National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Investigating and Improving the Quality of Asylum Interviewing and Decision-Making Practices in Finland
No full textDespite the globally agreed upon and clearly defined rights to asylum, the process of determining whether a person is in need of international protection or not is a challenging task. In contrast to other legal fields, much of the evidence in asylum cases is testimonial, as asylum seekers seldom have access to physical evidence to support their claims. Therefore, the interview(s) with the applicant, and the ensuing assessment of the credibility of the presented claims, are often the basis for the entire asylum application. To accurately and effectively adjudicate asylum claims, it is vital that the interviewing techniques and assessments of credibility are based on empirical science. This is crucial both to safeguard the fundamental human right to seek asylum, and to protect the integrity of the asylum system by correctly distinguishing applicants in genuine need of international protection from applicants that do not fit the legal criteria for asylum.
Asylum procedures have only recently gained more interest among researchers in the field of legal psychology. The limited existing research on asylum procedures has highlighted concerns with the quality of the interviews as well as the decisions and called for more empirical studies investigating asylum procedures in Europe. The overall aim of the current thesis was to analyze the quality of Finnish asylum interviews and decisions, and where necessary, provide recommendations and propose training for asylum officials and authorities to improve the practices.
In Study I, we analyzed the question style, question type, and question order in a sample of 80 official Finnish asylum interview transcripts. We found that although most individual questions were asked in the recommended information-gathering style, two thirds of the cases included not recommended accusatory questions. Moreover, officials relied heavily – and contrary to best practice recommendations – on closed questions, with recommended open questions only representing one tenth of all questions. Finally, although most interviews were introduced with a recommended free recall phase, this was predominantly immediately followed by closed questions, and recommended summaries were only occasionally included.
In Study II, we analyzed the length and content of the responses provided by the applicants to the questions examined in Study I. The results showed that, as expected, open questions elicited significantly more information and more new key facts about the applicants’ claims than other question types. We also found that misunderstandings and difficult questions were alarmingly common. These results further highlight the need for more training in evidence-based interviewing for asylum officials.
In Study III, we investigated psychological assumptions underlying credibility assessments in a sample of 56 official Finnish asylum decisions and compared them to well-established findings from psychological research. In line with previous research, we found that officials held partly unsupported assumptions about how truthful applicants recall and describe their experiences and behave in their country of origin as well as in the receiving country. This indicates an urgent need to include more psychological knowledge in the training of asylum officials to ensure that officials base their decisions on psychological knowledge rather than – possibly false – beliefs about human behavior.
Based on the results of the three first studies, in Study IV, we developed a novel training program in evidence-based interviewing techniques and key legal psychological topics, such as memory and decision-making, for asylum officials. We evaluated the effect of the program in a pretest-posttest quasi-experimental study with a waitlist control group. We tested the participants’ (n = 55) skills and knowledge in an online test and found significant improvements in test scores for both groups after completing the training. Additionally, the improvements lasted after a follow-up period of 5 months, indicating clear support for the utility of the program.
Overall, these results emphasize the importance of training asylum officials in evidence-based interviewing and decision-making techniques to ensure correct asylum decisions. Researchers in legal psychology should further focus on adapting and developing these techniques to better fit the often complex and multifaceted cross-cultural asylum setting.Att bedöma om en person har ett äkta behov av internationellt skydd eller inte är en utmanande uppgift trots att beviljande av asyl är tydligt definierat i internationell lagstiftning. Till skillnad från andra juridiska kontexter har asylsökande sällan tillgång till fysiskt bevismaterial, vilket innebär att intervjun med sökanden och den efterföljande tillförlitlighetsbedömningen ofta utgör grunden för hela utredningen. För att korrekt och effektivt evaluera asylansökningar är det av yttersta vikt att intervju- och beslutsfattningsmetoderna är baserade på empirisk forskning. Detta är av betydelse både för att skydda den grundläggande mänskliga rättigheten till asyl, och för att bevara asylsystemets integritet genom att korrekt kunna särskilja mellan sökande som har ett verkligt behov av internationellt skydd från sökande som inte har det.
Forskare inom rättspsykologi har först nyligen i högre grad börjat rikta sitt fokus mot asylprocesser. Den begränsade mängden tidigare forskning som finns har pekat på utmaningar med kvaliteten på både asylintervjuer och asylbeslut, och fört fram behovet av mer empirisk forskning som utreder kvaliteten på asylprocesserna i Europa. Det övergripande syftet med de inkluderade studierna i denna avhandling var att analysera kvaliteten på finländska asylintervjuer och -beslut, och vid behov ge rekommendationer och utbildning till de finländska asylmyndigheterna och asyltjänstemännen för att förbättra förfarandesätten.
I studie I analyserade vi frågestil, frågetyp och ordningen på frågor i ett sampel bestående av intervjuprotokoll från 80 officiella finländska asylfall. Vi fann att trots att de flesta frågorna var ställda i den rekommenderade informationssamlande intervjustilen, förekom det frågor ställda i den icke-rekommenderade beskyllande stilen i två tredjedelar av asylfallen. Asylintervjuarna förlitade sig dessutom starkt på icke-rekommenderade slutna frågor i intervjuerna, och endast en tiondel av alla frågor var rekommenderade öppna frågor. Utöver detta fann vi att de flesta intervjuer inleddes med en rekommenderad fri återkallelse, men efter detta var majoriteten av frågorna slutna. Rekommenderade sammanfattningar förekom sällan.
I studie II analyserade vi längden på och innehållet i asylsökandenas svar på frågorna i intervjuerna som vi undersökte i studie I. I enlighet med våra förväntningar visade resultaten att öppna frågor gav detaljrikare svar och mer central information om sökandens grunder för asylansökan. Vi noterade även att missförstånd och svåra frågor förekom oroväckande ofta i intervjuerna. Resultaten belyser hur utmanande intervjusituationerna kan vara, och lyfter fram behovet av mera utbildning i evidensbaserade intervjutekniker för asyltjänstemän i Finland.
I studie III undersökte vi hurdana underliggande psykologiska antaganden som finländska asyltjänstemän har då de bedömer tillförlitligheten av asylsökandes utsagor. Vi analyserade ett sampel på 56 officiella finländska asylbeslut och jämförde sedan de identifierade antagandena med allmänt erkänd psykologisk kunskap. I enlighet med tidigare forskning fann vi att finländska asyltjänstemän tenderade att förlita sig på ovetenskapliga antaganden om hur ärliga asylsökande minns och berättar om sina upplevelser samt hur de agerar både i sitt hemland och i mottagarlandet. Resultaten tyder på att asyltjänstemän bör få mera kunskap om grundläggande psykologiska teman så som mänskligt minne och beteende för att göra korrekta tillförlitlighetsbedömningar.
I studie IV utvecklade vi en specialiseringskurs i rättspsykologi för asyltjänstemän på basen av våra tidigare resultat och tidigare forskning. Vi utvärderade nyttan av kursen i ett kvasi-experimentellt forskningsupplägg med en experimentgrupp och väntelistsgrupp samt före- och eftermätningar. Genom ett nätbaserat test utvärderade vi deltagarnas (n = 55) kunskap och förmåga att ställa lämpliga intervjufrågor. Resultaten visade att deltagarnas kunskaper förbättrades markant efter att ha avlagt kursen, och att de positiva effekterna fanns kvar efter en uppföljningsperiod på fem månader, vilket tydligt påvisar nyttan av specialiseringskursen.
Sammanfattningsvis betonar resultaten från dessa studier vikten av att utbilda asyltjänstemän i att använda sig av evidensbaserade intervju- och beslutsfattningstekniker för att fatta korrekta asylbeslut. Framtida rättspsykologisk forskning kunde fokusera på hur dessa tekniker kan utvecklas och anpassas ytterligare för att lämpa sig bättre i den mångfacetterade och tvärkulturella asylkontexten.ei tietoa saavutettavuudest
European DataSpace for Cultural Heritage – Yhteinen eurooppalainen kulttuuriperinnön data-avaruus
No full textEsitys Digime 2024: Digitaalisen kulttuuriperinnön horisontit -seminaarissa 10.10.2024
61 Uusien teknologioiden haltuunotto
No full textSotatila tai sen välitön uhka kiihdyttävät erilaisten teknologioiden kehittymistä ja soveltamista sotilaskäyttöön. Miten erilaisten teknologioiden kehittymistä voidaan ennakoida ja miten uusia teknologioita on mahdollista soveltaa sotilaallisten järjestelmien kehittämisessä?
Jaksossa vastauksia näihin kysymyksiin antaa Maanpuolustuskorkeakoulun uusi teknologian soveltamisen apulaisprofessori Marko Höyhtyä. Moderaattorina Sotatekniikan laitoksen pääopettaja, everstiluutnantti Petteri Hemminki
The Officer’s Path Podcast: The Internationalization of Officers’ Careers
No full textIn the final episode Finnish Lieutenant Colonel Marko Palokangas is joined by Colonel Petteri Kajanmaa from Finland and Navy Captain Kalevi Wikström from Sweden to share their personal experiences and observations on the internationalization of officers’ careers. In addition, the officers examine the importance of bilateral cooperation between Finland and Sweden, as well as the new demands placed on officers’ skills and knowledge amidst the fundamental shifts in the European security landscape.
The episode was recorded on April 16, 2024.
Read more about the podcast at the FNDU website
Exploring the Challenges to Advanced Practice Nursing Role Implementation in the Nordic Healthcare Settings : A Scoping Review
No full textBackground: Advanced practice nursing roles were established to fill the gap created by the shortage of general practitioners, and to improve access to healthcare services. However, incorporating the APN role into the healthcare system presents significant challenges.
Aim: To identify the challenges to the advanced practice nursing role implementation in the Nordic healthcare environment.
Method: A scoping review of the literature was conducted using the 2020 JBI guidance. A search of the literature was performed in electronic databases, CINAHL, APA PsycINFO, PubMed, MEDLINE, ProQuest Dissertation, and Theses, from January 23 to February 21, 2023, and updated in January 2024. 70 articles were retrieved, 37 full-text articles selected 10 articles, and one grey literature a total of eleven research articles were included in the study, and data was extracted and analyzed.
Results: The seven main challenges noted were 1) team-specific challenges, 2) organizational-specific challenges, 3) advanced practitioner-level challenges, 4) health-specific challenges, 5) educational-specific challenges, 6) regulatory considerations, and 7) economic-specific challenges.
Conclusions: To ensure the successful incorporation of the advanced practice nursing role within the Nordic healthcare system, it is important to recognize and address the challenges obstructing advancement. Important measures to consider include role clarity, job descriptions, and engaging stakeholders throughout the implementation process
Contesting the Empire - Fighting the Inevitable : Eurafrican Spaces on the British Gold Coast
No full textDenna avhandling utforskar den komplexa och mångfacetterade roll som eurafrikaner hade på den brittiska Guldkusten ungefär mellan åren 1874 och 1925. Eurafrikaner, ättlingar till både europeiska och afrikanska föräldrar, befann sig i en unik position mellan två världar. Deras närvaro och aktiviteter utmanade etablerade koloniala maktstrukturer och skapade sociala rum där hybridiserade identiteter och kulturella uttryck kunde frodas. Studien syftar till att belysa dessa processer och visa hur eurafrikanska grupper och individer inte bara anpassade sig till koloniala förhållanden, utan aktivt utmanade dem samt formade och omformade sina egna rumsliga och sociala identiteter.
Avhandlingen bygger på ett omfattande material från samtida tidningar, vilka har varit centrala för att fånga de eurafrikanska rösterna och perspektiven från perioden som undersöks. Tidningar såsom The Gold Coast Leader och The Gold Coast Times fungerade som plattformar för politisk och kulturell debatt, där eurafrikanerna kunde uttrycka sina åsikter och utmana kolonialmaktens narrativ. Genom en noggrann analys av tidningsartiklar, insändare och ledartexter framgår det att eurafrikanska grupper deltog och skapade en bred offentlig diskurs. Pressen utnyttjades för att formulera, ompröva och navigera eurafrikanska identiteter och strategier gentemot det koloniala väldet, men också för att skapa en meningsfull sammanhållning.
Det teoretiska ramverket för denna avhandling kombinerar rumsliga teorier från Henri Lefebvre, Edward Soja och Homi K. Bhabha. Lefebvres teori om socialt rum har varit en central utgångspunkt för att förstå hur rum inte bara är fysiska eller geografiska platser, utan också sociala produkter som kan användas som verktyg för både dominans och motstånd. Genom att tillämpa Lefebvres idéer på Guldkusten visar avhandlingen hur eurafrikaner producerade sociala rum för att å ena sidan kunna navigera i en miljö präglad av kolonial kontroll och å andra sidan bibehålla sina relationer till den traditionella afrikanska kulturen.
Edward Sojas koncept Thirdspace har också varit centralt för att utforska hur rumsliga och sociala relationer kan överlappa och skapa nya, hybridiserade rum som utmanar dominerande strukturer. Soja bygger på Lefebvres idéer men lägger till en dimension av kreativ omstrukturering genom Thirding-as-Othering, vilket innebär att binära motsättningar kan övervinnas genom skapandet av alternativa identiteter och rum. Detta har gett en djupare förståelse för hur eurafrikanska identiteter och rum utvecklades i en kolonial kontext.
Homi K. Bhabhas teorier om hybriditet och kulturell identitet har varit avgörande för att analysera hur eurafrikanerna skapade och upprätthöll identiteter som utmanade både europeiska och afrikanska normer. Bhabha introducerar begrepp som in‐betweenness, mimicry och ambivalence för att beskriva hur hybrida identiteter uppstår i koloniala och postkoloniala sammanhang. Dessa begrepp har använts för att analysera hur eurafrikaner, genom sin blandade härkomst och kulturella bakgrund, utvecklade identiteter som inte bara reflekterade deras dubbelhet, utan också deras förmåga att omforma och anpassa kulturella element från både Europa och Afrika.
Avhandlingens innehållsmässiga struktur är organiserad efter en rumslig rangordning som sträcker sig från det individuella till det globala. Varje kapitel fokuserar på en specifik nivå av rumslighet, från individuella erfarenheter till transkontinentala interaktioner och undersöker hur eurafrikanska aktörer navigerade och påverkade dessa rum. Den empiriska studien börjar med en analys av det individuella rummet och undersöker hur enskilda eurafrikaner, såsom Kobina Sekyi, uttryckte sina identiteter och sitt koloniala motstånd genom personliga och sociala interaktioner. Därefter utforskas det lokala samhället och hur eurafrikanska grupper samverkade och skapade alternativa narrativ och sociala strukturer inom sina närsamhällen. I det fjärde kapitlet riktas fokus mot de urbana miljöerna, särskilt i Accra, Cape Coast och Elmina. Hur fungerade dessa städer som platser för hybridisering och kulturell blandning? Avhandlingen utvidgar sedan perspektivet till den västafrikanska regionen och undersöker hur eurafrikanska aktörer deltog i regionala nätverk och politiska rörelser. Avslutningsvis analyseras hur dessa grupper navigerade i det transkontinentala imperiets rumsligheter, från lokala samhällen till globala nätverk. Genom denna innehållsstrukturering synliggörs hur rumsliga och sociala relationer samverkade och påverkade varandra på olika nivåer och hur eurafrikanska grupper och individer skapade meningsfulla rum för sig själva i en kolonial kontext. Detta kallar jag det eurafrikanska Thirdspace.
Slutsatserna i denna avhandling visar att eurafrikanerna på den brittiska Guldkusten inte var passiva mottagare av kolonialt förtryck, utan aktiva aktörer som formade sina egna rumsliga och sociala identiteter. Deras hybridiserade identiteter uppstod genom en dynamisk process där de anpassade och utmanade koloniala strukturer. Genom att tillämpa rumsliga teorier från Lefebvre, Soja och Bhabha bidrar denna avhandling till att ompröva och utmana traditionella historiska narrativ om kolonialism och koloniserade grupper, samt till att belysa de komplexa relationerna mellan makt, rum och identitet.ei tietoa saavutettavuudest
Ekologisen verkoston yhteyksien kehittäminen valtatie 3:n poikki välillä Hyvinkää–Hämeenlinna
No full textTässä raportissa on tunnistettu nykyistä ekologista verkostoa parhaiten palvelevat paikat eläimille soveltuville yli- ja alikuluille Valtatie 3:n poikki Hyvinkään ja Hämeenlinnan välillä. Parhaiten soveltuviksi paikoiksi on tunnistettu Riihimäellä sijaitseva Isola sekä Janakkalassa sijaitsevat Linnatuuli 2 ja Kinnasmäki. Näille kohteille on esitelty kulkureittiratkaisut, jotka on suunniteltu siten, että ne ovat soveltuvia hirvieläimille. Samalla ne ovat soveltuvia myös tätä pienemmille eläimille.
On suositeltavaa, että tässä työssä tunnistetut kolme kohdetta osoitetaan Kanta-Hämeen maakuntakaavassa ekologisina yhteyksinä ja huomioidaan tulevaisuudessa myös muilla kaavatasoilla. Toteutettava ali- tai ylikulku on suositeltavaa huomioida maankäytön suunnittelussa ja kaavoituksessa myös kauempana sillasta, jotta ekologinen yhteys, jonka osa yli- tai alikulku on, säilyy yhtenäisenä ydinalueelta toiselle.ei tietoa saavutettavuudest
Can model drift in machine learning systems lead to architectural drift? : An empirical study
No full textModel drift is the phenomenon that occurs when changes in data distribution reduce the accuracy of machine learning models over time. It is a critical challenge in dynamic, nonstationary environments, and if not addressed, it can render a model ineffective. Similarly, architectural drift refers to the accumulation of unintended design changes in a software system, making the system increasingly resistant to future modifications. As machine learning models become integral to complex software architectures, understanding whether model drift can lead to architectural drift becomes crucial for maintaining system performance and adaptability. This thesis seeks to investigate whether the occurrence of model drift can prompt architectural drift in machine learning systems. We do so by analyzing a series of open-source projects that use machine learning algorithms in the context of scenarios in which model drift can occur. By proposing solutions to address model drift in these scenarios and evaluating if these solutions would imply architectural change, we aim to provide insights as to whether model drift can trigger architectural drift
Framing i krigsnyheter ur ett freds- och krigsjournalistiskt perspektiv : En kvantitativ innehållsanalys av Helsingin Sanomats nyhetsrapportering av kriget i Ukraina
No full textNyhetsmediernas rapportering har en avgörande roll särskilt under väpnade konflikter, men de tenderar att rapportera selektivt och partiskt. Nyhetsmedierna använder sig av så kallad framing (inramning) för att belysa vissa aspekter och utelämna andra för att kunna skapa en så spännande historia om händelsen som möjligt. Som en reaktion på det dramatiska sättet för nyhetsmedier att rapportera om krig, utvecklade Johan Galtung konceptet fredsjournalistik under 1970-talet, där målet är att förespråka en förändring i nyhetsbevakningen av krig. Under 2000-talet utformade Seow Ting Lee och Crispin C. Maslog mätbara indikatorer baserade på Galtungs karaktäriseringar, vilka i modifierad form utnyttjas i den här studien.
Det huvudsakliga syftet med avhandlingen är att öka förståelsen av hur nyhetsbevakning av krig gestaltas utifrån krigs- respektive fredsjournalistiska ramar. Avhandlingens forskningsfrågor är vilken typ av framing som dominerar och vilka indikatorer på krigs- respektive fredsjournalistik som framträder i rapporteringen, samt huruvida nyhetsbevakningen förändras över tid och huruvida nyhetsartiklarnas typ, storlek och skribent inverkar på framingen.
Med tanke på Finlands geopolitiska och historiska relation till Ryssland och den aktuella konflikten i Ukraina har jag valt att analysera hur finländsk nyhetsbevakning av kriget i Ukraina använder sig av krigs- respektive fredsjournalistisk framing. Studien utfördes som en kvantitativ innehållsanalys baserat på 1639 kodningar i 149 nyhetsartiklar i dagstidningen Helsingin Sanomat, vilka publicerats mellan 24.2.2022–1.3.2024. Studiens resultat visade något oväntat att fredjournalistisk framing dominerar över krigsjournalistisk
framing i tidningens nyhetsbevakning av kriget i Ukraina: cirka 60 procent av nyhetsartiklarna bestod av fredsframingskodningar och cirka 40 procent av krigsframingskodningar. Dessutom bestod nästan 70 procent av nyhetsartiklarna av fler freds- än krigsframingsindikatorer och språket som Helsingin Sanomat använde sig av bestod främst av fredsjournalistisk framing. Den höga andelen fredsframing antas bero på att studien gjordes på en nordisk kvalitativ papperstidning under 2020-talet och på att
krigsjournalistiken troligen har förflyttat sig från papperstidningarna till nätet. Studien visar även att förhållandet mellan andelen freds- respektive krigsframing inte förändras över tid i nyhetsrapporteringen men även att nyhetsartiklarnas typ, storlek och skribent påverkar framingen. I större artiklar såsom reportage skrivna av utrikeskorrespondenter dominerar klart fredsjournalistisk framing. Därmed dras i studien slutsatsen att fredsjournalistisk framing kan vidareutvecklas i dagens snabba nyhetsvärld, trots att nyheter som format ofta framhäver krigsjournalistisk framing.
Fortsatt forskning skulle kunna fokusera på en jämförande analys mellan olika finländska nyhetsmedier, undersöka eventuella geografiska skillnader, samt analysera hur nyhetsformatet, exempelvis papperstidningar, nyheter på nätet och videor på sociala medier påverkar framing i nyhetsrapporteringen av krig och konflikter
Skiljer sig utsattheten för politiskt våld mellan kvinnliga och manliga kommunpolitiker? : En studie av förtroendevalda i finländsk kommunalpolitik
No full textDenna avhandling fokuserar på könsskillnader i utsatthet för hot, trakasserier och våld (som här sammantaget kallas politiskt våld) bland politiker. Syftet är att bidra med kunskap om politiskt våld som riktas mot förtroendevalda politiker på kommunal nivå i Finland utifrån ett könsperspektiv. I avhandlingen jämförs systematiskt kvinnliga politiker med manliga politiker gällande problematiken. Kopplat till tidigare forskning om könsbaserat politiskt våld riktat mot kvinnliga politiker undersöks fyra frågeställningar: 1) Är kvinnliga kommunpolitiker i Finland i större utsträckning än manliga kommunpolitiker utsatta för politiskt våld? 2) Finns det skillnader mellan finländska kvinnliga och manliga kommunpolitiker vad gäller de former av politiskt våld som de utsätts för? 3) Finns det skillnader mellan finländska kvinnliga och manliga kommunpolitiker gällande hur de bedömer orsakerna till det politiska våld som riktas mot dem? 4) Finns det skillnader mellan finländska kvinnliga och manliga kommunpolitiker på höga positioner i kommunpolitiken vad gäller utsatthet politiskt våld? Den empiriska undersökningen är en statistisk analys av erhållna sekundärdata från en enkätstudie bland finländska kommunala förtroendevalda från 2020 (Sandberg, 2022). I analysen ingår enkätsvar från 273 kvinnliga kommunpolitiker och 350 manliga. Resultaten visar att en större andel av de kvinnliga förtroendevalda (33 %) än av de manliga (26 %) uppger att de själva och/eller någon närstående utsatts för politiskt våld. Motsvarande skillnad bland kommunpolitiker som agerar i ordförandepositioner i kommunala organ är större: kvinnor: 42 % och män 28 %. Gällande formerna framkommer att manliga politiker utsätts oftare för hot som skickas direkt till dem via post, e-post eller sms, medan kvinnor i högre grad möter osaklig kritik offentligt, till exempel i medier och kommentarsfält. Även fysisk utsatthet skiljer sig åt, där manliga politiker i högre grad rapporterar att de blivit utsatta för misshandel eller försök till misshandel. Samtidigt är sexuella trakasserier betydligt vanligare för kvinnliga politiker, där 16 % uppger sig ha drabbats i jämförelse med endast 2 % av männen. Slutligen framgår att kvinnliga och manliga förtroendevalda har en klart liknande syn på orsakerna till politiskt våld; hälften av dem tror att det har att göra med politiska beslut, och en tredje tror att det har att göra med deras person. Däremot anger klart fler kvinnor än män (42 % respektive 26 % ) andra orsaker som skäl till våldet. Bland de öppna svaren gällande andra orsaker förekommer exklusivt bland kvinnorna deras ledarskap, kön och hudfärg. I avhandlingens avslutande kapitel diskuteras resultaten i ljuset av tidigare forskning och det fastslås att könsbaserat politiskt våld kan bli ett demokratiskt representativitetsproblem