National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Psykologiska faktorer och tillskrivning av ansvar för åtgärder som hämmar klimatförändringen
No full textClimate change is considered to be the largest challenge humanity has faced. Large behavioural changes are needed to both stop climate change and to adapt to the consequences to come. One predictor for pro-environmental behaviour is whether one feels responsible for the climate. Hitherto, the perceived responsibility of the individual to perform pro-environmental actions has been extensively studied but less is known about how individuals perceive the responsibility of others.
In this study, the level of responsibility for actions to mitigate climate change that the public in Finland attribute to different actors was examined. Furthermore, the effect of climate worry, environmental attitudes, knowledge about climate change, and climate denialism on attributed responsibility was explored. The data originated from a cross-sectional survey study amongst Finnish adults (N = 3828), conducted in spring 2022, and the main analyses were done using repeated measures ANOVA and ordinal regression modelling.
The results indicate that people assign the least responsibility for climate change mitigation to themselves, then to other groups of Finns, in this study, urban residents, forest owners, and people with high income. Even more responsibility is attributed to institutions such as the EU, and to corporations. Most responsibility is attributed towards countries with the highest emissions.
Higher levels of climate worry and more positive environmental attitudes, as well as lower levels of climate denialism, correlate with higher responsibility attribution. Knowledge about climate change does not to a significant level affect attribution of responsibility. The aforementioned psychological factors do not alter the order of attributing the least responsibility to oneself, while attributing higher responsibility to other actors
Rektorers och skolkuratorers syn på mobbning och andra sociala problem i årskurs 7-9 : en kvalitativ studie i Svenskfinland
No full textSyftet med denna magisteravhandling är att undersöka hur skolpersonal i finlandssvenska årskurs 7–9 ser på mobbning och andra sociala problem. Utifrån avhandlingens syfte ställdes två forskningsfrågor:
1. Vad definierar rektorer och skolkuratorer i finlandssvenska årskurs 7–9 som mobbning?
2. Vilka sociala problem kategoriserar rektorer och skolkuratorer som annat än mobbning?
För att få svar på avhandlingens forskningsfrågor har avhandlingen gjorts som en kvalitativ studie inom projekt KOMPIS (Kunskap om mobbningsprevention i Svenskfinland). Projektet är sedan 2019 ett forsknings- och samhällsutvecklingsprojekt vid Åbo Akademi i Vasa. Datamaterialet bestod av 38 svar från skolpersonal i olika yrkesgrupper och olika svenskspråkiga högstadier, varav 11 rektorers och 9 skolkuratorers svar analyserades för avhandlingen. Analysen utfördes i ordbehandlingsprogrammet Microsoft Word.
Studien visade på att rektorer och skolkuratorer är ense om vad mobbning är och vilka andra sociala problem som finns i skolan som inte definieras som mobbning. Till stor del definierar både rektorer och skolkuratorer mobbning enligt de klassiska definitionerna och de flesta ansåg att mobbning handlar om maktobalans och upprepade negativa handlingar. I resultatet lyftes även offrets individuella upplevelse och att mobbning är en medveten handling. Även olika former av mobbning belystes i studiens resultat. Studiens resultat visade att andra sociala problem som finns i skolan som inte definieras som mobbning är konflikter och engångshändelser. Rektorerna och skolkuratorerna lyfte även det sociala klimatet, social status och elevens psykosociala hälsa som andra sociala problem.
Studiens resultat bekräftar det som tidigare forskning säger om definitionen av mobbning. Rektorer och skolkuratorer definierar mobbning utgående från vad de observerar i skolans miljö, utan att egentligen koppla det direkt till de definitioner som finns etablerade. Dock kan deras definitioner kopplas till klassiska definitioner och även nyare definitioner av skolmobbning som även inkluderar nätmobbning
Dynamics of epithelial tight junctions and homeostasis for fundamental assessments in drug delivery
No full textOral delivery of peptide-based drugs is a more convenient treatment option as an alternative to injections. However, low stability and poor absorption of these drugs through the intestinal epithelium remains a challenge. Using excipients that reversibly modulate tight junctions (TJs) can improve drug’s absorption. This thesis investigates the potential of a specific peptide to modulate TJ and cytoskeletal dynamics, aiming to improve the permeability of the intestinal barrier.
The main hypothesis of this study is, 1- the peptide enhances transepithelial permeability in the Caco-2 cell model transiently. 2- The effects of this peptide are concentration- and time-dependent, with a rapid onset of TJ modulation followed by complete recovery after peptide removal.
Differentiated Caco-2 cell monolayers were exposed to three concentrations of the peptide for one and three hours. The effects on cell viability, epithelial integrity in real time, TJ protein expression, TJ and cytoskeletal organization were assessed using impedance measurements, metabolic activity assay, immunoblotting, and immunostaining by using confocal laser scanning microscopy (CLSM) and subsequent image analysis, respectively.
The results showed that the peptide induced a concentration-dependent modulation of epithelial integrity, changed the expression and localization of TJs proteins such as occludin and ZO-1, and caused cytoskeletal rearrangement. Moreover, the effect on epithelial integrity was immediate and reversible.
These findings highlight the potential of this peptide as an candidate excipient for oral peptide delivery, and contribute to the mechanisms involved in modulating epithelial barrier function. This study helps in discovering and developing peptide-based excipients that could improve the oral bioavailability of peptide therapeutics
Inovativní technologie kvartérního čištění komunálních odpadních vod
No full textRemoval of micropollutants from wastewater is currently drawing a lot of attention in the field of municipal wastewater treatment plants. First, because of their unpredictable and potentially damaging fate in the environment, and second, because of the newly established requirements in the European Union Directive, where the removal of at least 80% of at least 6 out of 12 suggested compounds (mostly pharmaceuticals) is required at plants of a certain capacity.
This thesis assessed coagulation, oxidation by chlorine dioxide, sand biofilter, and their combinations as potentially cheaper alternatives to ozonation, activated carbon filters, or membrane filters. For these experiments, citalopram, carbamazepine, and diclofenac were chosen as representatives of the micropollutants mentioned above. Removal efficiencies were evaluated using high-performance liquid chromatography, chemical oxygen demand, and absorbance UV/VIS at different wavelengths. Need for chlorine dioxide was assessed using a chlorophenol red method.
The application of standalone chlorine dioxide oxidation exhibited the best performance as it sufficiently removed citalopram and diclofenac. The least efficient method was biodegradation, as none of the compounds could be sufficiently removed in a short period of time. However, the results may be biased because of significantly higher concentrations of micropollutants compared to those actually present in municipal wastewater. Additionally, the evaluation of transformation products is necessary to prevent these potentially harmful chemicals from entering the environment
A Systematic mapping Study on Security Challenges in Software-Defined Cloud Computing
No full textSoftware-Defined Cloud Computing (SDCC) has revolutionized cloud infrastructure by enabling dynamic resource management and scalability. However, its unique architecture introduces significant security challenges that require systematic exploration. This thesis presents a Systematic mapping study of 61 peer-reviewed studies from seven academic databases (IEEE Xplore, ACM Digital Library, Science Direct, Springer Link, Scopus, Wiley Online Library, and Web of Science) to identify, categorize, and analyses security threats, solutions, resource-specific vulnerabilities, and implementation challenges in SDCC.
The findings identify that network resources are most frequently targeted by attacks, particularly Distributed Denial of Service (DDoS) and man-in-the-middle (MITM) attacks, while compute and storage resources face high-severity threats like side-channel attacks and data breaches. These vulnerabilities highlight the interdependencies between SDCC resources, where attacks on one layer can cascade to others. The thesis also explores commonly proposed solutions, including encryption, firewalls, intrusion detection systems (IDS), and access control mechanisms. Emerging technologies such as artificial intelligence-driven threat detection and blockchain-based security models show promise but require further validation for real-world deployment.
Key implementation challenges identified include the complexity of SDCC environments, performance overhead, and high costs. These challenges underscore the trade-off between optimal security and system performance. The thesis proposes multi-layered security strategies and resource-specific frameworks to mitigate the identified risks. This thesis emphasizes the need for a comprehensive security framework for SDCC, integrating established theoretical concepts with practical deployment strategies. It introduces a resource-specific approach to security, focusing on tailored solutions for the network, compute, and storage layers, each of which faces distinct vulnerabilities. The thesis underscores the importance of developing standardized security metrics to evaluate the effectiveness of these solutions across diverse SDCC environments
Healthcare leaders’ views on staff well-being during an organizational change
No full textOrganisationsförändringar är ett aktuellt ämne inom vården idag, med tanke på alla sparkrav. Denna vårdvetenskapliga avhandling, har som syfte att undersöka vårdledares syn på personalens välbefinnande vid en organisationsförändring och hur man kan främja välbefinnandet hos vårdare i deras arbete när organisationen genomgår en förändring. Frågeställningarna var: Vilken uppfattning har vårdledare gällande att främja vårdares välbefinnande på arbetsplatsen vid en organisationsförändring? Hur har organisationsförändringarna påverkat personalens välbefinnande? Hur kan personalens välbefinnande stödjas vid en organisationsförändring?
I studien deltog elva vårdledare, från ett välfärdsområde i Finland. Som insamlingsmetod användes fokusgruppsintervjuer, samt en intervju som var individuell. Deltagarna deltog främst via Teams, ett fokusgruppsintervjutillfälle ordnades på plats vid deltagarnas arbetsplats.
Studien resulterade i fyra huvudkategorier; förändringarnas påverkan på personalens välmående, arbetsplatskulturens betydelse vid en organisationsförändring, utmaningar gällande att främja välbefinnande i en organisationsförändring, ledarens betydelse i att främja välbefinnandet hos vårdpersonalen. Som teoretisk utgångspunkt har vi använt oss av Hiatt´s ADKAR modell, och resultatet speglas mot teorin i resultatdiskussionen. Resultatet visar att vårdpersonalens välbefinnande under en organisationsförändring påverkas ofta negativt, genom oro, stress, sorg och chock. Arbetsplatskulturen nämndes som en viktig del hur förändringar hanteras, samt behovet av en stödjande och närvarande ledare.Organizational changes are a current topic in healthcare today, given all the cost-saving requirements. This nursing science thesis aims to explore the perspectives of healthcare leaders on staff well-being during an organizational change, and how well-being among caregivers can be promoted in their work when the organization undergoes change. The research questions were: What is the perception of healthcare leaders regarding the promotion of caregivers’ well-being in the workplace during organizational changes affected staff well-being? How can staff well-being be supported during organizational change?
The study included eleven healthcare leaders from a welfare region in Finland. Data was collected through focus group interviews, as well as one individual interview. The participants mainly took part via Teams, with one focus group interview conducted on-site at the participants’ workplace.
The study resulted in four main categories: the impact of changes on staff well-being, the importance of workplace culture during organizational change, and the leader’s role in promoting the well-being of healthcare staff. As a theoretical framework, we have used Hiatt’s ADKAR model, and the results are discussed in relation to this theory. The findings show that the well-being of healthcare staff during organizational change is often negatively affected, through worry, stress, grief, and shock. Workplace culture was mentioned as an important factor in how changes are managed, as well as the need for a supportive and present leader
Factors that affect the design of plant communities in semi-natural grasslands
No full textVårdbiotoper är kulturellt viktiga livsmiljöer som formats utav traditionella jordbruksmetoder såsom boskapsbete och slåtter. Genom kontinuerlig skötsel har vårdbiotoper blivit artrika och är i dag bland de mest värdefulla miljöer vi har som upprätthåller mångfald i växter och djur. På grund av stora förändringar inom jordbruket under det senaste århundradet har många vårdbiotoper lämnats utan skötsel och hotas av bland annat igenväxning. Därmed hotas mångfalden hos både djur och växter. I denna avhandling undersöktes hur olika faktorer bidrar till utformningen av växtsamhällen på vårdbiotoper. Detta gjordes genom växtinventeringar av 30 vårdbiotoper i Österbotten och Södra Österbotten och analys av sju prediktorvariablers påverkan på artsammansättningen på varje vårdbiotop. De sju prediktorvariablerna var: vårdbiotopens storlek, heterogenitet, skötselmetod, antal skötselår, träd- och busktäckning på vårdbiotopen, topografisk variation i höjd och lutning på lokalen samt det omkringliggande landskapets natur där andelen odlingsmark, vägar, vatten och skog låg i fokus. Även Ellenbergs indikatorvärden för kärlväxter undersöktes för att uppskatta rådande miljöförhållanden på varje vårdbiotop. En DCA analys visade att vårdbiotopslokalerna ordnades enligt en torr-fuktgradient och variationen i växtarters förekomst mellan torrare ängar och strandängar var tydlig. Vidare visade CCA analyser av prediktorvariablernas påverkan på artsammansättningen och artrikedomen att det fanns ett mönster för att olika skötselmetoder och varierande antal skötselår gav upphov till distinkta artsammansättningar. Resultaten relaterade till skötseln var inte statistiskt signifikanta. Artrikedomen verkade öka med antalet år vårdbiotoper hade varit skötta men avvikelser fanns i de observerade mönstren. Dessutom verkade skillnader i storlek, träd- och busktäcke, heterogenitet samt skillnader i topografi leda till olika artsammansättningar på lokalerna och dessa resultat var alla statistiskt signifikanta. Därtill ökade artrikedomen med ett ökande träd- och busktäcke samt med en minskad variation i topografin på vårdbiotopslokalerna. Artrikedomen ökade med lokalernas storlek och heterogeniteten på vårdbiotopslokalerna. Vidare, hade det omkringliggande landskapet inom en radie av 1 kilometer från vårdbiotopslokalen en delvis signifikant effekt på artsammansättningen. Platser med mer vatten och skog i det omkringliggande landskapet hade en tydlig annorlunda artsammansättning jämfört med lokaler med mer vägar och jordbruksmark, men endast resultaten för variablerna skog, vatten och vägar var statistiskt signifikanta. Dessutom verkade mer skogs-, vatten- och odlingsmark i det omgivande landskapet ge en högre artrikedom på vårdbiotopslokaler, medan mer vägar i landskapet hade en negativ effekt på artrikedomen men avvikelser i detta mönster fanns. Analys av Ellenbergs indikatorvärden för upphittade arter visade signifikanta skillnader mellan lokalerna i indikatorvärden för ljus, kväve, salinitet och fukt men inte för pH och fosfor. Arter trivdes vidare enligt indikatorvärdena på halvskuggiga till soliga platser, på kväve- och fosforfattiga samt måttligt fuktiga jordar. Vidare visade indikatorvärdena att upphittade arter föredrog måttligt sura till neutrala jordar och toleransen för salinitet var låg. En tydlig uppdelning fanns bland torrare ängar och strandängar i indikatorvärdena för salinitet och fukt. Avhandlingens resultat kan visa hur skydd och restaurering samt skötsel av vårdbiotoper kan optimeras, vilket är viktigt eftersom förlusten av vårdbiotoper samt av mångfald generellt är centrala naturskyddsproblem i både Finland och världen.Semi-natural grasslands are culturally important habitats that have been shaped by traditional agricultural practices, mainly livestock grazing and mowing. Through continued management the semi-natural grasslands have become species-rich habitats and are today among the most valuable habitats we have, upholding biodiversity in plants and animals. Due to large changes in agricultural practices during the past century, many semi-natural grasslands have been left unmanaged and are threatened by, for example, overgrowth. As a results, biodiversity is threatened in both plants and animals. In this thesis, different environmental factors’ effect on the shaping of plant communities in semi-natural grasslands was investigated. This was done through plant inventories of 30 semi-natural grassland locations in Ostrobothnia and Southern Ostrobothnia and the analysis of seven environmental predictor variables’ impact on species composition in each area. The seven predictor variables investigated are the following: the size of the semi-natural grassland, heterogeneity, mode of management, duration of management, the areas’ tree- and bushcover, topographical variations in slope and elevation in the locations, as well as the nature of the surrounding landscape around each semi-natural grassland where the amount of agricultural land, roads, water and forest was in focus. Furthermore, Ellenberg’s indicator values for found vascular plants was investigated to estimate the present environmental conditions in each location. A DCA analysis showed that the semi-natural grassland areas were arranged according to a dry-wet gradient and the difference in the species composition and richness was apparent between dry and seashore meadows. Furthermore, CCA analyses of the predictor variables’ impact on the species composition showed that there was a pattern for different modes of management as well as the length of the management leading to distinct species compositions. The results related to management were not statistically significant. Furthermore, species richness seemed to increase with duration of management of the semi-natural grasslands, but deviations existed. Moreover, differences in size of location, tree- and bushcover, heterogeneity as well as differences in topography seemed to lead to distinct species compositions at the locations and these results were all statistically significant. Additionally, the species richness increased with an increasing tree- and bushcover in the semi-natural grasslands as well as with a decrease in variation in topography. Furthermore, species richness increased with the size of the locations and heterogeneity on the semi-natural grasslands. Additionally, the surrounding landscape within a 1-kilometer radius of the semi-natural grassland had a partially significant effect on the species composition. Locations with more water and forest in the surrounding landscape had a distinct species composition compared to locations with more roads and agricultural land but only the results for the variables forest, water and roads were statistically significant. Moreover, more forest, water and agricultural land in the surrounding landscape seemed to give a higher species richness in the semi-natural grasslands, while more roads in the landscape had a negative effect on species richness. However, deviations from this pattern were found. Analysis of Ellenberg’s indicator values showed significant differences between locations in the indicator values for light, nitrogen, salinity, and moisture but not for pH and phosphorous. All found plant species thrived in locations with semi-shade to sunny areas, in nitrogen and phosphorous poor soils as well as in moderately moist soils. In addition, the indicator values for pH showed that found plant species preferred moderately acidic to neutral soils and the salinity tolerance was low. A clear divide was seen among drier and wetter semi-natural grasslands in the indicator values for salinity and moisture. The results of the thesis may show how nature conservation and restoration as well as management of semi-natural grasslands can be optimized, which is important since the loss of semi-natural grasslands as well as of biodiversity in general is one of the most central conservation issues in both Finland and the world
Etiska dilemman inom palliativ vård
No full textDenna litteraturöversikt undersöker vilka etiska dilemman inom palliativ vård som finns och vilka upplevelser sjukskötare har av dessa. Syftet är att belysa de komplexa och mångfacetterade frågor som vårdpersonal ställs inför när de ska säkerställa en värdig, kvalitativ och smärtfri avslutning på livet för patienter.
Den palliativa vården handlar inte bara om att lindra fysiskt lidande utan också om att bevara patientens värdighet och respektera patientens autonomi i livets slutskede. Genom att analysera och sammanställa aktuell forskning framträder ett antal centrala etiska dilemman, bland annat frågan om livets slut, beslutsfattande i relation till patientens önskemål, samt hela teamets ansvar i vårdprocessen.
Den teoretiska referensramen i avhandlingen utgår från Kati Erikssons caritativa vårdteori. Teorin betonar vårdandets vikt av att kärleksfullt lindra lidande och medmänsklighet. Att vårda genom kärlek och barmhärtighet. Relaterat till etiska dilemman ger den caritativa vårdteorin en djupare förståelse av hur inre konflikter kan upplevas av sjukskötare. Avhandlingen genomfördes i form av en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i vetenskapliga databaser och detta resulterade i sex artiklar som inkluderades. Artiklarna analyserades utgående utifrån tematisk analys. Visade att sjukskötarna ofta ställdes inför etiska dilemman i sitt arbete. I huvudsak kunde man identifiera tre olika teman 1) Kommunikationen 2) Emotionella och moraliska påfrestningar 3) Behov av etisk reflektion samt kollegialt stöd. Det visade sig att etiska konflikter uppstod i situationer där patientens självbestämmanderätt, livskvalité eller anhörigas önskemål krockade med vårdpersonalens linjeringar.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att sjukskötare som arbetar inom den palliativa vården bär ett stort etiskt ansvar. Utgående från resultatet kan man även konstatera att behovet av en transparent och ärlig kommunikation är av stort värde. Därav borde man sträva till att ge de bästa förutsättningarna för etisk reflektion och yrkesmässig trygghet
Answer validation using Large Language Model Systems
No full textAssessing candidate knowledge through free-text answers poses significant challenges for automation, often hindered by the scalability and consistency limitations of traditional methods like manual grading or simple keyword matching. In this thesis, we investigate an application workflow leveraging Large Language Models (LLMs), enhanced by the Retrieval-Augmented Generation (RAG) framework, for automated knowledge validation against domain-specific documents. We present a system architecture where Retrieval Augmented Generation (RAG) is utilized to dynamically retrieve relevant factual passages from a designated knowledge corpus to provide context to an LLM, which then evaluates the correctness and contextual relevance of a candidate's answer. We implement and evaluate (via LangChain and Ollama open-source libraries) an application to assess the practicality of this approach given hardware constraints imposed by commercial computers. Findings indicate that the RAG-enhanced system significantly improves factual grounding and contextual understanding compared to standalone LLMs, potentially allowing the use of smaller, more resource-efficient models.
We also spot critical challenges, including increased system complexity, processing latency due to the retrieval step, slow document indexing, and a crucial dependency on the quality and comprehensiveness of the knowledge base. While RAG-enhanced LLMs present a promising advancement for automated knowledge evaluation, successful deployment requires balancing the benefits with these practical considerations
En studie om upplevelser av organisationsförändringar inom förlossningsvården i Finland
No full textHälso- och sjukvården genomgår ständiga förändringar som kräver anpassning och ledarskap. I Finland har centralisering och social- och hälsovårdsreformen 2023 inneburit att ansvaret överförts till 21 välfärdsområden. Målet är jämlik vård, men förändringarna medför utmaningar såsom nedskärningar och minskat antal förlossningssjukhus.
Studiens syfte är en djupdykning i organisationsförändringar och omstruktureringar på arbetsplatsen. Fokuset i undersökningen är att få en förståelse för hur barnmorskor upplevt organisationsförändringar i och med centraliseringen och omstruktureringar inom hälso- och sjukvården.
Metoden för studien var kvalitativa forskningsintervjuer med semistrukturerade analysmetod. Informanterna i studien är barnmorskor som arbetar inom förlossningsvården. Materialet analyserades med semi-deduktiv ansats eftersom skribenten utgår från en teoretisk referensram för att analysera och tolka forskningsmaterialet. Resultatet delades in i sju som svarade på studiens frågeställning:
1. Hur tar barnmorskor emot en organisationsförändring?
2. Hur leder organisationen en förändringsprocess?
Barnmorskorna i undersökningen uttrycker en djup besvikelse över hur organisationsförändringar genomförs inom vården. Denna besvikelse bottnar i brist på tydlig information, att beslut fattas utan hänsyn till personalens behov samt att oro kring ökad arbetsbelastning inte tas på allvar. Barnmorskorna upplever dessutom att förändringar sker utan tillräcklig förvarning eller tydlig kommunikation, vilket skapar osäkerhet och frustration