National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Hur stöder den nya handlingsplanen för särskilt begåvade elever i en region i Svenskfinland speciallärares arbete?
No full textFinsk forskning visar att nyutexaminerade lärare ofta upplever svårigheter med att anpassa undervisningen för särskilt begåvade elever (Haagensen, m.fl.,2020). För att dessa elever ska kunna utvecklas optimalt är det avgörande att lärare har tillräcklig kunskap om hur dessa elever kan identifieras (Kaya, 2015). I Finland saknas dock ett nationellt styrdokument, en enhetlig strategi eller handlingsplan som specificerar hur särskilt begåvade elever ska bemötas i skolan. I en region i Svenskfinland har det däremot genom ett regionalt samarbete mellan sex kommuner utarbetats en ny handlingsplan för särskilt begåvade elever (Kronoby, u.å.). Denna handlingsplan syftar till att ge vägledning till skolpersonal i hur särskilt begåvade elever ska identifieras, bemötas och undervisas.
Syftet med denna avhandling var att undersöka hur den nya handlingsplanen för särskilt begåvade elever i en region i Svenskfinland stöder speciallärares arbete. Utifrån syftet formulerades följande tre forskningsfrågor:
1. Vilken allmän kännedom har speciallärare om handlingsplanen för särskilt begåvade elever?
2. Hur har handlingsplanen hjälpt speciallärare med identifiering av särskilt begåvade elever?
3. Vilka verktyg har handlingsplanen gett speciallärare gällande undervisning av särskilt begåvade elever?
Studien utfördes som en kvantitativ studie med nätbaserad enkät som datainsamlingsmetod. Urvalet består av 11 speciallärare verksamma i svenskspråkiga grundskolor i en region i Svenskfinland. Datainsamlingen genomfördes under våren 2024. Data består av speciallärares kännedom om de nya handlingsplanerna för särskilt begåvade elever med fokus på allmän kännedom, identifiering samt undervisning och stöd.
Resultaten visar att handlingsplanerna har varit ett stöd och bidragit till ökad kunskap inom samtliga tre fokusområden. Deltagarna har fått en ökad förståelse för särskild begåvning, ökad kunskap om hur man identifierar en särskilt begåvad elev samt stärkta färdigheter i att undervisa och stötta dem. Resultaten visar att majoriteten av deltagarna känner att de med hjälp av handlingsplanen skulle kunna identifiera och stödja särskilt begåvade elever, även om en mindre andel uppger att de hittills har kunnat tillämpa dessa kunskaper i praktiken.
Slutligen kan det konstateras att denna studie kan ge en fingervisning om hur handlingsplaner för särskilt begåvade elever kan stöda speciallärares arbete. Däremot behövs ytterligare forskning inom området för ett tydligare resultat. Generellt sett är forskning om handlingsplaner för särskilt begåvade elever begränsad, vilket understryker behovet av vidare forskning inom området
”SÖKES (INTE): KVINNOR TILL LEDANDE POSITIONER I FINLÄNDSKA ORGANISATIONER” : En studie av sex äldre kvinnors upplevelser kring hur könsrelaterad ålderism påverkar och har påverkat deras karriärutveckling
No full textKönsrelaterad ålderism (gendered ageism), en kombination av köns- och åldersdiskriminering, resulterar i att både yngre och äldre kvinnor marginaliseras i arbetslivet. Trots lagstiftning och strävan efter jämställdhet kvarstår hinder för kvinnor att nå ledande positioner i Finland.
Denna avhandling syftar till att undersöka hur äldre kvinnliga ekonomer i Finland upplever att könsrelaterad ålderism påverkar och har påverkat deras karriärutveckling. Vidare syftar studien till att identifiera de specifika utmaningar och hinder som dessa kvinnor möter i både interna och externa rekryteringsprocesser. Därtill analyseras hur dessa faktorer påverkar kvinnornas möjligheter att rekryteras till ledande positioner inom finländska organisationer. Forskningsfrågan som ligger till grund för studien är: Hur upplever äldre kvinnliga ekonomer att könsrelaterad ålderism påverkar och har påverkat deras karriärutveckling samt deras möjligheter att rekryteras till ledande positioner inom finländska organisationer?
Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex kvinnliga ekonomer i åldern 40–65 år, genomförda med en kombination av fri associationsnarrativ intervjumetod (free-association narrative interview method) och semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet har analyserats med tematisk analys och tolkats genom feministisk organisationsteori samt social rollteori.
Studien indikerar att könsrelaterad ålderism kan utgöra ett hinder för äldre kvinnliga ekonomers karriärutveckling och rekrytering till ledande positioner. Den lyfter även fram ett dolt fenomen där vissa drabbade inte alltid är medvetna om diskrimineringen eller bortförklarar den för att undvika att se sig själva som offer. Resultaten tyder på att förändringar behövs både i individuella attityder och på en strukturell nivå inom både organisationer och i samhället
Påverkan av VD-ägande på finansiell prestation : En undersökning av ESG-prestationens modererande roll
No full textDenna avhandling undersöker sambandet mellan VD-ägande, ESG-prestation och finansiell prestation med ett särskilt fokus på ESG-prestationens roll som en möjlig medlare. Undersökningen har vuxit fram ur en ökande insikt om vikten av hållbarhetsfrågor för företagens långsiktiga framgång, samtidigt som företagsstyrning genom VD:ns ägarandelar länge har betraktats som en mekanism för att skapa bättre företagsresultat.
Undersökningen forskningsfråga var: Hur påverkar VD-ägande den finansiella prestationen, och vilken roll spelar ESG-prestation som en potentiell medlare i detta samband? För att besvara denna fråga användes en kvantitativ forskningsmetod i form av regressionsanalyser, där sambandet mellan VD-ägande, ESG-prestation och finansiell prestation analyserades. Datainsamlingen inkluderade företag noterade på S&P 500 mellan åren 2015 och 2019, med information från databaser som Compustat, Execucomp och Bloomberg.
Resultaten visade att VD-ägande har en negativ och signifikant effekt på ESG-prestation. Samtidigt visade resultaten ett positivt samband mellan ESG-prestation och finansiell prestation, vilket innebär att företag som presterar väl inom ESG ofta också uppvisar bättre finansiella resultat. Däremot fann undersökningen inget signifikant samband mellan VD-ägande och finansiell prestation eller ESG-prestationens modererande roll.
Undersökningen bidrar till forskningen genom att fördjupa förståelse av hur VD-ägarintressen kan påverka hållbarhet och lönsamhet, och den väcker frågor om hur företagsledares incitament kan balanseras med externa intressentkrav på hållbarhet. Fynden antyder att ESG-prestation kan vara en starkare indikator på finansiell framgång än VD-ägande, vilket har viktiga implikationer för både bolagsstyrning och investeringsbeslu
