National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Energy Balance, Hormonal Status, and Military Performance in Strenuous Winter Training
Severe energy deficit may impair hormonal regulation and physical performance in military trainings. The aim of this study was to examine the associations between energy intake, expenditure, and balance, hormones and military performance during a winter survival training. Two groups were studied: the FEX group (n = 46) had 8-day garrison and field training, whereas the RECO group (n = 26) had a 36-h recovery period after the 6-day garrison and field training phase. Energy intake was assessed by food diaries, expenditure via heart rate variability, body composition by bioimpedance, and hormones by blood samples. Strength, endurance and shooting tests were done for evaluating military performance. PRE 0 d, MID 6 d, POST 8 d measurements were carried out. Energy balance was negative in PRE and MID (FEX -1070 ± 866, -4323 ± 1515; RECO -1427 ± 1200, -4635 ± 1742 kcal·d-1). In POST, energy balance differed between the groups (FEX -4222 ± 1815; RECO -608 ± 1107 kcal·d-1 (p < 0.001)), as well as leptin, testosterone/cortisol ratio, and endurance performance (p = 0.003, p < 0.001, p = 0.003, respectively). Changes in energy intake and expenditure were partially associated with changes in leptin and the testosterone/cortisol ratio, but not with physical performance variables. The 36-h recovery restored energy balance and hormonal status after strenuous military training, but these outcomes were not associated with strength or shooting performance.
Keywords: energy deficit; physical performance; soldier; survival training
Do reduced working hours for older workers have health consequences and prolong work careers?
I examine the effects of reduced working hours on various health outcomes. I focus on individuals close to retirement and exploit a reform in part-time pension rules. Using detailed register data on health and job spells together with a difference-in-differences approach, I find that an earlier eligibility age for part-time pension program increased purchases of prescription drugs by approximately 1.0 percentage point over the following 6 years. In relative terms, this effect is small, around 2%, but is economically significant as drug purchases are largely subsidized by the state. However, looking at the long-term effects I do not find effects on mortality or severe health diagnoses. I also look at labour market exits and find that the reform did not reduce the risk of early withdrawal from the labour market.nonPeerReviewe
Unga med risk för marginalisering : En studie om ungas subjektiva upplevelse av marginalisering under covid-19-pandemin
Marginalisering är ett utbrett, dyrt samhällsproblem som årligen omfattar tiotusentals människor i Finland och ofta får sin början redan i barn- och ungdomen. I takt med att unga mår allt sämre blir också den självupplevda marginaliseringen mer aktuell att undersöka och uppmärksamma.
Syftet med magisteravhandlingen har varit att undersöka vilka faktorer som inverkar på ungas subjektiva upplevelse av utanförskap och marginalisering, hur coronapandemin påverkat känslan av marginalisering samt huruvida upplevelsen av marginalisering har ett samband med den sociala service och de tjänster som familjen fått genom social- och hälsovården och det sociala arbetet. Hypoteserna utgår från ett antagande om att det finns ett samband mellan ungas subjektiva upplevelser av marginalisering och familjens ekonomiska situation, hushållssammansättning, användning av social- och hälsovårdstjänster samt covid-19-pandemin. Avhandlingens teoretiska referensram bygger på tidigare forskning samt intersektionalitetsteori, kapabilitetsteori och stämplingsteori.
I avhandlingen görs kvantitativa analyser baserade på den finländska avdelningen av Rädda Barnens färdiginsamlade datamaterial från Barnets Röst enkäten 2021. Avhandlingens resultat visar att en sämre ekonomisk situation leder till mer känslor av marginalisering hos unga 15–17-åringar. Hushållets sammansättning har däremot inget signifikant samband med upplevelsen av marginalisering. De unga som själva har, eller vars familjer har ett större behov av social- och hälsovårdstjänster upplever marginalisering i högre grad än sina jämnåriga som inte behövt använda dessa tjänster i samma utsträckning. Resultaten visar att covid-19-pandemin har lett till en ökad upplevelse av marginalisering bland unga
25 Sotilasjohtaja taistelussa
Tässä jaksossa sotatieteiden tohtorit, everstiluutnantti Juha Hollanti ja majuri Mika Penttinen keskustelevat juuri julkaistusta Sotilasjohtaja taistelussa -artikkelikokoelmasta. Aiheina ovat sotilasjohtaja taistelussa ja alivoimaisen taktiikka. Moderaattorina toimii apulaissotilasprofessori, everstiluutnantti Antti-Tuomas Pulkka
Polymeriserat lignin som förstärkningsmedel i mikrofibrillerade cellulosa/träkompositer
Lignin is an abundant structural material found in lignocellulosic biomass in various configurations. It is a complex natural polymer, and being an environmentally friendly material, it has much potential for improving the mechanical properties of various products. Lignin can be extracted using different pulping methods, and each method produces lignin with a different structure. The lignin used for various applications must, therefore, be studied to find the optimal lignin fraction for each end-use. In composite materials, lignin can be useful for its many properties, which include antibacterial, retention ability, and mechanical property enhancement. In this thesis, two types of lignin were polymerised with several types of cellulosic materials to see how lignin would affect the properties of natural composites and how efficient polymerisation on the materials can be. Microfibrillated cellulose (MFC) and sawdust were used as cellulosic materials to create lignin-polymerised particleboards, in which MFC would function as a binder between the wood particles. Lignin was polymerised to the fibres with laccase treatment to enhance certain composite properties, such as mechanical strength and water resistance. The results reveal that using unbleached MFC with additional lignin added, enhances the mechanical properties ofparticleboards when compared to those produced with MFC alone
Editorial. Funerals in the north of Europe Similarities and differences
Editorial of Approaching Religion, Vol. 13 Issue
"Var går gränsen för när en elev ska få vilket stöd?" : Speciallärares upplevelser av trestegsstödets utmaningar
Den här avhandlingen handlar om utmaningar som speciallärare i Svenskfinland upplever i arbetet med trestegsstödet. Syftet med avhandlingen är att granska utmaningarna verksamma speciallärare upplever i arbetet med trestegsstödet. I avhandlingen undersöks vilka upplevelser av utmaningar som speciallärare i Svenskfinland har inom arbetet med trestegsstödet. Vidare har även skillnader mellan dels speciallärare och specialklasslärare, dels skillnader mellan speciallärare i F-6 och 7-9 undersökts. Utgående från syftet har följande forskningsfråga utarbetats:
Vilka utmaningar upplever speciallärare inom trestegsstödet samt vilka skillnader finns det mellan dels speciallärare och specialklasslärare, dels mellan speciallärare i F-6 och 7-9?
Studien utförs inom projektet Stöd för lärande och skolgång i Svenskfinland. Hösten 2017 skickades enkäten ut till 395 verksamma speciallärare i svenskspråkiga skolor i Finland, inklusive Åland. 145 respondenter besvarade webbenkäten.
Resultatet av undersökningen visar att respondenterna upplevde flera faktorer inom trestegsstödet som utmanande. Respondenternas olika svar har kategoriserats i fyra grupper; trestegsstödets struktur, tidskrävande dokumentation, resursbrist och samarbete. Trestegsstödets struktur upplevs problematisk för speciallärare i denna undersökning. Mängden dokumentation inom trestegsstödet upplevs utmanande av speciallärare i studien. En tredje utmaning för speciallärare är bristande resurser. Framförallt bristen på tid försvårar arbetet med trestegssystemet. Samarbetet med andra lärare nämns även i respondenternas utsagor och samarbetet med andra lärare fungerar inte alltid optimalt. Resultaten visar även speciallärare anser att gränsen mellan allmänt och intensifierat stöd är oklar medan specialklasslärare upplever att gränsen mellan intensifierat och särskilt stöd är odefinierad. Specialärare i åk 7-9 vittnar i sina utsagor om att de upplever att samarbetet med andra lärare är en utmaning. Speciallärare i F-6 beskriver inte samarbetet som utmanande i lika stor utsträckning. Slutsatsen för den här undersökningen är att resultaten tyder på att trestegsstödet behöver förbättras för att förenkla arbetet för speciallärare. De olika stödnivåerna borde tydliggöras. Dokumentationen borde effektiviseras för att minska pappersarbetet. Samarbetet mellan lärare kunde främjas genom samundervisning
Philosophy as a Form of Life : Essays in Honour of Olli Lagerspetz on His Sixtieth Birthday
i tietoa saavutettavuudest