National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Maanteiden meluntorjunnan toimintasuunnitelma 2023–2028 : EU:n ympäristömeludirektiivin mukainen toimintasuunnitelma
No full textBreeding during a Predation Regime Shift : Behavioural and physiological responses of female common eiders facing the recovery of their native predator
Get PDFPredation is a key selective force driving prey trait evolution. Yet, the extent to which predator-consumptive and predation risk effects shape phenotypes is still poorly understood. Since predation risk increases the cost of current reproduction, long-lived prey are predicted to prioritize survival and future reproduction by reducing reproductive investment under high predation risk (e.g., through changes in life-history, behaviour, physiology or morphology). However, the relative roles played by adaptive plastic responses (i.e., withinindividual phenotypic variation) and selective processes (i.e., among-individual phenotypic variation) in allowing populations and individuals to persist under fluctuating predation threat in the wild have been overlooked.
In my thesis, I shed light on these knowledge gaps by evaluating the responses of a sea duck species, the common eider Somateria mollissima, to fluctuating predation risk from their native predator, the white-tailed eagle Haliaeetus albicilla. I focused on adjustments of behavioural and physiological traits to the recovery of white-tailed eagles in southwestern Finland. As a longlived species characterised by energetically-costly fasting during incubation and frequent intermittent breeding, common eiders are ideal for studying the life-history trade-off between reproduction and survival. I relied on a longterm individual-based monitoring of breeding females (> 2500 breeding attempts from > 1000 individuals in 2008-2022) to explore variations in risktaking behaviour (measured by flight initiation distance) and physiological proxies of energy allocation (baseline corticosterone levels) and parental effort (baseline prolactin levels) in response to temporally and spatially variable predation risk. The longitudinal data collection was not restricted to the focal variables, but also integrated a monitoring of female characteristics (e.g., age, body condition and clutch size) and parameters such as nesting microhabitat and fine- and large-scale predation risk indices, allowing a good understanding of concurrent changes occurring in the population.
First, in agreement with the prediction that long-lived prey should reduce parental investment under elevated predation threat, I found that increasing predation threat was associated with longer flight initiation distances (i.e., reduced risk-taking) over breeding attempts. Importantly, this response was explained by a plastic adjustment of flight initiation distance to the risk of predation on breeding females, but also by the selective disappearance of risktaking phenotypes from islands characterised by high nest predation risk. Supporting the latter notion, I showed that risk-taking strategies affected fitness (including survival, breeding propensity and hatching success), especially under elevated predation risk. My results thus provide among the first evidence that the target of predation (adults or offspring) determines the mechanisms driving adjustment of risk-taking propensity to perceived predation risk. In risky environments, females were also more likely to rely on prior experience with a threat to dampen their flight response when repeatedly confronted with a harmless stimulus (here, a human approach over consecutive days). Such short-term habituation to non-life-threatening stimuli is likely adaptive and could limit the reproductive costs of an overreaction to benign stimuli.
Second, I found that baseline corticosterone levels were positively associated with reproductive investment. In addition, baseline corticosterone levels were downregulated when incubating under high predator activity, again reflecting decreased energetic reproductive investment under threat of predation. Additionally, this physiological adjustment was habitat-dependent, as females downregulated baseline corticosterone levels under higher predation risk on themselves on open islands (associated with lower adult survival) but not on forested islands where nests are visually concealed from predators. Last, while I predicted that incubating females would display lower baseline prolactin levels – mediating reduced parental effort – under high predation threat, this prediction was not directly supported by my results. However, elevated baseline prolactin levels were still found to be indirectly related to predation pressure. Indeed, elevated prolactin levels seemed to promote hatching success in years characterised by elevated predation pressure. Overall, high prolactin levels favoured hatching success under constraining extrinsic (e.g., poor climatic conditions) or intrinsic conditions (e.g., when incubating a large clutch).
Thus, the results drawn from my thesis provide valuable insight into the short- and long-term responses of prey individuals and populations to a changing predation regime. Interestingly, most of the observed responses seemed to be driven by within-individual adjustments of behaviour or physiology to perceived predation threat, supporting the idea that predation risk effect may be more important in explaining prey trait evolution than predatorconsumptive effects. However, even though longitudinal studies carried out in the wild have the advantage of encompassing the complexity of natural processes by integrating concomitant changes in intrinsic or extrinsic factors, these studies remain correlational, and further experimental work is needed to assess the causal links between predation risk and prey responses. Nevertheless, my results have far-reaching implications for conservation, by improving the knowledge on seabird responses to fluctuating predation risk from a native avian predator.Predationen driver evolutionen av bytesdjurs egenskaper, men de direkta och indirekta predationseffekternas roll är omdebatterad. Eftersom predationsrisken ökar kostnaden för nuvarande reproduktion, förväntas långlivade bytesdjur prioritera överlevnad och framtida reproduktion genom minskad reproduktiv investering under hög predationsrisk (via förändringar i livshistoria, beteende, fysiologi eller morfologi). Dock är den relativa betydelsen av adaptiva plastiska reaktioner (inom-individuell fenotypisk variation) och selektion (fenotypisk variation mellan individer) föga kända vid anpassningen till varierande predationstryck.
Jag fyller dessa kunskapsluckor genom att utvärdera hurdana beteendemässiga och fysiologiska responser ejdern Somateria mollissima uppvisar på fluktuerande predationsrisk från sin naturliga predator, havsörnen Haliaeetus albicilla, vars population snabbt återhämtat sig i sydvästra Finland. Eftersom ejdern är långlivad, genomgår en energimässigt påfrestande ruvning och regelbundet avstår från häckning, är den idealisk för att studera livshistorieavvägningen mellan reproduktion och överlevnad. Min avhandling bygger på en individuell långtidsuppföljning av häckande ådor (> 2500 häckningsförsök; > 1000 individer; t2008-2022) och m.h.a. dessa data undersökte jag hur risktagningsbenägenheten (flyktavstånd från boet), energiallokeringen (grundnivån av kortikosteron) och investeringen i omvårdnad av avkomman (grundnivån av prolaktin) beror på temporärt och rumsligt varierande predationsrisk. Data omfattade även andra individuella egenskaper (t.ex. ålder, kroppskondition och kullstorlek), häckningsmikrohabitat och fin- och storskaliga predationsriskindex, för att kunna följa upp andra förändringar som skett i populationen.
Långlivade bytesdjur förväntas minska investeringen i reproduktion under förhöjt predationshot, och i enlighet med detta fann jag att ett ökat predationshot var förknippat med längre flyktavstånd från boet (minskat risktagande) mellan upprepade häckningsförsök. Detta förklarades av en plastisk justering av flyktavståndet till predationsrisk riktad mot häckaren själv, men också av ett selektivt bortfall av risktagande fenotyper på öar med hög bopredationsrisk. Sammantaget påverkade risktagningsstrategierna fitness (överlevnad, häckningsbenägenhet och häckningsutfall), i synnerhet då predationsrisken var hög. Dessa resultat utgör ett av de första bevisen på att målet för predation (vuxna individen eller avkomman) formar de mekanismer som driver anpassningen av risktagningsbenägenhet till predationsrisk. I farliga miljöer var ådorna också mer benägna att förlita sig på tidigare erfarenhet av predationshot, vilket dämpade flyktresponsen under upprepade konfrontationer med ett ofarligt stimulus (människa) under samma häckning. Kortvarig habituering till icke-livshotande stimuli är adaptivt ifall det minskar de reproduktiva kostnaderna för att överreagera på godartade stimuli.
Grundnivån av kortikosteron var positivt associerad med reproduktiv investering. Kortikosteronnivåerna minskade då rovdjursaktiviteten var hög, vilket återspeglar minskad energetisk reproduktiv investering under predationshot. Denna fysiologiska justering berodde på livsmiljön – ådorna hade en lägre kortikosteronnivå då de utsattes för ett predationshot på öppna öar (lägre vuxenöverlevnad) – men inte på skogsklädda öar, som erbjuder ett bättre skydd från rovdjur. Jag förutspådde att ruvande ådor skulle uppvisa lägre grundnivåer av prolaktin under högt predationshot – eftersom detta kunde styra en minskad satsning på omvårdnad av avkomman – en prediktion som inte stöddes av mina resultat. Prolaktinnivåerna visade sig dock vara indirekt relaterad till predationstrycket, eftersom en hög nivå främjade kläckningsframgången då predationstrycket var högt. Sammantaget gynnade höga prolaktinnivåer kläckningsframgången under krävande yttre (dåliga klimatförhållanden) eller inre förhållanden (stor kull).
Mina resultat belyser hur bytesindivider och -populationer på kort och lång sikt reagerar på en förändrad predationsregim. De flesta responser berodde på inom-individuella anpassningar av beteende eller fysiologi till predationshot; alltså kan predationsrisken vara viktigare för att förklara evolutionen av bytesdjurs egenskaper än den direkta dödligheten. Trots att longitudinella studier tar hänsyn till komplexiteten i naturliga processer genom att integrera förändringar i inre eller yttre faktorer, är de ofta korrelativa. Därför behövs experiment för att identifiera kausaliteten mellan predationsrisk och bytesdjurens responser. Det oaktat är mina resultat bevarandebiologiskt värdefulla, genom att de förbättrar kunskapen om sjöfåglars responser på fluktuerande predationsrisk från en naturligt förekommande fågelpredator.La prédation agit comme une force de sélection majeure faisant évoluer les phénotypes des proies. Cependant, la mesure dans laquelle la consommation directe de proies par les prédateurs et le risque de prédation façonnent ces traits est encore méconnue. Etant donné que le risque de prédation augmente le coût de la reproduction, les espèces longévives devraient prioriser leur survie et leur reproduction future en réduisant leur investissement reproducteur lorsque le risque de prédation est élevé (par exemple en modifiant leurs traits d’histoires de vie, comportement, physiologie ou morphologie). Cependant, le rôle de la plasticité et de la sélection dans la capacité des populations et des individus à faire face à un risque de prédation fluctuant a été peu étudiée dans un contexte naturel.
Dans ma thèse, j’ai mis ces mécanismes en lumière en évaluant les réponses d’un oiseau marin, l’eider à duvet Somateria mollissima, face au retour de son prédateur, le pygargue à queue blanche Haliaeetus albicilla. Cette espèce est idéale pour étudier les compromis entre reproduction et survie, notamment en raison de sa longue durée de vie et de sa capacité à jeûner durant l’incubation et à se reproduire de manière intermittente. A travers un suivi à long terme (2008-2022) j’ai exploré les modifications de comportement de prise de risque (mesurée à travers la distance de fuite) et d’indicateurs physiologiques d’allocation énergétique (évaluée via les niveaux basaux de corticostérone) et d’effort parental (mesuré via les niveaux basaux de prolactine) en réponse à une variation spatio-temporelle de la prédation. Ce jeu de données n’est pas restreint au suivi des variables d’intérêt mais inclut également les caractéristiques des individus (par exemple leur âge, condition corporelle ou taille de ponte), de leur nid, ou le risque de prédation à fine et large échelles, permettant de comprendre les divers changements se produisant simultanément dans la population.
Tout d’abord, en accord avec la prédiction selon laquelle les proies longévives devraient réduire leur investissement parental lorsque la prédation est forte, j’ai montré qu’une augmentation de la prédation était associée à un allongement de la distance de fuite, indiquant une réduction de la prise de risque. Cette réponse est liée à une modification plastique (intraindividuelle) de la distance de fuite au risque de prédation des adultes, à laquelle s’ajoute une disparition sélective (inter-individuelle) des phénotypes associés à une forte prise de risque sur les îles où la prédation des nids est forte. En accord avec cette idée, j’ai mis en évidence un lien entre stratégie de prises de risque traits démographiques (survie, probabilité de se reproduire et succès à l’éclosion), en particulier lorsque la prédation est élevée. Mes résultats sont parmi les premiers à montrer que les mécanismes (plasticité ou sélection) façonnant les ajustements de prise de risque des individus dépendent de la cible des prédateurs (parents ou progéniture). A l’échelle intra-annuelle, les femelles nichant sur des îles où la predation est forte étaient, au contraire, plus susceptibles de réduire leur distance de fuite lorsqu’elles étaient confrontées de manière répétée à une tentative de prédation (une approche humaine répétée pendant plusieurs jours consécutifs). Cette habituation à court terme pourrait limiter les coûts reproductifs associés à l’expression d’une surréaction face à des stimuli stressants mais bénins.
De plus, j’ai montré que les niveaux basaux de corticostérone étaient reliés positivement à l’investissement reproducteur. Les femelles incubant sous fort risque de prédation présentaient des niveaux plus faibles, reflétant de nouveau une réduction de l’investissement énergétique dans la reproduction. Cet ajustement physiologique dépendait de l'habitat, les femelles réduisant leurs niveaux basaux de corticostérone en cas de risque élevé de prédation sur ellesmêmes sur les îles ouvertes (associées à une survie adulte plus faible), mais pas sur les îles boisées où les nids sont dissimulés sous la végétation. Enfin, alors que j'avais prédit que les femelles présenteraient des niveaux basaux de prolactine plus bas (médiant une réduction de l'effort parental) en cas de risque de prédation élevé, aucune relation directe entre la prolactine et la prédation n’a été mise en évidence par mes résultats. Néanmoins, j’ai montré l’existence d’une relation indirecte entre les niveaux basaux de prolactine et la prédation. En effet, maintenir des niveaux basaux élevées de prolactine pendant l’incubation semble favoriser le succès à l’éclosion lorsque les conditions extrinsèques ou intrinsèques sont contraignantes. Cela inclut un risque de prédation élevé, de mauvaises conditions nutritives avant la reproduction, ou encore le fait d’incuber un grand nombre d’oeufs.
Les résultats de ma thèse permettent ainsi de mieux comprendre les réponses à court et long terme des proies face à un changement de régime de prédation. Ces réponses semblent principalement résulter d'ajustements intra-individuels, soutenant l’idée selon laquelle le risque de prédation pourrait mieux prédire les évolutions des phénotypes que la consommation directe des proies par les prédateurs. Cependant, même si les études basées sur des suivis long-terme en milieu naturel ont l'avantage de prendre en compte la complexité des processus naturels, elles restent corrélationnelles, et des travaux expérimentaux sont maintenant nécessaires afin d’identifier les liens de cause à effet entre le risque de prédation et les réponses des proies. Mes résultats ont néanmoins des implications pour la conservation, en approfondissant les connaissances sur les réponses des oiseaux marins à une prédation fluctuante de la part d'un prédateur indigène.ei tietoa saavutettavuudest
Suomenkielisten lukio-opiskelijoiden kokemukset luokkatandemista opetusmallina : Kvalitatiivinen kyselytutkimus
No full textSpråkundervisningen kan lätt bli monoton och då erbjuder klasstandem en möjlig metod att variera undervisningen. Tandem grundar sig på tanken att två personer med olika modersmål interagerar med varandra för att i ömsesidigt samarbete lära sig den andras modersmål. I tandem stöds alltså elevens språklärande på ett annorlunda men mer naturligt sätt som kan ge eleven bättre förutsättningar att lära sig ett språk genom kommunikativa övningar och övningar som tränar situationer man kan möta i det vardagliga livet.
Syftet med studien är att beskriva finskspråkiga gymnasieelevers erfarenheter av klasstandem som undervisningsmodell. Forskningsfrågorna jag söker svar på med hjälp av studien är:
1. Hur upplever studiens elever att deras kunskaper i svenska har utvecklats i klasstandem?
2. Vilka arbetssätt eller uppgifter har studiens elever upplevt vara bra/mindre bra i klasstandem?
3. Hurdan erfarenhet har studiens elever av klasstandem som metod för språklärande?
4. Finns det skillnader och likheter mellan erfarenheter på basis av åren studiens elever har deltagit i klasstandem?
I denna avhandling är forskningsansatsen fenomenografi eftersom jag fokuserar mig på att undersöka elevers erfarenheter av tandem som metod för språklärande. I fenomenografi intresserar man sig för människors uppfattningar och synsätt på omvärlden och man utgår från att olika företeelser kan ha olika betydelser för olika människor. I fenomenografi analyserar man människors uppfattningar av olika företeelser. Som kvalitativ datainsamlingsmetod användes frågeformulär och som analysmetod deskriptiv statistik som kompletteras med kategoriseringar av innehåll i deltagarnas svar.
Sammanlagt elva informanter deltog i studien. Alla informanter har deltagit i tandemundervisning under åren 2014–2022. Fyra informanter har deltagit i tandemundervisning 2014–2016, tre har deltagit i tandemundervisning 2017–2018 och fyra har deltagit i tandemundervisning 2021–2022. Kriterium för valet av informanter var att de ska ha deltagit minst i en tandemkurs i Vaasan lyseon lukio.
Alla informanter upplever någon utveckling i sina kunskaper i svenska. Mest utveckling har informanterna upplevt i tal och deltagande i interaktion. Minst utveckling har informanterna upplevt i läsförståelse och skrivande. Det arbetssätt som majoriteten av informanterna har lyft fram som fungerar bra i klasstandem är diskussioner. Generellt har informanterna en positiv syn på klasstandem som modell för språklärande. Majoriteten av informanterna upplever alltså att klasstandem är en bra metod att lära sig svenska. Skillnader eller likheter mellan erfarenheter på basis av vilka år eleverna har deltagit i klasstandem syns inte i resultaten.
Klasstandem har enligt informanterna därmed i sin helhet erbjudit ett nyttigt och och annorlunda sätt att lära sig språk som bidrar till utveckling av sociala färdigheter
Predictive Maintenance of Centrifugal Pumps Using Reinforcement Learning
No full textMaintenance costs account for a significant portion of operation costs in manufacturing and production plants. An effective equipment maintenance strategy is crucial for ensuring reliable and safe operations and contributes to profitability by minimizing equipment downtime and reducing overall costs. Predictive maintenance has been a popular strategy for optimizing the operational planning of equipment. In contrast to traditional maintenance strategies, where maintenance actions are taken either at regular intervals or in a reactive manner after faults have occurred, predictive maintenance relies on condition monitoring to predict future equipment health and anticipate equipment failures before they occur. This strategy ensures that maintenance can be planned in advance, thereby curing operational downtime costs and improving process efficiency.
This thesis introduces a model-free Reinforcement Learning (RL) based Predictive maintenance system for centrifugal pumps to identify any abnormal operating conditions of the pump and monitor processes to detect pump failures related to seal oil leakage. Based on the historical and real-time dataset, RL-based predictive maintenance systems learn optimal policies over time for identifying abnormal behaviour to plan maintenance, thus cutting operational downtime costs and improving process efficiency. An experiment was also conducted to compare the performance of predictive maintenance systems implemented using the RL-based approach with clustering and Novelty detection approaches that employ Machine Learning (ML) and Deep Learning (DL) algorithms. Furthermore, the trained RL agent is applied to a pump with different distributions to check the model’s generalizability.
The results show that the RL-based approach was able to create an effective predictive maintenance system with a lesser execution time and fewer training samples. The proposed approach showed the highest efficiency in performance compared to the Clustering and Novelty detection approaches
The Way of the Cross in Space and as an Experience
No full textAvhandlingen granskar korsvägsandakter i rummet och som upplevelse genom en kvalitativ undersökning baserad på sex stycken intervjuer med informanter, som antingen deltagit i eller arrangerat korsvägsandakter under fastetiden 2023. Avhandlingen ställer även frågan huruvida korsvägsandakterna är ett högkyrkligt inslag i det finländska gudstjänstlivet. Korsvägsandakterna har också iakttagits och dokumenterats i anteckningar och fotografier. Tre fall från kyrkor i Helsingfors presenteras: Johanneskyrkans korsvägsandakter (3 st), Berghälls kyrkas korsvägsandakt och S:ta Maria katolska kyrkas korsvägsandakt. Korsvägsandakter hålls vanligen under fastetiden före påsk. Andakten följer Jesu lidandes väg, Korsets väg eller Via Dolorosa, i vanligen 14 stationer. Ibland finns en 15:e station, uppståndelsen, med.
I avhandlingen presenteras även jämförelser mellan utförandet av andakterna. Även korsvägsandakternas historiska bakgrund presenteras samt några exempel på andaktstexter. Avhandlingen förankras teoretiskt till tankar framlagda av forskare som granskat materiell religion och levd religion. Fokus är därmed på informanternas upplevelser och även på vilka sinnen de brukade. Enligt undersökningens resultat upplevde informanterna andakterna som “berörande” och en informant uppgav även att andakten “gör gott”. För en informant, som är medlem av den katolska kyrkan, representerar Korsets väg vad kristendomens budskap egentligen handlar om. Alla utom en av informanterna tyckte att andakten inte helt motsvarade deras förväntningar, utan att den kunde ha förbättrats på något vis. Sinnen som informanterna hade bruk av i andakten var synen, hörseln, rösten, men också att röra sig (gå). Även “hjärtat” och “sinnet” uppgavs. Många tilltalades av en viss, eller flera, stationsbilder, bland annat korsfästelsen, då Jesus kläs av och då Veronica torkar Jesu anlete.
Ett annat, mindre resultat av undersökningen är att korsvägsandakter inte kan tolkas som ett specifikt högkyrkligt drag i de lutherska församlingarnas gudstjänstliv i Helsingfors, på basis av dessa fallstudier. Att fira korsvägsandakter skapar däremot en välkommen variation i gudstjänstlivet, på samma vis som med andra specialgudstjänster, och rent praktiskt skapar korsvägsandakterna en omväxling i bruket av kyrkorummet, eftersom man under andakten går runt i kyrkan
“How would you define your sexuality?” - Analys av frågorna som ställs i asylintervjuer med sexuella minoriteter
No full textIn many parts of the world, people are persecuted due to perceived sexual orientation and/or gender identity (SOGI). Asylum applications from SOGI minorities have increased in recent years and are expected to continue rising. It is crucial that the asylum interview is conducted in a way that supports legitimate decision-making and enables fair and accurate assessments of refugee status. Asking appropriate questions is one of the few tools at the interviewer’s disposal to elicit detailed and accurate responses. Until now, questions asked in asylum interviews have only been sparsely studied. Worryingly, no prior study has investigated questions asked from SOGI applicants. In the current study, we analyzed question style, question type and question content in real-life interviews conducted with SOGI applicants. The sample consisted of 129 official asylum cases determined by Finnish state authorities 2014–2019. In accordance with best practice, interviewers mainly used the information-gathering style. However, only one-tenth of all questions were recommended open questions, whereas four-fifths were closed questions. More than half of the questions aimed at assessing credibility of SOGI status, less than one-third were about fear of persecution, and one-seventh were about other reasons for seeking asylum. To assess the credibility of SOGI claims, officials predominantly asked about the applicant’s history of same-sex relationships, feelings about their sexuality and development of sexual identity. To improve current interviewing praxis asylum officials could ask more open questions, avoid accusatory questions altogether and focus more on establishing fear of persecution. Future research should examine how asylum seekers experience and interpret questions concerning SOGI status, to assess which questions elicit most relevant information.I många delar av världen utsätts HBTIQ-personer, det vill säga homosexuella och bisexuella personer samt trans-, intersex- och queerpersoner, för förföljelse, diskriminering och kränkning av mänskliga rättigheter (UNHCR, 2012). Asylansökningar som grundar på sexuell läggning eller könsidentitet har ökat under de senaste åren och förväntas öka ytterligare i framtiden. Det är avgörande att asylintervjuerna genomförs på ett sätt som möjliggör rättvisa och korrekta bedömningar av flyktingstatus. Att ställa lämpliga frågor är ett av de få verktyg som intervjuaren har till förfogande för att få detaljerad och relevant information i svaren. Hittills har frågorna som ställs i asylintervjuer varit sparsamt utsatta för empirisk granskning. Oroväckande nog har ingen tidigare studie undersökt de frågor som ställs till HBTIQ-asylsökande. I den aktuella studien analyserade vi frågestil, frågetyp och frågeinnehåll i verkliga asylintervjuer med HBTIQ-personer. Urvalet bestod av 129 verkliga asylärenden som avgjordes av finska statliga myndigheter 2014–2019. I enlighet med bästa praxis använde intervjuarna huvudsakligen en informationssökande intervjustil. Däremot var enbart en tiondel av alla frågor rekommenderade öppna frågor, medan fyra femtedelar var slutna frågor. Mer än hälften av frågorna syftade till att bedöma tillförlitligheten av den sökandes sexuella läggning, mindre än en tredjedel var om rädsla för förföljelse och en sjundedel om övriga skäl för att söka asyl. För att bedöma tillförlitligheten av sexuell läggning frågade tjänstemän övervägande om den sökandes historia av samkönade relationer, känslor kring sin sexualitet och utveckling av sin sexuella identitet. För att förbättra nuvarande intervjupraxis kan asyltjänstemän ställa fler öppna frågor, undvika anklagande frågor och fokusera mer på rädsla för förföljelse. Framtida forskning bör undersöka hur asylsökande upplever och tolkar frågor om sexuell läggning och könsidentitet, för att bedöma vilka frågor som framkallar mest relevant information
Jordbrukarens relation till hållbarhet : En inblick i balansgången mellan vinstbringande verksamhet och välmående ekosystem
Get PDFHållbarhetsfrågor har i global utsträckning de senaste åren blivit allt mer aktuella och satt jordbrukssektorn under strålkastarljuset. Jordbruket i Finland är en del av landets historia och en levande landsbygd, men samtidigt infinner sig det finska jordbruket inför avsevärda lönsamhets- och miljöutmaningar. Hållbarhetsbegreppet tar i beaktande såväl ekologiska som socioekonomiska aspekter, men hur diskurserna kommer till synes i jordbrukarens vardag förblir relativt outforskat. Därför vill jag i den här avhandlingen undersöka jordbrukarens relation till diverse dimensioner av hållbarhet, med fokus på miljömässig hållbarhet.
För att få ta del av jordbrukarens perspektiv intervjuade jag tre jordbrukare runt om i Svenskfinland, och jordbrukarnas egna erfarenheter och upplevelser fungerar som studiens utgångspunkt. Avhandlingens forskningsfrågor bygger på jordbrukarnas individuella relation till hållbarhet, och formulerades i linje med böndernas skildring av vardagen på jordbruken. Syftet med avhandlingen är därmed att undersöka jordbrukarens relation till ekologisk hållbarhet, återge hur olika diskurser av hållbarhet kommer till synes i det vardagliga jordbruket, och beskriva jordbrukarens utmaningar och möjligheter till implementering av miljömässiga hållbarhetsåtgärder.
I avhandlingen identifierades jordbrukarens inre motivationsfaktorer samt yttre villkor för en lönsam verksamhet, som tillsammans tyddes bilda en grund för att främja ekologisk hållbarhet. I avhandlingen belyser jag hur jordbrukspolitiska hållbarhetsstrategier i praktiken tillämpas i studiens bönders jordbruk, och studien bidrar därmed med insikter i hur hållbarhetsstrategier rör sig från beslutsfattande organ till bondens åker. Hållbarhet som begrepp problematiseras, och aktuella aktörers roller i utvecklingen av ett hållbart jordbruk diskuteras. Därtill diskuteras vikten av tvärvetenskaplighet i utvecklandet av en hållbar jordbruksframtid.
I den här avhandlingen vill jag skildra livet som jordbrukare i vad som visade sig vara en djungel av hållbarhetsdiskurser, och porträttera jordbrukarens finstämda balansgång mellan vinstbringande verksamhet och välmående ekosystem
Long-Run Effects of Selective Schools on Educational and Labor Market Outcomes
Get PDFThis paper analyzes the effects of selective schools on students’ educational and labor market outcomes. We utilize regression discontinuity design based on the centralized admission system of upper secondary schools in Finland to obtain quasi-random variation for selective high school offers and attendance. By using nationwide administrative data, we first show that the selective schools do not improve high school exit exam scores, even though there is a large jump in peer quality for students attending selective schools. Despite lacking short-term effects, we find that selective schools increase university enrollment and graduation in the long run. Yet, we do not observe positive effects on income. Importantly, our results suggest that selective high schools or better peer groups do not improve students’ human capital or skills, but affect their preferences on educational choices after the secondary school.nonPeerReviewe
Lärares upplevelser av hög arbetsbelastning i svenskspråkiga skolor i Finland
Get PDFBakgrund och syfte: Hög arbetsbelastning bland lärare är en aktuell problematik i dagens finländska samhälle. Enligt en enkät uförd av Undervisningssektorns fackorganisation (OAJ) från år 2021 överväger drygt 60 procent av lärarna i Finland att byta bransch. Med denna problematik som bakgrund är syftet med denna avhandling att skildra lärares upplevelser av hög arbetsbelastning i Svenskfinland samt undersöka hur den tar sig till uttryck enligt lärarna
Metod: Denna avhandling bygger på en kvalitativ undersökning i form av en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa datan som används i denna kvalitativa innehållsanalys insamlades i ESM-studien inom projektet REBOOT under en åtta dagars period under våren 2021. Forskningsfrågorna för denna studie besvaras genom att analysera lärarnas öppna svar på en av de två öppna frågor som ställdes i ESM-studien: ”Här kan du berätta om det hänt något på jobbet idag som varit extra tungt”.
Resultat: Den höga arbetsbelastningen utgörs både av arbetsuppgifter och arbetsmoment tillhörande undervisningen i form av pedagogiskt arbete och fostran, men även av arbetsuppgifter utanför själva undervisningen. Lärarna upplevde arbetsuppgifter och arbetsmoment utanför undervisningen som de mest belastande. Bland belastande arbetsuppgifter utanför undervisningen var adminstrativt arbete, möten, föräldrakontakt och rättning och korrigering omfattande. Stora undervisningsgrupper är också en belastande faktor inom läraryrket. Höga arbetsmängder som ofta manifesteras i uteblivna pauser och långa arbetsdagar leder till tidsbrist och får lärare att känna sig stressade, trötta och orkeslösa
Disputes about Karelian laments in Finland
Get PDFA new dispute about the ownership of Karelian laments emerged in Finland in 2021. The severely endangered Karelian language is the closest relative of Finnish. Karelian laments were brought into new Finnish contexts during the late twentieth century by Finnish individuals with Karelian roots, with an aim of making the Karelian lament tradition usable also for people not of Karelian descent. Recently, Karelian activists in Finland have strongly criticized the Finnish uses of laments. This relates to wider discussions about minority rights and the status of the Karelian language in Finland. Using social and traditional media material, panel discussions and interviews, we analyse this dispute and contextualize it in relation to the historical folk culture, the Karelian minority and uses of laments in contemporary Finland. The setting is complicated by the assimilation of Karelian speakers, the diversity and the closeness of Karelian and Finnish identities, and the complex intersections of national, ethnic, cultural, religious and linguistic factors. Our approach is informed by the recent scholarly discussions about the ownership and appropriation of intangible culture. At the heart of the dispute, we see varying interpretations of what the laments actually are, and how they relate to languages, ethnic identities, communities, modernization and religion