inte har använts som en direkt teoretisk ram, visar studiens resultat en tydlig överensstämmelse med modellens betoning på samspelet mellan faktorer på olika nivåer individ, familj och samhälle. Socialarbetarna lyfter fram faktorer som vikten av anknytningen mellan förälder och barn, trygghet i familjen och omsorg som centrala för barnets utveckling. Brist på emotionellt stöd lyfts fram som särskilt skadligt, vilket pekar på vikten av att stärka stödet för familjer på mikronivå som en förebyggande åtgärd för att motverka försummelse. Socialarbetarna lyfter i intervjuerna fram politiska beslut, lagstiftning och välfärdsområdenas riktlinjer som faktorer som både kan stödja och försvåra deras arbete. Dessa faktorer överensstämmer med de samhälleliga och strukturella nivåerna i Bronfenbrenners ekologiska modell, vilket tydliggör hur makronivån påverkar arbetet inom barnskyddet.
Sammanfattningsvis bidrar avhandlingen med insikter om hur försummelse av barn förstås och hanteras inom barnskyddet
Inhibition of Sulfite Oxidation in a Laboratory-Scale NO₂ Scrubber
No full textAnthropogenic nitrogen oxides (NOx) emissions are major pollutants contributing to environmental and public health hazards. With the progressive stringency of environmental regulations, the demand for cost-effective mitigation measures has become increasingly critical to ensure compliance. Various techniques exists to remove NOx from flue gas streams, one of which is wet scrubbing. The present study investigated the removal of NOx from gas streams via absorption of NO₂ into aqueous solutions containing sulfurous additives. A laboratory scale bubble reactor was used as a scrubber to examine how the NO₂ absorption efficiency and the consumption of additives were affected at various conditions. NO₂ concentrations between 50 and 200 ppm and various additives ratios were investigated in oxygen-free and oxygen-containing atmospheres.
The NO₂ absorption efficiency showed to be strongly dependent on the sulfite concentration in the absorption solution. With 1 mM sulfite in the solution, the efficiency increased by 45% compared to pure water. The highest observed removal rate of around 95% was achieved with 10 mM sulfite. In the absence of oxygen, the assistive consumption was low. In the presence of 5 vol % oxygen, however, the consumption of sulfite was significantly higher, which is explained by the rapid consumption of the additive via an NO₂-O₂-induced radical chain mechanism. The undesired oxidation of sulfite could be slowed down by addition of thiosulfate, and an extended effectiveness of the absorption process was observed. Already the addition of 1 mM thiosulfate could reduce the sulfite oxidation rate by over 80% for all investigated NO₂ concentrations. The maximum absorption efficiency remained unaffected by the NO₂ inlet concentration, which means that oxygen and thiosulfate only influence the consumption of the active additive sulfite, but not the absorption efficiency of the scrubber itself. The results of the study demonstrate the effectiveness of NOx removal via NO₂ absorption for a great variety of conditions for low and increased NO₂ concentrations in the flue gas stream
Esteitä esteettömyydessä : Esteettömyyden huomioiminen Väyläviraston infrahankkeiden suunnittelussa ja toteutuksessa – nykytila ja kehittämistarpeet
No full textOpinnäytetyön lähtökohtana toimi Väylävirastossa tunnistettu tarve tarkastella esteettömyyden nykytilaa ja kehittämistarpeita infrahankkeiden suunnittelu- ja toteutusvaiheessa. Tarve tunnistettiin liikenne- ja viestintäministeriön Liikenteen esteettömyysvision valmistelutyön yhteydessä. Opinnäyte-työssä selvitettiin, miten esteettömyys on huomioitu ja mitkä tekijät rajoittavat esteettömyyden toteutumista uuden ja peruskorjattavan infrastruktuurin suunnittelutoiminnassa ja hankkeiden toteutuksessa. Tarkasteltaviin suunnitteluvaiheisiin kuuluivat tie- ja ratasuunnittelu sekä teiden ja ratojen rakentamissuunnittelu.
Opinnäytetyössä oli kaksi tutkimuskysymystä: 1. Miten esteettömyys huomioidaan Väyläviraston hal-linnoimaa infrastruktuuria koskevassa tie-, rata- ja rakentamissuunnittelua ohjaavissa laeissa, asetuk-sissa ja ohjeistuksissa? 2. Miten esteettömyysohjeistukset käytännössä toimivat suunnittelu- ja toteutusvaiheessa?
Opinnäytetyön teoreettisena viitekehyksenä toimi toimeksiannon kannalta olennaisimmat esteettö-myyttä säätelevät lait, EU:n asetukset, kaikille sopivan suunnittelun periaate sekä Liikenne 12 ja esteettömyysvisio. Opinnäytetyössä käsiteltiin Väyläviraston ohjeistuksista esteettömyyteen liittyen ne, jotka työhön liittyvissä haastatteluissa mainittiin.
Opinnäytetyö toteutettiin laadullisena, tutkimuspainotteisena opinnäytetyönä. Opinnäytetyön aineisto kerättiin haastattelemalla Väyläviraston infrahankkeisiin osallistuneita suunnittelijoita, projektinjohtoa ja asiantuntijoita. Opinnäytetyössä tuotiin esille haastatteluiden perusteella esteettömyyssuunnittelun haasteet ja epäkohdat suunnittelualoittain ja -vaiheittain, oppimiskokemukset ja koulutustarpeet sekä onnistumiset esteettömyyssuunnittelussa. Haastatteluissa annetut kehittämisehdotukset tuo-tiin opinnäytetyössä esille.
Haastatteluaineistosta saatiin johdettua Väylävirastolle konkreettisia jatkotoimenpide-ehdotuksia liittyen ohjeisiin, asemien laatuvaatimuksiin, esteettömyyden tarkempaan määrittelyyn tarjousvai-heessa, esteettömyyden tarkastuslistaan, parhaisiin käytänteisiin sekä koulutuksiin. Haastatteluissa nousi esille paljon myös projektinhallintaan liittyviä haasteita, jotka kohdistuvat suunnittelu- ja konsulttitoimistojen projektin johtamiseen. Näihin annettiin myös jatkotoimenpide-ehdotukset, jotka esi-tellään työn liitteessä, jotta suunnittelu- ja konsulttitoimistot voivat käyttää niitä kehittäessään omaa toimintaansa esteettömyyden edistämiseksi.
Monista haasteista ja epäkohdista huolimatta onnistuneen esteettömyyssuunnittelun tärkein tekijä on hyvä asenne ja tahtotila tehdä esteetöntä ympäristöä
Klasslärarstuderandes upplevda förmåga att identifiera och stödja elever med svårigheter i matematik
No full textMatematiksvårigheter är ett allmänt förekommande fenomen som alla klasslärare någon gång kommer att stöta på. Tidig identifiering av matematiksvårigheter är oerhört viktigt för eleven och kräver djupgående kunskap om den matematiska utvecklingen från lärarens sida. Trots att klasslärare förväntas hantera ett flertal specialpedagogiska utmaningar i arbetslivet omfattar utbildningen en mycket begränsad mängd specialpedagogik. Mängden forskning om klasslärares specialpedagogiska kompetens är även begränsad.
Syftet med avhandlingen är att redogöra för vilka uppfattningar klasslärarstuderande i slutskedet av studierna har om sina förutsättningar att bemöta elever med matematiksvårigheter. Dessutom redogörs för klasslärarstuderandes syn på den kunskap som utbildningen gett i relation till hantering av matematiksvårigheter. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor utformats:
1. Hurdan är klasslärarstuderandes upplevda förmåga att identifiera och stödja elever med svårigheter i matematik?
2. Vilken syn har klasslärarstuderande på de kunskaper som utbildningen gett i fråga om identifierande och bemötande av elever med matematiksvårigheter?
Avhandlingen är en fenomenografisk intervjustudie. Studiens kriterier var att informanterna skulle studera till klasslärare på magisternivå vid Åbo Akademi. Data analyserades med hjälp av fenomenografisk analysmetod.
Resultaten visar att klasslärarstuderande har en varierande profil i fråga om sin upplevda förmåga att bemöta elever med matematiksvårigheter. Klasslärarstuderandes upplevda förmåga att identifiera elever med matematiksvårigheter tolkades som bättre än förmågan att stödja. Klasslärarstuderande uppger en gemensam oro för bristfälligt specialpedagogiskt kunnande inom yrkesgruppen och hävdar att utbildningen bör innefatta mera specialpedagogik för att bättre förbereda inför klasslärarens verkliga arbetsuppgifter.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att klasslärarstuderande har, trots vissa osäkerhetsfaktorer, en relativt positiv inställning till sina förmågor att hantera matematiksvårigheter. De har även en stark vilja att utvecklas och bli bättre lärare
The relationship between students' perceptions of emotional support from teachers and life satisfaction : A survey study
No full textI avhandlingen undersöks sambandet mellan elevernas upplevelser av emotionellt stöd från läraren samt livstillfredsställelse, med fokus på eleverna i årskurs 4–6 i svenskspråkiga skolor i Vasa stad och Korsholms kommun. Studien grundar sig på John Bowlbys anknytningsteori och principer för hälsopromotion för att analysera betydelsen av emotionellt stöd, klassrummets klimat och lärarens sensitivitet för elevernas livstillfredsställelse.
Syftet med avhandlingen är att utforska elevernas upplevelser av lärarens emotionella stöd och dess påverkan på livstillfredsställelsen, samt att belysa skillnader mellan årskurser och kön. Avhandlingen bygger på tre forskningsfrågor: hur ser livstillfredsställelsen och upplevelsen av emotionellt stöd från läraren ut bland flickor och pojkar i årskurser 4–6, hurudana samband finns det mellan elevers upplevelse av emotionella stöd från läraren och deras livstillfredsställelse, skiljer sig dessa samband mellan könen och mellan olika årskurser?
I avhandlingen tillämpas en kvantitativ forskningsansats. Data som insamlats inom ramen för projektet SAMSYN och handlar om elever i årskurserna 4–6 från svenskspråkiga skolor i Vasa stad och Korsholms kommun används. Datainsamlingen skedde genom webbaserade enkäter med standardiserade instrument för mätning av elevers livstillfredsställelse och deras upplevelser av lärarens emotionella stöd (omfattandes deldimensionerna klassrumsklimat och lärarens sensitivitet). Det slutliga urvalet bestod av 834 elever, vilket motsvarar en svarsprocent på 90%.
Resultatet visade att lärarens emotionella stöd hade ett positivt samband med elevernas livstillfredsställelse, speciellt bland de yngre eleverna. Bland flickor visade sig klassrummets dynamik ha det starkaste sambandet med livstillfredställelse medan bland pojkar var sambandet med lärarens sensitivitet som starkast.
Arbetet med avhandlingen visade att lärarens roll är mer än enbart akademisk undervisning. Det handlar om att erbjuda individanpassat stöd, kombinerat med lyhördhet och ett anpassat klassrums klimat för att eleverna ska känna livstillfredsställelse
Offentlig tjänsteupphandling samt små och medelstora företag efter sote-reformen
No full textDen 1. januari 2023 genomfördes en omfattande organisatorisk reform av social- och hälsovården i Finland, genom vilken ansvaret för att organisera social- och hälsovårdstjänster överfördes från kommunerna till de nyinrättade välfärdsområdena. Under de senaste decennierna har andelen social- och hälsovårdstjänster som köps in från privata tjänsteleverantörer stadigt ökat. Denna avhandling syftar till att undersöka om social- och hälsovårdsreformen har påverkat små och medelstora företags rättsliga ställning eller deras möjligheter att framgångsrikt delta i offentlig upphandling. Vidare analyseras om reformen har påverkat tolkningen av upphandlingslagstift-ningen. Avhandlingens huvudsakliga metodologiska ansats är de lege lata, med fokus på att ut-reda innehållet, tolkningen och tillämpningen av den gällande lagstiftningen.
Små och medelstora företag spelar en betydande roll för både Finlands och Europeiska unionens ekonomi. Dessa företag är också en väsentlig arbetsgivare, särskilt på regional nivå inom un-ionen. Mot denna bakgrund har lagstiftaren strävat efter att underlätta små och medelstora före-tags tillgång till offentlig upphandling. I andra stycket av ingressen till upphandlingsdirektivet betonas särskilt vikten av att stärka små och medelstora företags ställning vid offentlig upphand-ling. Unionens konkurrenslagstiftning syftar till att främja fri konkurrens, vilket också utgör en central princip inom offentlig upphandling.
Finland är en medlemsstat i Europeiska unionen och har tilldelat unionen vissa befogenheter i syfte att gemensamt med övriga medlemsstater uppnå de mål som fastställs i unionens fördrag, i enlighet med de regler och principer som styr fördelningen av befogenheter. Följaktligen ska unionsrätten, som har företräde framför nationell rätt, tillämpas när den ät tillämplig. Vid offent-lig upphandling innebär detta att upphandlingsdirektivens bestämmelser ska följas för upphand-lingar som överskrider EU:s tröskelvärden, medan principerna för offentlig upphandling ska till-lämpas på alla offentliga upphandlingar, oavsett värde.
Social- och hälsovårdsreformen har lett till att upphandlingarna blivit både större i omfattning och värde, vilket i sin tur har ökat antalet upphandlingar som omfattas av upphandlingsdirekti-vens tillämpningsområde. Avhandlingen utgick från hypotesen att reformen skulle ha försvagat små och medelstora företags ställning vid offentlig upphandling. Forskningsresultaten visar dock att små och medelstora företags ställning har stärkts till följd av reformen. Allt fler offentliga upphandlingar genomförs öppet, vilket innebär att fler aktörer har möjlighet att delta i konkur-rensutsättningarna. Därtill har värdet på upphandlingarna ökat, vilket medför att små och medel-stora företag kan erhålla ekonomiskt mer fördelaktiga kontrakt med samma mängd administrativa insatser
The Russian military’s lessons learned from the Ukraine conflict : what should concern NATO?
No full textThis paper seeks to create an understanding of the threat that the Russian military – in light of its Ukraine experience – could pose to NATO forces in any future major conflict. There will be a consideration here of the changes that this military has been making both in the years prior to its 2022 invasion and the more ad hoc adaptations that have appeared using experience gained from the war with Ukraine. The scope of the examination here is broad. The authors will cover the five domains of warfare (as understood by NATO) – air, land, maritime, cyber and space – along with the electromagnetic ‘environment’. Both offensive and defensive activities will be covered. Most of the focus here will be on what ‘lessons’ the Russian military may be seen to be learning and what changes have followed this learning process? In regard to the air domain, there will be an investigation of how the concept of air superiority is being re-imagined and how ‘airpower’ is now being delivered? The land domain is being dominated by long-range fires and drone warfare – what have been the follow-ons from this realisation? The war, as far as the maritime domain is concerned, has raised the issue of the vulnerability of large surface vessels both at sea and in port. What then are the takeaways here for the Russian Navy? The role of cyber in the war may be difficult to assess but it is certainly a factor that can be examined and some conclusions drawn. The importance of space assets has been emphasised in this war – but how is the Russian military challenging the space-power dominance that Ukrainian forces can call upon? And then there is the role of Electronic Warfare. It is becoming ever more important as a factor in what might be considered ‘modern warfare’. But just what is the Russian military capable of in this field and what further developments can be expected?
This paper is not bounded in terms of strategic-operational-tactical analysis. It will seek to cover changes – if not, indeed, actual innovations – being made at all three levels of warfare. It will consider not only conceptual aspects and the new pieces of equipment being introduced, but also look at the personnel issue: to what degree is ‘manpower’ a factor? Where is this manpower coming from? How is morale being maintained? Is this even a factor? How are men being retained in service?
Having covered all of these above facets (inevitably, in a condensed and very focused manner), this paper will finally consider the situation collectively. That is, there will be a consideration of what might be seen as the total ‘fighting power’ potential of the Russian military both today and in the near-term future. In light of the developments of recent years and given the experience of the Ukrainian conflict, just how much of a threat can the Russian military – as a collective –pose to NATO forces on any future battlefields and, importantly, in which particular areas might this military be seen to have an advantage
Ydin ja Rauhaa kohti -lehtien digitointi Kansalliskirjastossa 2024
No full textKansalliskirjaston raportteja ja selvityksiä 6/202