National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Hur använda Spring Boot för att implementera en prototyp av Webbtjänst för tävlingsdansare
No full textThe choice of a framework for development of web services has a large impact not only on the future attributes of the application, but also on the convenience of the development process itself. Such a choice is made based on both business needs and technical requirements. A special case in the development process is when an application should be created from scratch, which may be caused by applicationspecific requirements or by planned changes in the technology stack.
The aim of this Master’s thesis is to describe and analyse a development process of a web service from scratch with Spring Boot. The current thesis consists of the background part, where a general theoretical description of web services and, in particular, RESTful web services is presented, followed by a presentation of necessary tools, Spring Boot itself, and the specifics of the development process of web services with this framework, as well as of the project, where the development process of the chosen web service with Spring Boot is demonstrated and analysed with a concrete example
Rektorers värdegrund och uppfattningar om elevvårdsarbete
No full textElevvården har under de senaste åren blivit alltmer betydande för skolan. Rektorn är den person som ansvarar över ansvars- och arbetsfördelningen inom det mångprofessionella samarbetet inom elevvårdsgruppen. Rektorns värdegrund påverkar många viktiga beslut som hen gör i vardagen och rektorn fungerar ofta som initiativtagare till diskussionen om värdegrund och har en central roll i hur värderingarna uppfattas och vilken roll de spelar i skolans verksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur rektorer uppfattar sin egen värdegrund och hur denna påverkar deras uppfattningar om elevvården samt hur ett mångprofessionellt samarbete mellan skolpersonalen och elevvården kunde utvecklas utifrån rektorernas perspektiv. Resultatet visar att värderingar och värdegrund har betydelse för hur rektorn förhåller sig till elever och deras välmående. Studien påvisar även att rektors värderingar påverkar hur hen förhåller sig till elevvårdsarbete och rektors förhållningssätt kan komma till att påverka hur elevvårdssamarbetet lyckas. Studien belyser det etiska och omvårdande skolledarskapet där rektorn arbetar med elevernas välmående i fokus. Studien bidrar med värdefulla synpunkter om vikten av att rektorerna medvetandegör sina värderingar och vad som är viktigt för dem som skolledare. Studien lyfter upp frågan om skolans roll gällande elevernas välmående och speciellt lärarnas roll i detta välmående. Det efterlystes flera trygga vuxna i skolan, vuxna som inte är lärare, som finns på plats varje dag i skolan bland eleverna
Värmechockfaktor 2 - och dess roll i responsen vid HSP90-inhibering
No full textHSP90 tillhör proteinklassen chaperoner som är nödvändiga för att upprätthålla funktionella proteiner. HSP90 är en mycket talrik chaperon och bidrar till att ett stort antal s.k. klientproteiner kan nå deras funktionella konformation. HSP90-inhibitorer inhiberar aktiviteten hos HSP90 vilket leder till att celler inte kan upprätthålla normala cellulära funktioner. Därför kan HSP90-inhibitorer användas som ´ anticancerläkemedel eftersom cancerceller är starkt beroende av HSP90 aktiviteten. Problemet med HSP90-inhibitorer är bland annat att inhiberingen självt orsakar en stressrespons, vilket förstärker cellens stresstålighet, och därmed motverkar HSP90-inhibitorernas effekt. Orsaken till responsen vid HSP90-inhibering är oklar och därför behövs mera studier kring aktiveringen av responsen, för att eventuellt kunna förhindra skeendet. Värmechockfaktorerna HSF1 och HSF2 är transkriptionsfaktorer som aktiveras vid bl.a. HSP90-inhibering och styr produktionen av chaperoner och därmed också den s.k. värmechockresponsen.
I denna studie har celler som saknar HSF1 eller HSF2 behandlats med HSP90-inhibitorer för att utöka kunskapen om deras individuella effekter vid HSP90-inhibering. Resultaten visar att celler som saknar endera HSF1 eller HSF2 är känsligare för HSP90-inhibering än vildtypsceller. HSF-proteinnivåerna förändras dessutom kraftigt vid HSP90-inhibering, med minskning i HSF1-nivåer och ökning i HSF2-nivåer. Detta indikerar att både HSF1 och HSF2 spelar en viktig roll vid HSP90-inhibering och att båda transkriptionsfaktorerna bör beaktas vid HSP90-inhibering
Toteumatiedon automaattinen mittaaminen, raportointi ja analysointi päällystystöissä – Kehitystyön taustaraportti
Get PDFArktinen harppaus : Kiinan turvallisuusstrategia ja arktisen alueen geopolitiikka
Get PDFTämä raportti tarjoaa Suomen pitkän aikavälin turvallisuuspolitiikkaa palvelevan politiikka-analyysin Kiinan arktisista intresseistä ja läsnäolosta turvallisuusstrategian näkökulmasta. Vaikka Kiina sijaitsee kaukana Arktiksesta, on se 2010- luvun alusta lähtien osallistunut aktiivisesti alueen talouteen ja hallintoon. Kiinan tarkkailija-asema Arktisessa neuvostossa hyväksyttiin vuonna 2013, ja tammikuussa 2018 se julkaisi ensimmäisen arktisen politiikkadokumenttinsa. Paperissa Kiina kuvasi olevansa “lähellä arktista oleva valtio” (近北极 国家, jinbeiji guojia), jolla on legitiimi oikeus osallistua arktiseen talouteen ja politiikkaan. Siinä missä vielä 2010-luvun alussa Kiinan kasvavan arktisen kiinnostuksen nähtiin tarjoavan monenlaisia taloudellisia mahdollisuuksia Suomessa ja muissa Pohjoismaissa, on viime vuosina yhä kiivaammin spekuloitu Kiinan arktisen läsnäolon turvallisuusulottuvuuksista.
Vaikka arktinen alue ei edelleenkään kuulu Kiinan ydinintresseihin, on Arktis noussut viime vuosikymmenen aikana Kiinan viralliseen turvallisuuspoliittiseen keskusteluun osana sen “kokonaisvaltaisen kansallisen turvallisuuden” (总体国家安全观, zongti guojia anquanguan) ja uusien turvallisuusympäristöjen käsitteistöä. Vuonna 2014 Kiinan merellisen hallinnon johtaja Liu Cigui totesi, että maan Antarktisen tutkimusaseman perustamisesta vuonna 1984 alkaneet pyrkimykset olivat siirtymässä uuteen historialliseen vaiheeseen, jonka myötä Kiina rakentaa itsestään “polaarista suurvaltaa” (极地强国, jidi qiangguo). Vuonna 2015 Kiinassa hyväksyttiin kansallisen turvallisuuden laki, jossa arktisen alueen esitettiin ensimmäistä kertaa kuuluvan virallisesti Kiinan turvallisuusintressien piiriin. Myös Kiinan arktinen politiikkapaperi mainitsee lyhyesti Kiinan arktiset “turvallisuusintressit”, mutta keskittyy pääasiassa taloudellisiin ja ympäristöllisiin kysymyksiin. Se toteaa, että Yhdistyneiden Kansakuntien turvallisuusneuvoston jäsenenä Kiina pyrkii kantamaan vastuunsa alueen turvallisuuden ylläpidossa, mutta ei täsmennä, miten se käytännössä tapahtuu. On siis vielä epäselvää, kuinka Kiina pyrkii käytännössä turvaamaan arktisia intressejään ja millaista turvallisuusroolia se alueella tavoittelee.
Kiinan Maanpuolustuskorkeakoulun vuonna 2020 julkaiseman Strategian tiede -oppikirjasarjan mukaan Arktis on valtion merentakaisten intressien laajentumisen pääsuunta, mikä asettaa uusia tehtäviä maan asevoimien käytölle. Tällä hetkellä Kiinan arktinen strategia vaikuttaa kuitenkin olevan vielä pohjustamisen vaiheessa, jossa luodaan perustaa tulevalle, kenties vasta vuosikymmenien päästä todella realisoituvalle läsnäololle Arktiksella. Esimerkiksi taloudessa Kiina rakentaa taloudellisia yhteyksiä alueelle Jääsilkkitiensä kautta, ja tieteissä vasta selvitetään arktisen operoinnin tieteellisiä ja teknologisia vaatimuksia. Vielä koronapandemiaa edeltävänä aikana Kiinan strategia toimi varsin hyvin, ja se onnistui tasapainoilemaan arktisen laajentumisen ja uhkateorioiden vahvistumisen välillä. Viime vuosina Kiinan suhteet seitsemään läntiseen arktiseen valtioon ovat kuitenkin heikentyneet suurvaltapolitiikan kiristymisen vuoksi. Vastaavasti Venäjän suhteen Kiinan vaikutusvalta kasvaa sitä mukaa, kun Venäjän eristäminen kansainvälisestä yhteisöstä etenee sen hyökättyä Ukrainaan helmikuussa 2022. Maiden välisen (arktisen) energiayhteistyön voidaan olettaa lisääntyvän tulevaisuudessa, ja Venäjän riippuvuussuhde Kiinasta voi kasvaa aivan uusiin mittasuhteisiin. Tämä voi avata Kiinan sotilasvoimille reitin Arktikselle.ei tietoa saavutettavuudest
Användares uppfattning om värde inom delningsekonomi : Varför används delningsekonomi?
Get PDFSättet människor konsumerar förändras konstant. En av de nya trenderna är delningsekonomi, vars totala värde förutspås ligga på 335 miljarder USD år 2025 – en ökning på cirka 2000 % under en 10 års period (PwC, 2015; Statista, 2022). Delningsekonomi är ett omforskat begrepp, men befintlig litteratur är bristfällig angående vilka värden som användare ser i att använda sig av delningstjänster. Detta är viktigt att förstå, eftersom användarna är avgörande för både delningsekonomi som fenomen och för de företag som agerar inom dess ramar. Studiens syfte är med detta forskningsgap i tankarna därmed att skapa en fördjupad kunskap för varför användare väljer att använda delningsekonomiska alternativ och för vilket ändamål. Även en forskningsfråga utformats: hur uppfattar användarna värde?
I avhandlingen diskuteras befintlig litteratur, bland annat ljusa och mörka sidor ofta förknippade med delningsekonomi. Fenomenet kan hjälpa användare spara och tjäna pengar, ge flera möjligheter genom ett ökat utbud och öka användningen av underutnyttjade resurser. Däremot kan diskriminering, grönmålning och negativa kedjereaktioner förekomma. Olika affärsmodeller presenteras, samt hur värde kan skapas inom delningsekonomi.
För att uppfylla studiens syfte och besvara forskningsfrågan, har en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer utförts. Materialet har analyserats med hjälp av teorin om konsumtionsvärden given av Sheth, Newman och Gross (1991).
Slutsatserna i studien visar att användare uppfattar funktionella värden som särskilt viktiga. Genom användarvänliga applikationer kan de få tillgång till sådana resurser de i annat fall inte hade haft tillgång till på ett enkelt och billigt sätt. Dessutom ger delningstjänster möjligheter till att spara ytterligare resurser genom att till exempel kunna tillreda egen mat i en Airbnb. Vidare sänker delningsekonomiska tjänster språkbarriärer, samt ökar på säkerheten för användare.
Avhandlingen kan användas av särskilt nya företag som vill agera inom delningsekonomin som vägledare för att förstå vilka värden deras potentiella användare uppfattar som viktiga. Dessutom fungerar avhandlingen som en viss startpunkt för forskning kring värde inom delningsekonomi från användares perspektiv
Grafiken i skymundan av måleriet : Receptionen av Akseli Gallen-Kallelas (1865–1931) grafik vid sekelskiftet 1900
Get PDFAkseli Gallen-Kallela beskrivs ofta som en av de främsta pionjärerna inom den moderna finländska grafikkonsten. År 1895 lärde han sig grunderna och tekniken för konstgrafik i Berlin och började därefter skapa speciellt träsnitt och etsningar i sin vildmarksateljé Kalela i Ruovesi. Grafiken var nära konstnärens hjärta, men ett av hans främsta mål med att göra grafik var att samla in extra inkomster. Han var både entusiastisk och misstänksam gentemot grafiken. Gallen-Kallelas grafikkonst skapades huvudsakligen under åren 1895–1915 och utgörs mestadels av exlibris, symbolistiska verk och porträtt.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur Gallen-Kallelas grafikkonst togs emot i tidningspressen i ett samhälle där konsten präglades av en konservativ och nationalistisk konstsyn. Materialet undersöks med hjälp av följande forskningsfrågor. Vad kännetecknar Gallen-Kallelas grafikkonst och hurdant mottagande fick den? Varför var man skeptisk i början? Med hjälp av textanalys med inslag av diskursanalys granskas kritikernas ordval i beskrivningarna av verken i recensioner främst i dagstidningar där grafiken nämns. Detta sätts i relation till vad han själv skrev i brev och anteckningar. Bildanalys kommer att användas som stöd för textanalysen. Fokus läggs på konstnärens träsnitt. Den teoretiska referensramen utgörs av den nationalistiska och konservativa konstsynen inom den finländska konstvärlden vid sekelskiftet 1900.
Primärmaterialet består av utställningskritik i dagstidningar exempelvis Nya Pressen, Hufvudstadsbladet och Päivälehti, där grafikverk av Gallen-Kallela från tidsperioden 1895–1915 diskuteras. Konstnärens brev till bland annat Johannes Öhquist och Louis Sparre ger en uppfattning om konstnärens förhållande till grafik, hur han själv tog emot konstformen och hur han skapade sina grafiska verk. Konsthistorikern Onni Okkonen har bidragit med det mest övergripande biografiska verket om Gallen-Kallela och hans konst i A. Gallen-Kallela, elämä ja taide (Borgå, 1961).
Resultatet är att Gallen-Kallelas grafikkonst från 1895–1915 mestadels väckte skribenternas intresse som någonting nytt och främmande, men grafiken blev länge i skuggan av måleriet. Det skrevs jämförelsevis färre och kortare recensioner om grafikkonst än om måleriet. I början fick Gallen-Kallela negativare och nedslående respons för sina grafiska verk, bland annat Dödens Blomma (1895) som ansågs vara primitiv. Men han fick också stöd av många, exempelvis Johannes Öhquist, konsthistorikern J.J. Tikkanen, och konstnären Louis Sparre. Möjligtvis på grund av det låga intresset från Finska konstföreningen och andra köpare, beslöt Gallen-Kallela sig dock för att fokusera på andra konstformer och projekt, även om hans intresse för grafiken inte upphörde helt
Techno-economical analysis of separate refining of hardwood pulp in the production of white calandered paper
No full textI den här studien undersöks hur man kan optimera råmaterials- och malningskostnader vid tillverkning av vitt kalandrerat papper genom en ändring i malningslinjen. Processändringen möjliggör separat malning av lövvedsmassa och barrvedsmassa, vilket ger bättre möjligheter att utveckla lövvedsmassans egenskaper. Bättre egenskaper hos lövvedsmassa möjliggör en ökning av lövvedshalten i produkterna. I arbetet undersöks även hur energibehovet påverkas av förändringen. Undersökningen utförs genom teoretiska beräkningar av malningsprocessen och energibehovet. De teoretiska beräkningarna kompletteras med brukspersonalens erfarenheter.
Studien visar att återbetalningstiden på processändringarna är 3,4 år. Återbetalningstiden är längre än de riktlinjer som används för att utvärdera lönsamheten av denna typ av investeringar. Besparingarna uppkommer huvudsakligen genom prisskillnaden mellan lövvedsmassa och barrvedsmassa och storleken på inbesparingarna är proportionell mot prisskillnaden mellan massorna. En känslighetsanalys visar att variationer i elpriset inte nämnvärt påverkar återbetalningstiden
Arbetshälsa : En kvalitativ studie om socialarbetares hälsa på arbetsplatsen
Get PDFDen sociala branschen kännetecknas av hög arbetsbelastning, ett stort antal klienter per socialarbetare samt för få resurser till det konkreta klientarbetet. Socialarbetares arbetshälsa är därför relevant att granska med de psykosociala aspekterna i specifik fokus. En socialarbetare som mår bra i arbetet och har låg sjukfrånvaro kan hjälpa fler klienter med bra resultat. Trots detta visar studier att finländska socialarbetare upplever större arbetsbelastning än socialarbetare i de övriga nordiska länderna.
Syftet med magisteravhandlingen är att studera socialarbetares arbetshälsa. Arbetshälsa som begrepp definieras och dess dimensioner förklaras, för att vidare granska socialpolitiskt relevanta teoretiska synvinklar på socialarbetares arbetshälsa samt behandla tidigare forskning inom området. Avhandlingens empiriska del består av en intervjustudie med sex svenskspråkiga, legitimerade socialarbetare i Österbottens välfärdsområde. De centrala forskningsfrågorna för avhandlingen är följande:
- Vilka är riskfaktorerna för dålig arbetshälsa inom socialt arbete?
- Vilka faktorer främjar socialarbetares arbetshälsa?
- Hur påverkar social- och hälsovårdsrefomen socialarbetares upplevelse av arbetshälsa?
Den empiriska delen av magisteravhandlingen undersöker Österbottniska socialarbetares upplevelser av hälsa på arbetsplatsen. Ämnet diskuteras främst genom social- och hälsovårdsreformen och överflyttningen till Österbottens välfärdsområde samt vidare genom främjande faktorer för god arbetshälsa och riskfaktorer för dålig arbetshälsa inom socialt arbete.
Magisteravhandlingens centrala slutsatser är att socialt arbete på ett allmänt plan kännetecknas av en stor arbetsbörda och för få resurser. Denna arbetsbörda kan lindras och främjas med hjälp av åtgärder kopplade till bland annat god ledning, handledning och kollegialt stöd samt tillgång till personalresurser. Under social- och hälsovårdsreformen har det lagts stor vikt vid organisatoriska förändringar, vilket lett till att socialarbetares arbetshälsa har åsidosatts och lidit under första året av reformen