National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Supporting Organizational Growth Through HR Digital Transformation
We are currently living in the era of digital transformation as our society and ways of working are being affected by the large-scale trend of digitalization. Organizations around the world are building internal capabilities and transforming their business operations using the latest technological innovations to stay competitive and reach their strategic objectives. People are at the heart of any business which is why digital transformation within the Human Resource function is a critical step in ensuring organizational success and growth in the long-term.
This study seeks to shed light on an area of management literature that has received little attention, HR digital transformation, and its impacts in organizational growth. The research investigates the experiences and thoughts of HR professionals within Finnish medium-sized growth companies to uncover what is successful HR digital transformation and what are its benefits. To support the notions of the HR professionals, a comprehensive literature review is conducted on digital transformation and its implications for HR. The qualitative research takes on an inductive and exploratory approach and uses thematic analysis to uncover prevalent answers around the research questions.
The results of the study indicate the crucial role played by HR digital transformation in organizational growth and in the ability to reach other strategic objectives. With system automation and more effective processes, HR professionals are able to create more value in important strategic tasks and are able to ensure faster and more reliable operations. The benefits of digitalized HR are not limited to HR professionals but are shared among entire organizations from personnel to top leadership. HR professionals highlighted the importance of core HR data management, recruitment, and learning as vital processes that have the most immediate benefits when looking at ensuring sustainable organizational growth
Engagerande kommunikation kring klimatförändringen på sociala medier : Teori och praxis
Klimatförändringen är en av samtidens stora utmaningar. Trots att vetenskapen är enig om att omedelbara åtgärder måste vidtas för att undkomma förödande konsekvenser på samhälle och miljö, så har frågan inte lyckats med att väcka ett helhjärtat engagemang bland allmänheten och beslutsfattare. Simultant uppvisar i synnerhet yngre åldersgrupper oro över hur klimatförändringen kommer att påverka deras framtid. Således går det att skönja en dissonans i klimatfrågan, eftersom det finns friktion för att engagera sig trots oro för framtiden. Effektiv och engagerande kommunikation om klimatförändringen är en väsentlig komponent i omvandlingen till en hållbar framtid, men präglas idag ofta av domedagsbudskap och komplexa vetenskapliga rapporter.
Syftet med studien är att öka förståelsen av klimatkommunikation på sociala medier, genom att med hjälp av tidigare studier inom området identifiera engagerande kommunikationsgrepp samt empiriskt analysera i vilken utsträckning dessa kan observeras i verkligheten på sociala medier. De engagerande kommunikationsgrepp som identifieras är användning av värderingar, begriplig information, storytelling, narrativ eller inramning, visualisering av klimatförändringen, trovärdiga budbärare, lokala exempel på visioner och lösningar samt att stärka förmågan att vidta åtgärder. Studien bidrar med djupare kunskap inom området genom att identifiera utmaningar, redogöra för vilka kommunikationsgrepp som bör användas samt empiriskt undersökt hur dessa implementeras i praktiken.
Den empiriska delen av studien utförs genom en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av inlägg publicerade av United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) på Instagram, under kontot @unclimatechange. Materialet i studien består av 147 Instagraminlägg som publicerades under 2022. Studiens resultat visar att 38,8 procent av samtliga inlägg helt saknar engagerande inslag. Grepp som fokuserade på att skapa förståelse (i synnerhet användning av värderingar) var vanligare än grepp som appellerade till känslor, medan grepp som riktade sig mot beteende var ovanliga. Den kvalitativa innehållsanalysen redovisar vanliga och goda exempel samt teman bland samtliga inlägg.
Slutsatsen är att även om engagerande inslag förekommer i en majoritet av inläggen (61,2 %) som publicerades under 2022, så finns det fortfarande utrymme för förbättring gällande engagerande klimatkommunikation. Även om kommunikation inte är lösningen på hur klimatkrisen ska hanteras är implementeringen av effektiv och engagerande kommunikation, som kan förankra den hållbara omställningen bland allmänheten, en viktig komponent som varken ska förbises eller underskattas. Slutligen identifieras möjligheter för vidare forskning inom området
Starvation as a Method of Warfare : A Case Study of Russian Actions in the War in Ukraine
This Master's thesis examines the prohibition of the use of starvation of civilians as a method of warfare under International Humanitarian Law (IHL), focusing on potential violations by Russia during the war in Ukraine in 2022.
The devastating destruction and impact on civilians during the war in Ukraine has been well documented, giving rise to allegations of Russia deliberately targeting the civilian population and aggravating food insecurity in the country, in violation of IHL. Allegations of Russian forces attacking food production and distribution centers and medical facilities and impeding humanitarian relief operations fit the description of the use of starvation as a method of warfare, which begs the question of what exactly constitutes a violation of the prohibition.
The war highlights the causality between hunger and conflict, and the growing discourse regarding states’ obligations to minimize civilian suffering and food insecurity in conflict ridden areas. Although the prohibition of the use of starvation as a method of warfare is universally accepted as a part of customary law, it has never been prosecuted, leaving the question of how the prohibition should be interpreted relatively open.
This thesis examines the relevant legal sources of IHL, including the Geneva Conventions and their Additional Protocols, customary international humanitarian law, and additional sources, to understand the scope of the prohibition and how it should be interpreted, followed by a legal analysis of alleged Russian actions during the war in Ukraine and whether they could have amounted to a violation of the prohibition under IHL.
Through an analysis of the legal sources regulating the use of starvation as a method of warfare in IHL, reports, and media coverage, the thesis argues that Russia may have violated the prohibition of the use of starvation as a method of warfare under IHL during the conflict in Ukraine
Skolcoachens arbete i skolan : Skolcoachens upplevelse av sin arbetsbild och roll vid främjandet av elevers hälsa
Övervakning av Närpes å: Resultat under åren 2017–2021
Marraskuun 2019 lopulta alkaen Närpiönjoen vesi oli eliöstölle hyvin hapanta (pH 4,6–5,3) yli kolmen kuukauden ajan maaliskuun 2020 puoliväliin asti. Veden pH oli ≤5,5 myös Lillånissa lokakuussa 2020 sekä Närpiönjoessa joulukuussa 2020, huhtikuussa 2021 ja marraskuussa 2021. Happamuus oli tyypillisesti pahimmillaan pitkää kuivaa kautta seuranneella runsasvetisellä jaksolla. Useiden metallien pitoisuudet olivat suurimmillaan happamaan aikaan. Närpiönjoen vesi oli hyvin ravinteikasta. Kokonais- ja fosfaattifosforipitoisuudet olivat hyvin suuria muun muassa elokuussa 2018, syyskuussa 2019 ja syyskuussa 2020 vähävetisenä aikana.
Happiongelmat ovat olleet pahimmat Kivi- ja Levalammessa ja vähäisimmät Säläisjärvessä kevättalvisin 2017–2021. Kivi- ja Levalammessa pohjanläheinen happipitoisuus oli hyvin pieni jokaisena kevättalvena, kun Västerfjärdenissä hapen vähäisyyttä pohjalla esiintyi vain ajoittain ja lievemmin kuin Kivi- ja Levalammessa. Pohjan happiongelmien lisäksi Kivi- ja Levalammen vesi on ollut happamampaa, typpipitoisempaa ja tummempaa kuin Säläis-järvessä. Kivi- ja Levalammen veden happamuus ja väri aiheutuvat humushapoista. Västerfjärdenissä ravinnepitoisuudet ovat olleet jopa moninkertaisia verrattuna Kivi- ja Levalampeen tai Säläisjärveen.
Kivi- ja Levalammesta vuosina 2020 ja 2021 pyydettyjen ahventen elohopeapitoisuuden keskiarvo vastasi hyvää kemiallista tilaa, mutta Säläisjärvessä tilanne oli huonompi. Kivi- ja Levalammessa ahvenen ja hauen elohopeapitoisuus on laskenut selvästi 1980-luvulta 2020-luvulle.
Taimenta ei tiettävästi ole saatu Närpiönjoen pääuoman sähkökalastuksissa vuosikymmeniin, kunnes vuonna 2018 havaittiin yksi, vuonna 2020 20 ja vuonna 2021 13 taimenta. Pirttikylän Gangurforsenista vuonna 2020 saatu 20 cm pituinen taimen oli eväleikattu eli varmasti istukas. Kaikki muut Närpiönjoen pääuoman taimenet olivat rasvaevällisiä, mutta luultavasti silti istukkaita.ei tietoa saavutettavuudest
Professionellas upplevelser av sitt arbete med våldsutsatta kvinnor under covid-19-pandemin : En kvalitativ intervjustudie om skyddshemspersonals och personal inom öppenvårdens erfarenheter
Syfte: Syftet med avhandlingen är att undersöka skyddshemspersonals och personal inom öppenvårdens upplevelser av det egna arbetet samt covid-19-pandemins inverkan på våld riktat mot kvinnor i parförhållanden. Avhandlingens undersökning tar även reda på hur våld i nära relationer kan förebyggas enligt de professionella. Avhandlingens frågeställningar lyder:
1. Hur har de professionellas arbetsbild sett ut under covid-19-pandemin?
2. Vilka riskfaktorer har covid-19-pandemin medfört vad gäller våld mot kvinnor i parförhållanden?
3. Hur kan våld i nära relationer förebyggas enligt de professionella?
Metod: I avhandlingen används kvalitativa intervjuer som metod. Åtta professionella intervjuades i Svenskfinland utifrån en semistrukturerad intervjuguide som utformats på förhand.
Resultat: Avhandlingens resultat indikerar att de professionellas arbetsbild under pandemin präglats av förändrat klientantal, ökad arbetsbörda, osäkerhet kring direktiv och rekommendationer samt distansarbete. Riskfaktorer som covid-19-pandemin medfört vad gäller våld mot kvinnor i parförhållanden är ökad ekonomisk stress, ökad grad av isolering, brist på egentid och ökat alkoholbruk. Enligt de professionella kan våld i nära relationer förebyggas med hjälp av media, information inom skolvärlden, tidigt stöd, uppfostran och lagstiftning.
Diskussion: I avhandlingens diskussion diskuteras avhandlingens resultat i förhållande till referensramen och den tidigare forskningen. Både likheter och skillnader hittas. Fortsatt forskning kunde göras i de övriga nordiska länderna för att se hur ländernas olika hantering av covid-19-pandemin inverkat på skyddshems- och öppenvårdsverksamheten. Forskning kunde även göras för att ta reda på hur klienter upplevt service under pandemitiden. Vid framtida kriser bör det i myndigheters kommunikation framkomma att man alltid ska söka hjälp om den fysiska eller psykiska hälsa är i fara
En kvantitativ undersökning om akademisk självuppfattning och skolstress bland österbottniska elever
Syfte: Studiens primära syfte är att undersöka sambandet mellan akademisk självuppfattning och skolstress bland elever i Österbotten i Finland. Avhandlingen tar även fasta på hur sambandet påverkas av variablerna emotionell självuppfattning, studieprestationer, kön, utbildningsnivå och skolspråk.
Metod: Avhandlingen består av en kvantitativ metod och baserar sig på datamaterial från Ungdomsenkäten 2016–2017. Läsåret 2016–2017 utfördes Ungdomsenkäten i svensk- och finskspråkiga skolor i Österbotten. Samplet i den här studien bestod av N = 3150 elever, varav 56,2 % var elever på högstadiet och 43,8 % var studerande på andra stadiet. Andelen elever från svenskspråkiga skolor utgjorde 66,4 % medan andelen elever från finskspråkiga skolor utgjorde 33,6 %. Könsfördelningen var 51,6 % flickor och 48,4 % pojkar. Respondenternas medelålder var 16 år (m = 16,26, sa = 1,57). Tre forskningsfrågor och en hypotes utformades för att undersöka avhandlingens syfte. Dessa undersöktes genom korrelationsanalyser och en stegvis regressionsanalys.
Resultat: Studien fann en signifikant negativ svag korrelation mellan akademisk självuppfattning och skolstress. Inverkan av skolstress på akademisk självuppfattning minskade då andra variablers inverkan beaktades, men skolstress var fortsättningsvis en signifikant negativ prediktor för akademisk självuppfattning.
Diskussion: Avhandlingens centrala resultat diskuteras. Resultat visar att skolstress kan ha ett negativt samband med akademisk självuppfattning, även när man tar hänsyn till faktorer som emotionell självuppfattning och studieprestationer
Företagsansvar och hållbarhet : En kritisk diskursanalys av H&M-gruppens hållbarhetsrapporter
Denna avhandling genomför en kritisk diskursanalys av H&M-gruppens hållbarhetsrapporter för att undersöka hur företaget har framställt hållbarhet från ett etiskt perspektiv. Genom att analysera relationerna mellan diskursiva praktiker, texter och bredare sociala och kulturella strukturer belyser avhandlingen företagets etiska ansvar som en global aktör inom modeindustrin. Genom granskningen av hållbarhetsrapporterna identifieras olika diskurser och ställningstaganden som H&M-gruppen använder för att kommunicera sin hållbarhetsstrategi. Samtidigt problematiseras diskurserna och ställningstaganden för att ifrågasätta företagets verkliga ansvar och engagemang som global aktör. Avhandlingen avslöjar att företag ofta använder hållbarhet som en del av sin marknadsföring utan att vidta tillräckliga åtgärder för att minska sin negativa miljöpåverkan och utnyttjandet av billig arbetskraft. Genom att identifiera vanliga mönster och diskurser hos företag som strävar efter att vara hållbara och ansvarsfulla har avhandlingen också betydelse för andra företag inom modebranschen. Den belyser vikten av att utveckla en helhetssyn på hållbarhet som omfattar hela företagets verksamhet och dess påverkan på samhället och miljön. Genom att ifrågasätta vanliga mönster och diskurser kan företag bli medvetna om utmaningarna med att uppnå verklig hållbarhet och ansvarstagande, vilket kan leda till att de vidtar mer konkreta åtgärder för att minska sin negativa miljöpåverkan och förbättra arbetsförhållandena för sina anställda
Tampere–Jyväskylä liikenteelliset vaihtoehdot : Osa 2: Tekninen toteutettavuus ja kustannukset
Idrott i församlingen – motiv och målsättning för idrott som en del av församlingens verksamhet i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Varför används idrott som en del av kyrkans verksamhet? Det är frågan som jag undersöker i den här avhandlingen.
På ett allmänt plan kan man konstatera att det har bedrivits en hel del forskning om förhållandet mellan idrott och religion, liksom också om vilken plats tävlingsidrotten har i religiösa sammanhang. Det finns en positiv attityd gentemot idrott i kyrkan liksom fallet är överlag i samhället. Idrotten förenar människor och åstadkommer välmående och glädje. Vidare kan man konstatera att det finns många gemensamma nämnare och teman mellan idrott och den lutherska läran, även om det också finns en hel del sådant som skiljer dem åt. I praktiken har Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ändå använt sig av idrott i sin verksamhet redan i tiotals år. Trots det finns det inte mycket forskning i vilken församlingen skulle utgöra fokus, och en fråga som ofta blir obesvarad är vilka motiv och målsättningar som anges för idrottsverksamheten i församlingarna.
Syftet med den här avhandlingen är således att ta reda på hur församlingar motiverar sin idrottsverksamhet och vad de har för målsättningar med den. Undersökningen fokuserar på församlingar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Forskningsfrågorna lyder: Hur motiveras idrott som en del i församlingens verksamhet och vad vill man uppnå genom att använda sig av idrott i församlingar? För att besvara forskningsfrågorna har jag använt mig av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Jag intervjuade sex personer som arbetar mycket med idrottsfrågor i en kyrklig kontext. Informanterna har erfarenhet från olika perspektiv, något som generade ett mycket mångsidigt material med avseende på undersökningsområdet. Intervjuerna tillhandahöll en tydlig och mångfacetterad beskrivning av kyrkans idrottsverksamhet.
Resultaten visar att de främsta motiveringarna för kyrkans idrottsverksamhet ligger i teologi kring skapelse samt i värden såsom ett oförytterligt människovärde, en holistisk människosyn och hur människor bemöter varandra. När det gäller målsättningarna för verksamheten visar resultatet att man genom idrottsverksamheten hoppas kunna förkunna evangelium, nå ut till människor, skapa gemenskap och samarbeta med andra aktörer. Sammantaget visar undersökningen att idrott kan användas som ett fungerande verktyg för att främja kyrkans grundläggande uppgift och för att möta och stötta människor. Idrott fungerar som en positiv grund för samarbete med andra aktörer i samhället. Idrotten för också församlingen närmare till människan i hennes vardag och är något som gör kyrkan synlig och relevant för människan idag