National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Workshop Model: Sustainability and Responsibility in the Daily Work of an Organization
A workshop model that helps an organization find the connection between the UN Sustainable Development Goals, the organization's own responsibility goals, and the organization's everyday work.
Työpajamallin suomenkielinen versio löytyy osoitteesta https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe202503041564
Eläinten valtakunta
Materiaali on esitelty 12.3.2025 yrittäjille suunnatussa tilaisuudessa, jossa tuotiin esiin kulttuuriperintöön ja erityisesti digi.kansalliskirjasto.fi-palveluun pohjautuvia mahdollisuuksia liiketoiminnalle. Tilaisuus osa ETKOT-hanketta, joka on Kaakkois-Suomen ammattikorkeakoulun (Xamk), Kansalliskirjaston ja Suomen Elinkeinoelämän Keskusarkiston (ELKA) yhteishanke. Hanke edistää tekoälyosaamista Etelä-Savon alueella. Hankkeen tavoitteena on edistää vastuullista tekoälyn hyödyntämistä yrityksissä, kehittää tekoälyyn liittyviä menetelmiä ja tukea liiketoiminnan innovaatioita. Kansalliskirjaston näkökulmana on erityisesti kulttuuriperintöaineistojen tunnettavuuden lisääminen. Hanke on Euroopan unionin osarahoittama. Tuen on myöntänyt Etelä-Savon maakuntaliitto. Hanke Kansalliskirjaston verkkosivuilla https://www.kansalliskirjasto.fi/fi/projektit/etkot-etela-savon-koulutettu-tekoaly-memory-labiss
71 Historian muisti ja tiedon tukikohta : Maanpuolustuskorkeakoulun kirjasto 100 vuotta
Maanpuolustuskorkeakoulun kirjasto täyttää 100 vuotta maaliskuussa 2025. Kirjaston historiaan kätkeytyy monia värikkäitä vaiheita ja henkilöitä, ja sen kokoelmat kietoutuvat monella tapaa Suomen historian dramaattisiin vaiheisiin.
Jaksossa tehdään retki menneisyyteen mutta pohditaan myös sitä, mikä kirjaston tehtävä on nyt ja miltä sen tulevaisuus näyttää. Miten kirjasto sai alkunsa, ja millaisia ainutlaatuisia kokoelmia se pitää sisällään Miten kirjaston venäjänkielinen aineisto päätyi kirjastolle? Miten kirjasto on kehittynyt vuosikymmenien saatossa, ja mikä sen rooli on digiajan ja tekoälyn aikakaudella? Keskustelijoina sektorijohtaja Anu Alaterä, kirjastonhoitaja Joonas Parviainen, sektorijohtaja Tapio Pitkäranta sekä kirjastonjohtaja Ari Muhonen
Extern handledning som stöd för inkluderande småbarnspedagogik och förskoleundervisning
Fokus i studien ligger på lärares upplevelser av extern handledning som stöd för inkluderande småbarnspedagogik och förskoleundervisning. Med extern handledning avses i studien handledning som ges av en handledare som kommer utifrån och som inte är en del av organisationen och studien sker i samarbete med ett nationellt specialpedagogiskt resurscenter. Inkluderingen inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen ska omfatta alla barn.
Mot bakgrunden av bristen på forskning gällande extern handledning inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen är det övergripande syftet med studien att undersöka hur lärare som arbetar inom den inkluderande småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen upplever den externa handledningen. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor formulerats;
1. Vilka förväntningar upplever lärare som arbetar inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen att de haft på den externa handledningen?
2. Vilka målsättningar upplever lärare som arbetar inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen att ställts upp för den externa handledningen?
3. Hur upplever lärare att den externa handledningen har stött deras inkluderande arbete inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen?
4. Vilka förslag till utvecklande av den externa handledningen lyfter lärare som arbetar inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen fram?
Studien är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Datainsamlingen skedde med hjälp av åtta halvstrukturerade intervjuer av lärare som arbetade inom småbarnspedagogiken eller förskoleundervisningen. Vid analysen har en tematisk analys använts.
Studiens resultat visar att lärarna upplever att deras förväntningar och målsättningar för den externa handledningen överlag uppfylldes i och med att den externa handledningen såväl ökade deras förståelse för barnets funktionsnedsättning som ökade deras kunskaper och färdigheter att stöda barnet samt stödde det interprofessionella samarbetet och föräldrasamarbetet. Lärarnas ökade förståelse, kunnande och färdigheter bidrog till att de kunde utveckla verksamheten, arbetssätten och miljön mer inkluderande samt att de upplevde att deras handledningsförmåga utvecklades. Den externa handledningen kan utvecklas genom att öka dess tillgänglighet och anpassa den mer efter gruppens förutsättningar samt öka tillgången till modellinlärning och konkreta material.
Slutsatserna av studien blir att behovet av extern handledning verkar vara störst då barn med funktionsnedsättning inleder småbarnspedagogiken och då teamets specialpedagogiska kunnande och den interna handledningen av specialläraren inte är tillräcklig. Den externa handledningen kan stöda lärarnas inkluderande arbete genom att deras förståelse för barnets funktionsnedsättning och stödbehov liksom specialpedagogiska kunnande och färdigheter ökar. Studien bidrar med den nya insikten att extern handledning också kan stöda de övriga barnens förståelse och interagerande med barnet med stödbehov tack vare lärarnas ökade förståelse. Den ökade kunskapen bidrog till att lärarna kunde utforma arbetssätten, verksamheten, lärmiljön och stödet så att inkluderingen främjades. Lärarnas inkluderande arbete stöddes även av att handledningen stödde såväl det interna som externa interprofessionella samarbetet som föräldrasamarbetet. Studien bidrar även med den nya insikten att extern handledning kan bidra till att den interna handledningen utvecklas, vilket i framtiden kan bidra till att minska på behovet av extern handledning
Svenskfinland, högskolorna och flyttningsrörelsen : Aktörernas perspektiv
Det är uppenbart att det finlandssvenska högskolenätverket utför en central
funktion för hela Svenskfinland. Vi behöver kompetent svenskspråkig
arbetskraft inom olika samhällssektorer i svenskspråkiga sammanhang.
Näringslivet behöver samverka med högkvalitativ forskning för att stärka
sin konkurrenskraft. Det är till och med möjligt att påstå att forskningen
samt utbildandet av svenskspråkig personal i svensk- och tvåspråkiga
sammanhang är livsviktig för Svenskfinlands överlevnad. Högskolorna
har bland annat till uppdrag att utbilda arbetskraft inom näringsliv, samt
tjänstemän inom den offentliga sektorn, men också personal inom tredje
sektorn. Därtill kommer högskolornas bidrag till den övergripande regionala
dragningskraften, på både invånare och näringsliv.
Den här förstudien – Svenskfinland, högskolorna och flyttningsrörelsen
– öppnar upp perspektiv gällande det finlandssvenska nätverkets
dynamik. Genom statistik och framför allt genom intervjuer vill vi belysa
utbildningsinstitutionernas kontakter till omgivande närings- och arbetsliv,
samt kontakten till regionerna och även till aktörer på nationell nivå.Innehåll
Förord 6
Sammanfattning 8
Tiivistelmä 11
1. Inledning 14
2. Forskningsöversikt 17
2.1 Högskolornas roll i den regionala utvecklingen 17
2.2 Vad bestämmer studenters val av högskola och studieort? 20
3. Studiedesign och metodik 24
4. Studenternas mobilitet och högskolornas utbildningsprogram 26
4.1 De finlandssvenska högskolornas utbildningsprogram 26
4.2 Statistisk översikt 28
5. Regionerna 37
5.1 Nyland 37
5.2 Egentliga Finland 39
5.3 Österbotten 41
5.4 Likheter och skillnader 44
6. De finlandssvenska högskolornas funktion och samhällsbetydelse 47
6.1 Studerandes genomströmning och högskolornas attraktivitet 47
6.2 Ekonomi, statens policy och konkurrens mellan högskolor 52
6.3 Utbildningsprogrammens utveckling samt fortbildning 55
6.4 Högskolors rekrytering av personal 58
6.5 Studerandes väg till arbetslivet 59
6.6 Internationella studerandes väg till arbetslivet 65
6.7 Samarbete 67
7. Diskussion och slutsatser 74
7.1 Regionerna och studerandena: vad vet vi och vad behöver vi ta reda på 76
7.2 Slutsatser och rekommendationer 79
Litteraturförteckning 821ei tietoa saavutettavuudest