National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Finländska kommuners hållbarhetsrapportering : En studie över rapporteringspraxis och dess determinanter
No full textSom svar på samhällets krav på ökad transparens har hållbarhetsrapportering under senare år blivit ett allt viktigare verktyg som tillåter organisationer att kommunicera sina avancemang inom hållbar utveckling. Inom den privata sektorn har rapporteringen standardiserats genom EU-direktiv, medan regulativa krav inom den offentliga sektorn ännu lyser med sin frånvaro. På grund av den betydande roll offentliga organisationer däribland kommuner, spelar i att uppnå globala hållbarhetsmål, väljer allt fler att frivilligt publicera hållbarhetsredovisning. På grund av uteblivandet av ett gemensamt ramverk kan både rapporteringens uppbyggnad och publiceringen av resultaten kraftigt variera mellan olika kommuner. Innan implementeringen av CSRD, som börjar gälla från rapporteringsåret 2024, har Global Reporting Initiative (GRI) varit det mest använda ramverket för hållbarhetsrapportering Trots kritik för ramverkets anpassningsgrad till kommuner är det, globalt sett, även inom denna kategori världsledande.
Avhandlingens syfte är att utvärdera i vilken utsträckning finländska kommuner efterlever GRI:s riktlinjer i sin hållbarhetsrapportering, med ett fokus på de sociala och miljömässiga hållbarhetsdimensionerna samt vilken inverkan demografiska, finansiella, socioekonomiska och politiska variabler har på rapporteringsgraden. Studien syftar även till att utforska variationer i rapporteringsmetoder och användningen av olika medieformer, och att särskilt undersöka skillnader som kan observeras mellan kommuner av olika storlek. Studien utförs i form av en innehållsanalys som innehåller både kvantitativa och kvalitativa element för att skapa en helhetsbild av hållbarhetsrapporteringen i finländska kommuner.
Avhandlingens resultat visar på en hög variation i både rapporteringsgrad och metoder för rapportering och publicering av resultaten. Detta tyder på en låg standardiseringsrad mellan kommunerna. Befolkningsmängd, soliditetsmått och arbetslöshetsgrad visade en positiv korrelation med total rapporteringsgrad, vilket är i linje med tidigare studier. Denna avhandling finner även en svag negativ korrelation mellan politisk vänstermajoritet och rapporteringsgrad, vilket motsäger vissa tidigare studier som påvisat stark positiv korrelation. Detta kan bland annat förklaras av att det växande intresset för hållbarhet har fått ämnet att växa över de politiska gränserna
Värdeskapande inom affärsekosystem : Fall: RF Sampo
No full textBased on a case study approach and 10 interviews with key stakeholders, this study presents the expectations, challenges, and created value among participants in the case study of the RF Sampo business ecosystem.
These expectations highlight collaboration and networking, technological development and research, business and financial impact, educational and workforce development and long-term planning and strategy. Identified challenges are, collaboration, resource allocation, funding processes, lack of subcontracting, and conflicts between company objectives and ecosystem goals. Stakeholders unanimously agreed to the ecosystem's success in generating value. Collaboration and networking emerged as key factors in creating value. Technological advancement, financial impact, knowledge and education, and strategic impact were quoted as contributing factors to the project's success in value creation within the ecosystem.
In light of these findings, managerial recommendations are proposed. Initial meetings with potential partners should include thorough discussions regarding expectations, plans, and goals concerning the business ecosystem. Analysing potential partners and their responses against predefined value indicators can reveal if partner expectations line up with value creation opportunities within the ecosystem or not. This categorisation process can be used to identify potential challenges and guide strategic decision-making for ecosystem management and development.Denna avhandling syftar till att utforska och analysera värdeskapandet inom affärsekosystem med RF Sampo-ekosystemet som en fallstudie. För att maximera värdeskapandet i affärsekosystem som RF Sampo finns det några rekommendationer att tänka på. Det inkluderar att fokusera på långsiktig strategi och planering, främja samarbete och nätverksarbetande, optimera resurser för att hantera tid och andra tillgångar, anpassa företagens mål till ekosystemets mål och förbättra finansieringsprocessen
Den kvinnliga entreprenören – en kvalitativ studie om förebilder och kvinnor i entreprenörskap
No full textTrots bred forskning och hårt arbete för att främja ett ökat antal kvinnor som söker sig till entreprenörskap, är de fortfarande idag en minoritet i jämförelse med män. Detta gäller inte enbart i Finland, utan också i global utsträckning. Man har därför bland annat identifierat att förebilder har en positiv inverkan och kan uppmuntra kvinnor till att alltmer intressera för entreprenörskap. Att flera kvinnor skulle söka sig till entreprenörskap vore viktigt eftersom företagande främjar samhället på flera sätt, bland annat genom att öka innovationer, arbetsplatser och främja ekonomisk tillväxt.
Syftet med denna avhandling är därför att öka förståelsen för förebilder hos kvinnliga entreprenörer och studera vilken betydelse förebilder egentligen har för kvinnor som utövar entreprenörskap och forskningsfrågorna som besvaras är: har kvinnliga entreprenörer i Finland förebilder? och varför bör kvinnliga entreprenörer bör ha närstående och symboliska förebilder?
För att besvara syftet och forskningsfrågorna granskas tidigare forskning kring kvinnliga entreprenörer och förebilder. Utöver det används också en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer. För denna avhandling har sju kvinnor intervjuats kring deras upplevelser om förebilder och entreprenörskap alldeles i allmänhet. Analysmetoden som används är induktiv tematisk analys, där olika teman identifieras med i samtalen med informanterna, och dessa analyseras därefter som grund för det slutliga resultatet.
Informanterna i denna avhandling hade varierande upplevelser om huruvida de upplever sig ha förebilder eller inte. Däremot menar de alla att de åtminstone på något sätt fått någon form socialt stöd under sitt entreprenörskap, och anser denna form av stöd också vara viktigt för dem. Utöver det anser informanterna att det är väldigt viktigt för dem att de kan relatera till sina förebilder, och att förebilderna kan fungera som målsättningar för individens entreprenörskap
Biotiska och abiotiska faktorers påverkan på förekomsten av sträfsen (Chara sp.) i grunda havsområden
No full textGrunda havsvikar i Bottniska viken uppvisar en ovanligt rik biologisk mångfald med tanke på miljöförhållandena i området. Här förekommer ett flertal sällsynta, unika och hotade arter, inklusive kransalger. Sträfsen, Chara sp. L. (1753), är ett släkte inom familjen kransalger. Sträfsen kan bilda täta ängar som täcker botten i hela vikar och flador Ängarna fungerar bland annat som näringsfällor och som viktiga livsmiljöer för många djur. Vidare bidrar sträfseängar till minskad bottenerosion och klarare vatten, eftersom algerna suger upp näringsämnen ur vattnet. Ängar med sträfsen är värdefulla biotoper som har minskat i förekomst, främst på grund av eutrofiering. Även muddring ett stort hot för ängarnas framtid.
Utgående från karteringsdata insamlade längs den österbottniska kusten undersöks hurudana växtsamhällen sträfsen förekommer i och vilka miljöfaktorer och/eller arter som har positiva respektive negativa effekter på förekomsten av sträfsen. Dessutom jämförs artsammansättningen och miljöförhållandena mellan lokaler där sträfsen förekommer, respektive inte förekommer. Slutligen undersöks sträfsearters bidrag till variationer i artsammansättningen mellan lokaler.
Antalet funna växtarter varierade mellan 5 och 14 per lokal. På punktnivå varierade artantalet mellan 1 och 9 med ett medeltal på 3,2 arter per punkt. Det fanns en signifikant skillnad i artsammansättning mellan lokaler där sträfsen förekom och lokaler där sträfsen inte förekom. Skillnaden mellan lokaler där borststräfse var den enda förekommande arten av sträfse och punkter där vilken art av sträfse som helst förekom var också signifikant.
Havsnajas förekom ofta tillsammans med sträfsen, men om detta är en direkt positiv effekt av förekomsten av sträfsen eller om arterna lever tillsammans endast på grund av deras miljökrav är svårt att avgöra. Slingor samt bottensubstraten gyttja och lera hade negativa effekter på sträfsen över lag. Täta bestånd av slingor anses vara en varningssignal för ökade näringsnivåer i vattnet. De här resultaten tyder på att sträfseängarna riskerar att försvinna till följd av ökad eutrofiering. För att förhindra att förekomsten av sträfseängar minskar ytterligare vore det viktigt att bekämpa lokala källor till övergödning samt införa mer omfattande restriktioner för muddring och dumpning längs kusten
High school teachers' views of equality and gender norms in the subject of gymnastics : A qualitative study in Swedish-speaking Finland
No full textSyftet med studien var att undersöka finlandssvenska högstadielärares syn på könsnormer och jämställdhet i undervisning i läroämnet gymnastik. Följande frågeställningar besvarades: Hur förhåller sig gymnastikläraren till jämställdhet i gymnastikundervisningen? Utifrån lärarens egna erfarenheter och synsätt, hur kan jämställd undervisning utövas? Studien utfördes med sex semistrukturerade forskningsintervjuer med gymnastiklärare i Svenskfinland. Data transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier och nio underkategorier.
Resultatet visade att alla gymnastiklärare aktivt arbetade för en jämställd undervisning. Vidare visade resultatet att respondenterna använde sig av olika metoder för att arbeta jämställt. Respondenterna i studien ansåg även att det förekommer faktorer som kan stödja och utmana jämställdhet i gymnastikundervisningen. En slutsats kan dras om att gymnastikläraren har en viktig roll i att upprätthålla en jämställd undervisning. Denna avhandling ger en viktig insyn i gymnastiklärares arbete och erfarenheter kring jämställdhet i undervisningen
The Knowledge Management Transition to Smart Circular Economy : A Study on Logistics Industry
No full textThis research is focused on integrating knowledge management with the circular economy. The circular economy is now a buzzword for most businesses as achieving sustainability becomes a standard for the economic world. This research indicates how knowledge management can leverage a smart circular economy. The research aimed to comprehend the current business model employed by Order Fulfilment Centres (OFCs) and Warehouse and Distribution Centres (WDCs), as well as the information exchanged for a smart circular economy. The company's present internal and external characteristics are examined in-depth utilizing the business model canvas, PESTEL, and Portals Five Forces study. Following that, an assessment that offers a framework for a smart circular economy is included to further improve this research. To accomplish the study's objective, the business activities of both target organizations were observed, and two interviews were conducted. A generic smart circular economy model is being developed by combining it with the business models
On supporting well-being : A mixed methods study to investigate how Fortum’s Wellbeing Services support physical, social and psychological well-being
No full textDenna avhandling undersöker hur Fortums anställda ser på användbarheten av erbjudna Wellbeing Services och hur dessa tjänster påverkar de anställdas fysiska, sociala och psykologiska välmående. Wellbeing Services, alltså välmåendetjänster, innehåller fem tjänster: Hintsa, Auntie, Wellbeing Toolbox Talks, Break Pro och HeiaHeia. Denna avhandling har tre forskningsfrågor: ”Hur ser anställda på Fortum på användbarheten av befintliga Wellbeing Services?”, ”Upplever Fortums anställda att Wellbeing Services stödjer deras fysiska, sociala och psykologiska välmående?” och ”Hur kan Fortums Wellbeing Services förbättras?”.
Den teoretiska referensramen för denna avhandling inkluderar teorier om fysiskt, socialt och psykologiskt välmående. Fysiskt fälmående kan delas in i ergonomi, fysisk aktivitet, näring och sömnvanor. Ergonomi innebär att optimera arbetsplatsdesignen för att möta de fysiska, fysiologiska och psykologiska behoven hos anställda. Fysisk aktivitet avser kroppsrörelser som förbrukar energi och är avgörande för att förebygga kroniska sjukdomar och förbättra den allmänna hälsan. Näringsval, påverkade av kultur och sociala faktorer, har en betydande inverkan på fysiskt välmående och kräver kunskap, motivation och förmåga att engagera sig i hälsosamma dieter. Slutligen spelar sömn en avgörande roll för både fysiskt och psykiskt välmående, och påverkar hjärnans hälsa och allmänna funktionering. Optimal sömnlängd och kvalitet är väsentliga för att upprätthålla hälsan och minska risken för olika sjukdomar.
Socialt välmående består av två kärnelement: social anpassning och socialt stöd. Social anpassning betyder att anpassa sig till sin omgivning, uppfylla sociala roller effektivt och hitta tillfredsställelse i sociala relationer. Socialt stöd innebär tillhandahållande av psykologiska och materiella resurser inom sitt sociala nätverk för att effektivt hantera stress. Dessa aspekter fungerar inte bara som en buffert mot stressens negativa effekter utan bidrar också positivt till allmän hälsa och välmående. Sociala kontakter, inklusive mångsidiga roller och pålitliga relationer, spelar en avgörande roll i att forma individuellt välmåendee genom att erbjuda stöd och främja en känsla av tillhörighet och motståndskraft.
Psykologiskt välmående, enligt Martin Seligmans PERMA-teori, består av fem grundläggande element: positiva känslor, engagemang, relationer, mening och prestation, som tillsammans formar individers psykologiska välmående. Positiva känslor består av känslor som glädje och komfort, medan engagemang avser ett tillstånd av "flow", där individer är helt absorberade i en aktivitet, vilket leder till ökad tillfredsställelse och välmående. Positiva relationer återspeglar människans evolutionära behov av sociala kontakter och mening innebär en känsla av att tillhöra något större än sig själv, vilket erbjuder en känsla av syfte och uppfyllelse. Prestation avser att söka framgång och uppnåelse, vilket bidrar till välmående genom känslor av uppfyllelse och tillfredsställelse.
Denna avhandling består av både kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder. En förstudieenkät samlar åsikter om Wellbeing Services, medan intervjuer ger djupare insikter. Fem intervjuer genomfördes med Fortums anställda för att undersöka hur dessa tjänster påverkar det psykologiska, sociala och fysiska välmåendet. Alla informanter hade använt minst två av de fem tjänsterna. Vid dataanalys användes Microsoft Forms för kvantitativ data och tematisk kodning för kvalitativ data. Etiska överväganden inkluderade informerat samtycke, konfidentialitet och dataskydd, vilket säkerställde frivilligt deltagande och anonymitet.
Enkäten fick 65 svar från Fortums anställda. De flesta respondenterna (66 %) använde Hintsa-tjänster, som fick ett betyg på 3,91/5. Endast 10 % hade använt Auntie men Auntie fick ett betyg på 3,86/5. Break Pro hade använts av 68 %, med ett genomsnittligt betyg på 3,48/5. HeiaHeia hade låg regelbunden användning (13 %) och det lägsta betyget (2,9/5). Wellbeing Toolbox Talks betygsattes 3,9/5 av 32 % av respondenterna. Totalt var nöjdheten med Wellbeing Services 3,75/5, med 63 % som betygsatte dem 4 eller 5.
De viktigaste resultaten i denna avhandling var att en ganska liten del av Fortums anställda verkar använda tjänsterna, men de som använder dem är nöjda med dem. Wellbeing Services ger stöd för alla områden av fysiskt, socialt och psykologiskt välmående, och informanterna uppskattar dessa tjänsters existens.
Denna avhandling har kombinerat teorier om fysiskt, socialt och psykiskt välmående. Min empiriska data har gett exempel på hur dessa olika områden av välmående kan se ut i människors vardagsliv, och hur och vilken typ av tjänster som kan stödja fysiskt, socialt och psykiskt välmående. De metodiska valen i denna avhandling bidrar till att kombinera kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder för att samla in mer empirisk data och få en större bild av forskningsområdet.
Förslag för framtiden för Wellbeing Services inkluderar att öka synligheten och främjandet av Wellbeing Toolbox Talks, förbättra användningen av Break Pro, klargöra Hintsa- och Auntie-tjänsterna och behålla HeiaHeia tillgängligt trots att det inte längre är aktivt använt. Ur ett övergripande perspektiv verkar det inte finnas behov för nya ytterligare välmåendetjänster, eftesom de nuvarande tjänsterna täcker effektivt alla områden av fysiskt, socialt och psykologiskt välmående, och det är därför viktigt att hålla de nuvarande tjänsterna som en prioritet och se till att de används så effektivt som möjligt. Flera presentationer på plats för våra platser och kontor kan hjälpa till att göra tjänsterna mer lättillgängliga för anställda och uppmuntran att använda tjänsterna skulle behöva komma från så högt upp i organisationen som möjligt för att säkerställa att välmående är något som betraktas som en prioritet i hela organisationen.
Framtida forskning bör utforska medarbetarkommunikation och integrering av välmående. Med denna avhandling vill jag framhäva vikten av välmåendeförmåner eftersom de har positiva effekter på medarbetarnas tillfredsställelse och välmående.This thesis studies how Fortum’s employees see the usability of Wellbeing Services that are offered and how these services impact physical, social and psychological well-being of the employees. Wellbeing Services includes five services: Hintsa, Auntie, Wellbeing Toolbox Talks, Break Pro and HeiaHeia. This thesis has three research questions: ”How do employees at Fortum see the usability of existing Wellbeing Services?”, ”Do Fortum employees feel like Wellbeing Services support their physical, social and psychological well- being?” and ”How can Fortum’s Wellbeing Services be improved?”
The theoretical reference frame of this thesis includes theories of physical, social and psychological well- being. Physical well-being involves maintaining a healthy life by managing daily activities without fatigue or stress, encompassing ergonomics, physical activity, nutrition, and sleep. Social well-being includes social adjustment—adapting to the environment and relationships—and social support—resources for coping with stress. Psychological well-being, per Seligman's PERMA theory, involves positive emotions, engagement, relationships, meaning, and accomplishment, all contributing to overall fulfillment and satisfaction.
This thesis consists of both qualitative and quantitative research methods. A pre-study survey gathers opinions on Wellbeing Services, while interviews provide deeper insights. Five interviews were conducted with Fortum’s eployees to explore the impact of these services on psychological, social and physical well-being. All of the infomants had used at least two of the five services. In data analysis, Microsoft Forms was used for quantitative data and thematic coding for qualitative data. Ethical considerations included informed consent, confidentiality and data protection, ensuring voluntary participation and anonymity.
The main findings in this thesis were that quite a small part of Fortum’s employees seem to be using the services, but those who are using the services are satisfied with them. Wellbeing Services provide support for all areas of physical, social and psychological well-being, and the informants appreciate the existance of these services.
Suggestions for the future of Wellbeing Services include increasing visibility and promotion of Wellbeing Toolbox Talks, improving Break Pro usage, clarifying Hintsa and Auntie services and keeping HeiaHeia available even though no longer in active usage. Future research should explore employee communication and well-being integration. With this thesis I will highlight the importance of well-being benefits as they have positive impacts on employee satisfaction and well-being
Effects of male paratroopers’ initial body composition on changes in physical performance and recovery during a 20-day winter military field training
No full textChanges in physiological markers and physical performance in relation to paratroopers’ initial body composition were investigated during a 20-day winter military field training (MFT) and the subsequent 10-day recovery period. Body composition, serum hormone concentrations and enzymatic biomarkers, and physical performance of 58 soldiers were measured before, during, and after MFT. Comparisons were done according to soldiers’ body fat percentage before MFT between low-fat (12% body fat) groups. Correlations between body fat percentage preceding MFT and changes in muscle mass, physical performance, and serum hormone concentrations and enzymatic biomarkers were investigated. It was hypothesized that soldiers with a higher fat percentage would have smaller decrements in muscle mass, physical performance, and serum testosterone concentration. The change in muscle and fat mass was different between groups (p<0.001) as the low-fat group lost 0.8 kg of muscle mass and 2.0 kg of fat mass, while there was no change in muscle mass and a loss of 3.7 kg of fat mass in the high-fat group during MFT. Fat percentage before MFE correlated with the changes in muscle mass (R2=0.26, p<0.001), serum testosterone concentration (R2=0.22, p<0.001), and evacuation test time (R2=0.10, p<0.05) during MFT. The change in muscle mass was correlated with the changes in evacuation test time (R2=0.11, p<0.05) and countermovement jump test results (R2=0.13, p<0.01) during MFT. Soldiers with a higher initial fat percentage lost less muscle mass, had smaller decrements in some aspects of physical performance, as well as in serum testosterone concentration during MFT.showles
URNs as persistent identifiers for repositories: Resolution services and user networks
No full textPresentation at Open Repositories 2024 in Gothenbur
Den ryska neologismen релокант (relokant) i massmedier 2020–2024
No full textSyftet med denna avhandling är att undersöka hur den ryska neologismen relokant är konstruerad och hur den används i ryskspråkiga medier. Mina forskningsfrågor är: Hur har ordet relokant bildats? Vad säger sociologiska studier om relokanter? Vad är ordets frekvens, och hur används ordet i ryskspråkiga medier?
Först gör jag en lingvistisk undersökning av själva ordets uppbyggnad, därefter en kvantitativ analys av ordets användningsfrekvens, och med hjälp av en kvalitativ analys undersöker jag på vilket sätt ordet används. Materialet för den kvantitativa och den kvalitativa undersökningen är hämtat från databasen Integrum. Jag förklarar varför ordet relokant används istället för ordet emigrant och går dessutom igenom sociologiska undersökningar som behandlar relokanter.
Resultaten visar att relokant är ett ryskt ord, trots att det ofta misstas för ett engelskt lånord. Ordet emigrant används inte på grund av dess association med sovjetiska flyktingar som inte hade möjlighet att återvända, medan relokant syftar på människor som lämnat landet på grund av kriget i Ukraina och därmed bättre beskriver de nuvarande samhälleliga omständigheterna.
Det kanske viktigaste fyndet i undersökningen är att det skedde ett betydelseskifte i ordet redan 2021, vilket gällde de som lämnade Belarus av politiska skäl, även om konsensusen är att betydelseskiftet först skedde vid krigsutbrottet i Ukraina 2022 och gäller ryssar som lämnar Ryssland. Den kvantitativa undersökningen visar att ordets frekvens hela tiden har stigit under undersökningsperioden 1.1.2020–31.3.2024, men att stigningen blev markant från och med mars 2022. Resultaten i den kvalitativa analysen visar att ordet relokant får en negativ konnotation i ryskspråkiga medier. Fastän den kvalitativa analysen inte gör anspråk på att ge en fullständig bild av hur relokanter behandlas i ryskspråkiga medier, verkar det ändå som att relokanterna har blivit ett instrument för regimen för att beskriva hur man kan och inte kan bete sig. De lyfts fram som ett varnande exempel för att motverka deras möjliga influens över resten av befolkningen, då många av dem vill distansera sig från den ryska regimen