National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Tietoa koulukiusaamisesta vieraskielisille vanhemmille
Цей посібник призначений для батьків дітей, які розмовляють іноземною мовою, тобто батьків, рідна мова яких не є фінською, шведською або саамською. Довідник стосується проблеми знущань, цькування та дискримінації дітей у школах. Посібник пояснює, як з ними можна боротися.ei tietoa saavutettavuudest
Klasslärarstuderandes inledande matematikkunskaper : Kartläggning och analys av klasslärarstuderandes prestationer i grundläggande matematik under tidsperioden 1994–2023
I denna avhandling undersöktes klasslärarstuderandes inledande matematikkunskaper. Data bestod av klasslärarstuderandes erhållna totalpoäng i ett inledande och grundläggande matematiktest som genomförts i den inledande matematikkursen i utbildningsprogrammet sedan år 1994. För att besvara forskningsfrågorna hur har klasslärarstuderande presterat i det inledande matematiktestet under de senaste 30 åren? och förekommer det skillnader mellan grupperna i förhållande till erhållna totalpoäng i matematiktestet? kartlades och analyserades 1760 totalpoäng delade i 21 grupper mellan åren 1994 och 2023. Totalpoängen delades även in i prestationsnivåer som var 0–4 p 5–9 p, 10–14 p, 15–19 p, 20–24 p och 25–30 p. Jämförelser mellan procentsatserna för varje prestationsnivå för varje grupp visade att andelen godkända (20/30 poäng) studerande har sjunkit. Storleken på den lägre godkända nivån, nivå 20–24 p, har generellt minskat med tiden och det förekommer drastiska skillnader i antalet studerande som når högsta prestationsnivå, 25–30 p. En större ökning i lågpresterande kan observeras både i nivå 15–19 p, men särskilt alarmerande också i den ännu lägre nivån 10–14 p. Gruppernas totalpoängsmedelvärden jämfördes även med Welch’s variansanalys (F(20, 537) = 11,8, p <.001) och Games Howell post hoc-test. Totalt identifierades 63 signifikanta skillnader i post hoc-testen av vilka samtliga var av medelstor eller stor effektstyrka i Cohen’s d. Det är dock viktigt att notera att alla de deskriptiva skillnader som prestationsnivåanalysen visade på inte nödvändigtvis kunde bekräftas med statistisk signifikans. Resultaten visar på att klasslärarstuderande generellt presterar svagt i testet med en stor andel klasslärarstuderande som inte når en godkänd nivå. De allt lägre resultaten visar på allt svagare kunskaper i grundläggande matematik
How to give your koha to Koha
PerlKohaCon 2023 Conference in Helsinki Finland, August 14–18, 2023. - https://perlkohacon.fi</a
The Effect of Movement Restrictions on the Spread of COVID-19 in Finland
The COVID-19 pandemic, caused by the SARS-CoV-2 virus, led to the implementation of various restriction measures worldwide. This study evaluates the effectiveness of movement restrictions in controlling the spread of COVID-19, with a specific focus on Finland. The research addresses three main questions: 1) To what extent did the Uusimaa lockdown impact mobility? 2) Is there a relationship between change in mobility and the number of new cases? 3) Does the observed relationship between change in mobility and the number of new COVID-19 cases in Finland also hold true for Italy?
The study includes a case study of the Uusimaa lockdown in Finland and a complementary case study of the lockdown in Lombardy, Italy. Both studies assess outflowing mobility and new COVID-19 cases before, during, and after the lockdown. In Finland, traffic data from border monitoring systems and COVID-19 data from the Finnish Institute for Health and Welfare (THL) have been used. The Italian study utilizes anonymized mobile phone user data for mobility analysis and COVID-19 data from the Italian Civil Protection Department.
The results indicate that the Uusimaa lockdown significantly reduced outflowing mobility. Earlier recommendations and restrictions also influenced mobility. A positive association between mobility and new COVID-19 cases was observed at the start of the lockdown, with a lagged effect. However, no concurrent increase in cases occurred after the lockdown's lifting. The complementary Italian case study reinforces the findings from Finland, showing a similar relationship between changes in mobility and COVID-19 cases. Both countries experienced a decline in cases approximately two to three weeks after introducing movement restrictions. The research highlights the diminishing impact of movement restrictions on virus transmission as other restrictions are in place.
The Uusimaa case study results align with earlier European research, supporting the efficacy of movement restrictions in reducing human contact and mitigating the virus's spread. The study contributes to understanding the role of mobility in controlling COVID-19 transmission and provides valuable insights for future infectious disease outbreaks
Remote work during the COVID-19 pandemic : identification of working life impacts, employees’ data protection abilities and trust outcomes
Purpose This study examined employees’ experiences of remote work and the impact of remote work on working life.
Design/methodology/approach This was a mixed-methods study undertaken in three Finnish nonprofit firms. In total, 1,154 respondents took part during the first and second COVID-19 waves in Finland.
Findings COVID-19 remote working saved employees’ and businesses’ financial resources; increased job satisfaction, firms’ performances and employee employment opportunities; and positively affected organizations’ trust outcomes. This study found that female team leaders were significantly more likely than male team leaders to trust team members’ data protection abilities. In addition, remote work can reduce climate pollution. Remote work during the COVID-19 pandemic also affected the social lives of the employees and work relationships and led to a reduction in physical activity levels and work overload.
Research theoretical implications The main theoretical contributions of this study are the identification of remote working characteristics during the COVID-19 pandemic, positive/negative outcomes of remote working, and further forms measurable propositions. This study contributes to the change management literature and opens up new avenues for future research.
Practical implications This study can help managers to better understand and lead employees at a time when significant numbers continue to work remotely. Continued work in this field is important because organizations are required to be agile in a changing operating work environment. Given that home-based work has become the new normal, organizations may need to update their data protection rules and address organizational trust issues.
Social implications Social effects can be seen as an increased understanding of the effects of remote work in the colleague network. Although remote work suits many employees, they also wish to see their colleagues occasionally. Thus, a mix of remote work with some in-office time may be a more attractive option than remote work only.
Originality/value The integrated multidimensional framework applied in this study is based on research findings. The framework is dynamic and can be further expanded with new findings, serving as a theoretical basis to guide future research
Exploratory Studies LAIA@UIB : Al Models for the Detection of Fraudulent Payments
This thesis investigates the use of AI models for detecting fraudulent payments in electronic payment systems. The main challenges in the development of such models are the lack of labeled data, the need to balance minimizing false positives while maximizing true positives, and the complexity of finan- cial transactions. This study aims to explore the performance of different machine learning and deep learning algorithms, such as logistic regression, neural networks, XGBoost, and Random Forest, in detecting fraudulent payments, and to develop techniques to address data scarcity and imbalance. The research involves experimentation with two datasets, one real and the other artificially generated, both exhibiting a high degree of imbalance. The study findings can enhance the development of trustworthy and effective AI models for the detection of fraudulent payments, contributing to enhancing security measures within financial systems
Werbung im Wandel : Ein Einblick in die Darstellung von Frauen und Männern in der Werbung und wie eine (nicht-)stereotype Darstellung von der Gesellschaft aufgefasst wird
Die Gesellschaft wandelt sich stetig und so auch ihre Mitglieder und deren Werte- und Normvorstellungen. Eines der Themen, welches aufgrund des Wandels immer mehr an Bedeutung gewinnt, ist die Auffassung von Geschlechterbildern. Welchen Wandel es bezüglich der Geschlechterdarstellung in der Werbung in den letzten Jahrzehnten gab und inwieweit sich das in der deutschen Gesellschaft widerspiegelt, war Ziel der vorliegenden Arbeit.
Um dies herauszufinden, wurde untersucht, inwieweit sich Werbung und Gesellschaft beeinflussen und sich die Darstellung der Frau und des Mannes in der Werbung gewandelt hat. Des Weiteren sollte die Arbeit der Untersuchung folgender Hypothesen dienen:
Hypothese 1
Die Wahrnehmung der Darstellung eines stereotypen beziehungsweise nichtstereotypen Rollenbildes in der Werbung hängt vom Geschlecht der rezipierenden Person ab.
Hypothese 2 Die Wahrnehmung der Darstellung eines stereotypen beziehungsweise nichtstereotypen Rollenbildes in der Werbung hängt vom Alter der rezipierenden Person ab.
Mittels einer Literaturrecherche konnte gezeigt werden, dass Werbung und Gesellschaft eine gewisse Reziprozität aufeinander ausüben und sich dementsprechend beeinflussen können. Zudem wurde ersichtlich, dass eine Veränderung der Geschlechterdarstellung in der Werbung über die letzten Jahrzehnte stattgefunden hat, auch wenn Geschlechterstereotypisierung und -diskriminierung immer noch vorkommen. Für die Untersuchung der Hypothesen wurde ein A/B-Test durchgeführt. Dieser ergab, dass der in Hypothese 1 prognostizierte Einfluss des Geschlechts zumindest teilweise bestätigt wurde, da leichte Unterschiede in der Wahrnehmung der Darstellung eines stereotypen beziehungsweise eines nicht-stereotypen Rollenbildes zu erkennen waren. Die in Hypothese 2 prognostizierten Unterschiede bezüglich der Wahrnehmung dieser Art von Darstellungen in Abhängigkeit zum Alter waren erkennbar, jedoch war keine eindeutige Tendenz festzustellen
Gruppbaserad intervention för lågstadiebarn med svårigheter med uppmärksamhet och exekutiva funktioner : en pilotstudie med single-case design
The prevalence of attention and executive function difficulties extends well beyond children formally diagnosed with attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD). These difficulties often manifest in a classroom setting, negatively impacting academic achievement and classroom behavior. The present pilot study employed a single-case design to investigate the effects of the Fokus+ intervention on elementary school students with attention and executive function difficulties. Nine children participated in the study, of which five participants were included in the final analyses. As a primary outcome measure, the children’s classroom behavior was observed using the Direct Behavior Rating-Single Item Scales (DBR-SIS) to assess intervention effects in three domains: academic engagement, respectful behavior, and disruptive behavior. Additionally, teachers completed the Attention and Executive Function Rating Inventory (ATTEX) as a secondary measure. The results from the visual and statistical analyses revealed mixed effects on academic engagement and respectful behavior. However, notable improvements were found in disruptive behavior, with four out of five participants demonstrating a statistically significant positive response. Analysis of the secondary measure showed a reduction in attention and executive function difficulties in all participants, with three demonstrating a significant improvement. The final study design limited inferences of a strong causal relationship between the intervention and behavioral change. Nevertheless, this study provides insight into the intervention’s effectiveness while emphasizing the need for continued development and further investigation in subsequent studies. Implications include contributions to Finnish school-based intervention research and the introduction of DBR-SIS as a progress monitoring tool in a school setting. Consistent with prior research, variability in effects highlights the individualized nature of response to behavioral interventions.Förekomsten av svårigheter med uppmärksamhet och exekutiva funktioner sträcker sig långt bortom barn som uppfyller de formella diagnostiska kriterierna för aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (adhd). Dessa svårigheterna tar sig ofta uttryck i en klassrumsmiljö och har en negativ inverkan på skolframgång och klassrumsbeteende. I denna pilotstudie användes en single-case design för att undersöka effekterna av Fokus+ -interventionen på lågstadieelever med svårigheter med uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Nio barn deltog i studien, varav fem deltagare inkluderades i de slutgiltiga analyserna. Som ett primärt utfallsmått observerades barnens klassrumsbeteende med hjälp av Direct Behavior Rating-Single Item Scales (DBR-SIS) för att bedöma interventionseffekterna inom tre domäner: akademiskt engagemang, respektfullt beteende och störande beteende. Utöver detta fyllde klasslärarna i Keskittymiskysely som ett sekundärmått. Resultaten från de visuella och statistiska analyserna visade blandade effekter på akademiskt engagemang och respektfullt beteende. Anmärkningsvärda förbättringar observerades i störande beteende, med fyra av fem deltagare som visade en statistiskt signifikant effekt. Analysen av sekundärmåttet visade en minskning av svårigheter med uppmärksamhet och exekutiva funktioner hos alla deltagare, därav tre visade en signifikant förändring. Det slutgiltiva upplägget begränsade etableringen av ett starkt orsakssamband mellan interventionen och beteendeförändring. Studien ger insikt i effekterna av interventionen och betonar samtidigt behovet av fortsatt utveckling och ytterligare utredning i efterföljande studier. Studien bidrar till finsk skolbaserad interventionsforskning och inför DBR-SIS som ett potentiellt mätverktyg för att följa upp elevernas respons på stöd. Variationen i effekterna understryker den individualiserade karaktären i respons på beteendeinterventioner, vilket överensstämmer med tidigare forskning
Uudenmaan vesihuollon nykytila ja kehittämistarpeet : Uudenmaan vesihuollon toimijat, nykytilanne ja muutostarpeet
Uudenmaan vesihuollon nykytila ja kehittämistarpeet -selvitys muodostaa kokonaiskuvan Uudenmaan vesihuollon nykytilasta ja nykytilaan keskeisesti vaikuttavista tekijöistä. Selvitys toteuttaa vuoden 2021 aikana laadittua itäisen ja eteläisen Suomen vesihuoltostrategiaa ja tämän pohjalta edelleen laadittua Uudenmaan toimenpidesuunnitelmaa. Selvityksessä on esitetty vesihuollon kehittämiskohteita sekä konkreettisia toimenpide-ehdotuksia strategisten tavoitteiden saavuttamiseksi. Näin ollen selvitys palvelee monia tulevia keskeisiä toimenpiteitä, kuten Uudenmaan vesihuollon alueellisen yleissuunnitelman laadintaa.
Selvityksessä on otettu huomioon Uudenmaan vesihuollon toimijat mahdollisimman kattavasti. Alueen 26 kunnassa toimii noin 60 vesihuoltolain (119/2001) tarkoittamaa vesihuoltolaitosta, neljä tukkulaitosta sekä 60 vesihuolto-osuuskuntaa, joilla ei ole kunnan hyväksymää toiminta-aluetta. Selvitys kattaa yleiskuvaukset kustakin alueen kunnallisesta ja ylikunnallisesta vesihuoltolaitoksesta. Lisäksi selvityksessä on käsitelty vesihuollon toimijoiden yhteistyöverkostoja ja -malleja sekä vesihuoltolaitosten organisointivaihtoehtoja. Selvitys kattaa myös koosteen alueen vesihuollon kehittämiseen liittyvistä suunnitelmista sekä arvion vesihuollon toimijoiden taloudellisesta toimintakyvystä, omaisuudenhallinnan, investointisuunnittelun, tiedolla johtamisen ja digitaalisten ratkaisujen hyödyntämisen nykytilasta ja mahdollisuuksista tulevaisuudessa. Selvitykseen on sisällytetty lisäksi arviot vesihuollon toimijoiden viestinnän tasosta ja haasteista, osaamis- ja taloudellisten resurssien nykytilasta ja tarpeista sekä alueen haja-asutuksen vesihuollon tasosta. Edellisten lisäksi selvityksessä on käsitelty myös alueen vesihuollon toimijoiden koulutustarpeita sekä kiertotalouden ja vihreän siirtymän huomioimista alueen vesihuoltolaitoksilla.Utredningen om nuläget och utvecklingsbehoven för vattenförsörjningen i Nyland ger en helhetsbild av nuläget för vattenförsörjningen i Nyland och de faktorer som har en central inverkan på nuläget. I redogörelsen genomförs den vattenförsörjningsstrategi för Östra och Södra Finland som utarbetades 2021 och på basis av den vidareutarbetade åtgärdsprogrammet för Nyland. I rapporten presenteras utvecklingsområden inom vattenförvaltningen och konkreta förslag på åtgärder för att nå de strategiska målen. Därför tjänar utredningen många centrala åtgärder i framtiden, såsom beredningen av en regional generalplan för vattenförsörjningen i Nyland.
I utredningen har man beaktat vattenförsörjningsaktörerna i Nyland så heltäckande som möjligt. I områdets 26 kommuner finns cirka 60 vattenförsörjningsanläggningar som avses i vattentjänstlagen (119/2001), fyra grossistanläggningar och 60 vattenförsörjningsandelslag som inte har ett verksamhetsområde som kommunen godkänt. Rapporten innehåller allmänna beskrivningar av varje kommunalt och överkommunalt vattenförsörjningsföretag i området. Dessutom diskuteras samarbetsnätverk och modeller för vattenförsörjningsaktörer samt alternativ för organisering av vattenförsörjningsanläggningar. Rapporten innehåller också en sammanfattning av planerna för utveckling av vattenförsörjningen i området samt en bedömning av vattenförsörjningsoperatörernas ekonomiska resultat, nuläget och möjligheterna för kapitalförvaltning, investeringsplanering, kunskapsbaserad förvaltning och utnyttjande av digitala lösningar i framtiden. Rapporten innehåller också bedömningar av nivån på och utmaningarna i kommunikationen mellan vattenförsörjningsaktörerna, nuläget och behoven av kompetens och ekonomiska resurser samt nivån på vattenförsörjningen i glesbygden i området. Utöver ovanstående diskuterar rapporten också utbildningsbehoven hos vattenförsörjningsoperatörer i regionen och hur cirkulär ekonomi och den gröna omställningen beaktas vid regionens vattenförsörjningsanläggningar.ei tietoa saavutettavuudest
Puolustusvoimat luottamuksen kohteena ja rakentajana Twitter-viestien kautta tarkasteltuna
Puolustusvoimat on erittäin luotettu toimija suomalaisessa yhteiskunnassa. Puolustusvoimat on säännöllisesti kärjessä erilaisissa luottamusindeksitutkimuksissa. Luottamuksen lähempi tarkastelu käsitteenä kuitenkin herättää kysymyksen, mitä luottamusindeksitutkimukset oikeastaan kertovat? Luottamuksessa ei ole kyse siitä, onko joku toimija luotettava vaan siitä, mitä jonkun voidaan odottaa tekevän. Se on erityisesti tilanne- ja toimintasidonnainen ilmiö, jolloin luottamusindeksitutkimukset eivät välttämättä anna koko kuvaa Puolustusvoimiin kohdistuvasta luottamuksesta. Esimerkiksi luottamusindeksitutkimusten perusteella voidaan sanoa, että noin 75-80 prosenttia ihmisistä luottaa Puolustusvoimiin, mutta kysyttäessä tarkemmin esimerkiksi vastaajan uskosta Puolustusvoimien kykyyn puolustaa Ahvenanmaata, putoaa luottamus noin 50 prosenttiin. Näin ollen Puolustusvoimiin kohdistuvaa luottamusta on syytä tarkastella myös muilla menetelmillä, jotta luottamuksesta saadaan kattavampi käsitys.
Tutkimuksen tarkoituksena oli ennen kaikkea tarkastella ja arvioida sosiaalisen median hyödynnettävyyttä luottamustutkimuksessa. Tämän lisäksi tarkoituksena oli selvittää yksilöiden luottamusta ja epäluottamusta Puolustusvoimien toimintaan sekä Puolustusvoimien viestintää luottamuksen rakentajana.
Tutkimuksessa Puolustusvoimiin kohdistuvaa luottamusta tarkasteltiin Twitter-viestinnän kautta. Aineisto jakautui kahteen osaan: yksilöiden luottamusta Puolustusvoimiin tarkasteltiin n. 9 200 yksityiseltä tililtä lähetetyn twiitin kautta ja Puolustusvoimien viestintää luottamuksen rakentajana puolestaan 125 Puolustusvoimien viralliselta tililtä lähetetyn twiitin avulla. Ensimmäinen aineisto analysoitiin aineistolähtöisellä sisällön analyysillä ja jälkimmäinen osa teorialähtöisellä sisällönanalyysillä, jossa käytetty teoria muodostettiin aikaisemman kirjallisuuden kautta.
Tutkimuksessa havaittiin, että ihmiset luottavat Puolustusvoimien voivan täyttää tehtävänsä ja kykenevän luomaan edellytykset sille sekä siihen, että Puolustusvoimat kykenee toimimaan osana yhteiskuntaa ja Natoa. Epäluottamus puolestaan kohdistui ihmisten toimintaan ja osaamiseen sekä kykyyn puolustaa Suomea. Luottamuksen rakentamiseen liittyen Puolustusvoimien viestinnästä ilmeni sisältöä, jossa luottamusta rakennettiin tuomalla esiin esimerkiksi Puolustusvoimien kulttuuria, tavoitteita, osaamista sekä viestinnän avoimuutta.
Tutkimuksen mielenkiintoisin havainto liittyi sosiaalisen median käytettävyyteen luottamustutkimuksessa. Analysoiduista twiiteistä luottamusta osoittaviksi voitiin tunnistaa 3,3 prosenttia ja epäluottamuksesta viestiviksi vain 0,8 prosenttia. Aiemmissa tutkimuksissa esimerkiksi sävyanalyysin kautta on esitetty muun muassa, että 15–20 prosenttia ihmisistä luottaa tutkittuun ilmiöön tai toimijaan. Tutkimuksen perusteella voidaankin esittää, että luottamuksen tarkastelu sosiaalisen median kautta ei välttämättä ole perusteltua, koska esimerkiksi sävyanalyysi voi antaa hyvin erilaisia tuloksia verrattuna käsitteellisellä tasolla tarkempaan luottamustutkimukseen