National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
The role of DUSP2 in cancer drug resistance
No full textCancer is still one of the most devastating diseases, and cancer drug resistance, with mechanisms including signalling pathways and ATP-binding cassette (ABC) transporters, are underlying mechanisms for the resistance. Mechanisms behind glucocorticoid resistance in T-cell acute lymphoblastic leukaemia (T-ALL) are studied in this thesis, specifically the overactivation of the mitogen-activated protein kinase (MAPK) signalling pathway and ABC transporters.
Here we show that the extracellular signal-regulated kinase (ERK) and c-JUN N-terminal kinase arms in the MAPK signalling pathway are likely responsible for the drug resistance in T-ALL and that ERK inhibition along with the inhibition of the anti-apoptotic protein B-cell lymphoma-extra-large (BCL-XL) and dexamethasone results in decreased relative cell viability. We show that inhibiting histone deacetylase, which is suggested to restore the expression of the negative regulator of the MAPK signalling pathway dual specificity phosphatase 2 (DUSP2), in combination with BCL-XL inhibition and dexamethasone also results in decreased relative cell viability. Additionally, we found that cells lacking DUSP2 exhibit a higher expression of ATP binding cassette subfamily B member 2.
The study addresses the role of the negative regulator of the MAPK signalling pathway, DUSP2, in glucocorticoid resistance in T-ALL. It contributes to the research on cancer drug resistance by providing two drug combinations that reduce the relative cell viability of cancer cells and highlight the role of ABC transporters in drug resistance, which is relevant for further research aimed at improving the treatment of T-ALL.Cancer är fortfarande en förödande sjukdom och läkemedelsresistens mot medel mot cancer med mekanismer inklusive cellsignaleringsvägar och ABC-bärare orsakar resistensen. Mekanismer bakom glukokortikoid resistens i T-cell akut lymfatisk leukemi studeras i denna avhandling med betoning på överaktiverad mitogenaktiverad proteinkinas och ABC-bärare.
Vi visar att den extracellulära signal styrda MAP-kinasen och JNK-mitogenaktiverade proteinkinasen är de kinasförlopp som bidrar till resistensen, samt att hämning av den extracellulära signal styrda MAP-kinasen i kombination med en hämmare av b-cellslymfom extra stor och dexametason leder till minskad relativ cellöverlevnad. Vi visar att hämning av histondeacetylas, som tidigare har associerats med att återställa uttrycket av den negativa regulatorn av mitogenaktiverad proteinkinas, mitogenaktiverade proteinkinasfosfatas 2, i kombination med en hämmare av b-cellslymfom extra stor och dexametason också leder till minskad relativ cellöverlevnad. Vi upptäckte ytterligare att celler som inte uttrycker mitogenaktiverade proteinkinasfosfatas 2, uttrycker ATP-bindande kassett subfamilj G medlem 2 till en högre grad än celler med mitogenaktiverade proteinkinasfosfatas 2.
Resultaten påvisar vilken roll den negativa regulatorn av mitogenaktiverad proteinkinas, mitogenaktiverade proteinkinasfosfatas 2, har i glukokortikoid resistens i T-cell akut lymfatisk leukemi. Resultaten stöder forskningen i läkemedelsresistens mot medel mot cancer genom att presentera två olika kombinationer av läkemedel som minskar den relativa cellöverlevnaden hos cancerceller, och belyser vilken roll ABC-bärare har i läkemedelsresistens. Det är viktigt för den fortsatta forskningen för en förbättrad läkemedelsbehandling av T-cell akut lymfatiska leukemi
Finlandssvenska ungdomars känsloupplevelser i skolan – känslors stabilitet och den akademiska upplevda självförmågans predicerande roll
No full textÅterkommande rapporter visar att finländska ungdomars välmående och kunskapsnivåer i skolan sjunker. Forskning visar att studerande som upplever mer positiva känslor och har högre akademisk upplevd självförmåga mår och presterar bättre.
Denna studie är baserad på kvantitativa forskningsdata från Reboot-projektet vid Åbo Akademi. Deltagarna i studien var 318 finlandssvenska ungdomar i åldern 15–17 år. Känslorna undersöktes med Experience Sampling Method (ESM) som är en intensiv och strukturerad datainsamlingsmetod. Som ramverk för studien användes den tredje versionen av kontroll-värdeteorin för prestationsrelaterade känslor.
Syftet med studien var att undersöka stabiliteten i skolprestationsrelaterade känslor, samt undersöka hur akademisk upplevd självförmåga predicerar nivå och stabilitet beträffande dessa känslor. För att uppnå syftet har två forskningsfrågor formulerats:
1. Hur stabila är skolprestationsrelaterade känslor av motivation, trivsel, stress och dumhet på individnivå?
2. Hur predicerar akademisk upplevd självförmåga nivå och stabilitet på
skolprestationsrelaterade känslor av motivation, trivsel, stress och dumhet på
gruppnivå?
För att besvara syfte och forskningsfrågor användes intraklasskorrelationsanalys och dynamisk strukturekvationsmodell. Som mått på kvardröjande effekt beräknades känslornas autoregression.
Resultatet bekräftar tidigare forskning genom att visa en signifikant kvardröjande effekt beträffande känslor av motivation, trivsel, stress och dumhet på individnivå. Studiens resultat stöder kontroll-värdeteorin, eftersom akademisk upplevd självförmågan visar en predicerande effekt på nivån av skolprestationsrelaterade känslor med en positiv korrelation med positiva känslor och negativ korrelation med negativa känslor. Resultatet visar däremot att akademisk upplevd självförmåga inte kan förklara den kvardröjande effekten för de undersökta känslorna, eftersom resultatet var icke-signifikant.
Denna studie bidrar med ökad förståelse för känslors stabilitet i skolkontext, vilket förbättrar möjligheterna till att kunna erbjuda stöd för inlärning och välbefinnande. I framtiden behövs mer forskning i känsloupplevelser i skolkontext för att kunna dra mer generella slutsatser
Om rekryteringsprocessen i mikroföretag : ett redskap för mera personalresurser och ett bättre arbetsgivarvarumärke
No full textArbetskraftsbristen i Finland och Europa påverkar mindre orter negativt, särskilt utsatta blir mikroföretag. Denna studie undersöker hur mikroföretag i Österbotten hanterar rekrytering av personal med hjälp av semistrukturerade intervjuer och teorier om personaladministration, rekrytering och arbetsgivarvarumärke. Studien fokuserar på företagens och rekryterarens perspektiv och avgränsas till informanter från tvåspråkiga och enspråkigt svenska kommuner i Österbotten.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur mikroföretag i Österbotten klarar av att rekrytera ny personal då urvalet av arbetstagare med rätt kompetens är begränsat. Fokus ligger på att förstå vilka modeller och metoder som används för att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.
Forskningsfrågorna är:
Hur ser rekryteringsprocessen ut i mikroföretag?
Har dessa mikroföretag kunnat rekrytera kompetent personal inom den tidsram som företaget planerat?
Har dessa mikroföretag lyckats marknadsföra sig som attraktiva arbetsgivare?
Har de som lyckats något särskilt tillvägagångssätt?
I avhandlingen använder jag kvalitativa semistrukturerade intervjuer för att samla in data från mikroföretagare. Denna metod valde jag för att få en djupare förståelse av de utmaningar och framgångar som mikroföretag möter i sin rekryteringsprocess.
Resultaten visar att mikroföretagen har olika tillvägagångssätt för rekrytering, inklusive användning av informella nätverk, sociala medier och headhunting. Arbetsanalys och arbetsbeskrivning är viktiga delar av rekryteringsprocessen. Introduktionen till arbetet sköts av företagaren eller kollegorna. Företagen erbjuder olika förmåner för att attrahera och behålla personal, såsom flexibla arbetstider, distansarbete och gemensamma aktiviteter.
Studien besvarar forskningsfrågorna om hur mikroföretag lyckas rekrytera personal trots arbetskraftsbristen. Flexibilitet och justering av krav är avgörande. Employer branding sker omedvetet men är viktigt för att attrahera personal. Studien bidrar med teoretiska, metodologiska och praktiska insikter om rekrytering i mikroföretag och föreslår fortsatt forskning inom området
Joukkoliikenteen palvelutason määrittely Keski-Suomen ELY-keskuksen toimivalta-alueella 2025-2028
No full textKeski-Suomen ELY-keskus on yhdessä alueen kuntien kanssa määrittänyt toimivalta-alueensa joukkoliikenteen palvelutasotavoitteet vuosille 2025–2028.
Palvelutasomääritys koskee kuntakeskusten tai muiden merkittävimpien taajamien välistä, kuntarajat ylittävää liikennettä. Palvelutasomääritys sisältää ELY-keskuksen sopimusliikenteen ja markkinaehtoisen liikenteen. Palvelutasomääritys ei sisällä junaliikennettä eikä kuntien hankkimaa kuntien sisäistä joukkoliikennettä. Tavoitteet perustuvat matkustuspotentiaalin arviointiin, toteutuneeseen kysyntään sekä kuntien työn aikana esittämiin näkemyksiin.
Työn tuloksena on kuntien välisen joukkoliikenteen liikenteelliset ja laadulliset palvelutasotavoitteet. Palvelutasotavoite voidaan tulkita tavoitteelliseksi minimitasoksi, jonka ELY-keskus pyrkii alueellaan saavuttamaan. Tavoitteet toimivalta lähtökohtana Keski-Suomen ELY-keskuksen liikennehankinnoissa.ei tietoa saavutettavuudest
"Vi ska också leda teamet, inte bara barngruppen" : Lärares syn på sin roll som ledare av ett arbetsteam i småbarnspedagogiken
No full textLärare inom småbarnspedagogik är den som planerar, genomför och utvecklar den småbarnspedagogiska verksamheten (Utbildningsstyrelsen, 2022). För att kunna utföra detta arbete behöver läraren anta en ledarroll. Ledarskap är enligt Yukl och Gardner (2020) en process där en ledare medvetet influerar en grupp människor med målet att guida, stötta, strukturera eller få gruppen att utföra handlingar som är för gruppens och ledarens bästa. För att få en kvalitativ småbarnspedagogik är det enligt Sheridan et al. (2011) viktigt att läraren antar en tydlig ledarroll. Forskning visar dock att lärare ibland kan ha svårt att anta denna ledarroll (Selmer-Olsen et al. 2024).
Syftet med studien är att undersöka hur lärare inom småbarnspedagogik upplever sin roll som ledare i arbetsteamet.
Utgående från detta har två forskningsfrågor utarbetats:
1. Hur upplever lärare inom småbarnspedagogik sin roll som ledare i teamet?
2. Vilka möjligheter och utmaningar ser lärare i sitt ledarskap?
I studien deltog 6 informanter som arbetade som lärare inom småbarnspedagogik. Metod för datainsamling var semistrukturerad intervju. Dataanalysen följer Interpretative Phenomenological Analysis (IPA analys). Studiens resultat visar att lärare upplever sitt ledarskap som ansvarsfullt och ett arbete som kräver planering och goda kommunikativa färdigheter. Informanterna uppskattade möjligheten och friheten i att vara den som får styra verksamheten efter egna värderingar och intressen. Dock fanns det utmaningar med att vara ledare, till exempel när det uppstår konflikter eller andra relationsrelaterade utmaningar. Dessutom visade resultatet att informanterna önskar ett visst stöd i ledarrollen
Operational Stability of Electrolyte-Gated Organic Field-Effect Transistors
No full textThe thesis examines the stability of electrolyte-gated organic field-effect transistors (EGOFETs) during use, considering their application in biosensors. Like other field-effect transistors, the current between two of the EGOFET’s electrodes, source and drain, is controlled by a voltage applied to the third electrode, gate. Source and drain are connected through a layer of organic semiconductor, which changes conductivity when charges accumulate in it. This semiconductor is in contact with an ionic liquid - in this case pure water - where the gate electrode is submerged. When a voltage is applied to the gate electrode, ions gather at its surface, causing charges to accumulate in the semiconductor and allowing current to flow between source and drain. The current thus depends on the voltage applied to the gate.
EGOFETs can be used in biosensors to convert biological reactions into measurable electrical signals. A biosensor has two parts: a detector element that senses when a specific biomolecule is present, and a transducer that converts this into a signal. In an EGOFET-based biosensor, the EGOFET itself is the transducer, while the detector element consists of receptors attached to the gate electrode. When a biomolecule binds to a receptor, the gate electrode’s electrical properties change, affecting the charges in the semiconductor and causing a measurable change in current. Such biosensors are highly sensitive but face stability issues, limiting their practical use.
The thesis aims to provide new insights into these stability problems to pave the way for better EGOFET-based biosensors. By building EGOFETs with different materials and using various electrical measurement methods, the results show that both material choice and measurement approach affect stability. A new method for studying key EGOFET properties is also presented.ei tietoa saavutettavuudest
Sambandet mellan lyssnaransträngning och talarkomfort i tyst miljö och i bakgrundsbuller : en experimentell studie
No full textLyssnaransträngning kan påverkas av flera olika faktorer, såsom rumsakustik, bakgrundsbuller, lyssnarens motivation och talarens röst. Sambandet mellan lyssnaransträngning och talarkomfort har ändå inte beforskats tidigare när det gäller vuxna. Ljudutjämningssystem (LUS) har skapats för att förbättra taluppfattbarheten i bakgrundsbuller för att både öka bekvämligheten hos lärare och göra det lättare för elever att lyssna på läraren. Tidigare forskning har visat att LUS förbättrar perception och talförståelse hos skolelever. Det saknas dock fortfarande studier som specifikt undersökt LUS påverkan på lyssnaransträngning.
Syftet med denna avhandling var att utreda sambandet mellan lyssnaransträngning och talarkomfort beroende av förekomst av bakgrundsbuller. Därtill var syftet att utreda sambandet mellan lyssnaransträngning och användning av LUS, samt sambandet mellan lyssnaransträngning och lyssnarens självskattade motivation. Avhandlingen är en del av ett projekt som undersöker hur olika rumsakustiska förhållanden påverkar talare och lyssnare. Data för studien samlades in under olika
faser av en akustisk renovering av föreläsningssalen Saussure i Arken, Åbo Akademi, och bestod av deltagarnas självskattningar. Deltagarna var 17 lyssnare och 15 talare.
Resultaten från avhandlingen visade att talarkomfort inte hade en signifikant inverkan på lyssnaransträngningen i bakgrundsbuller eller i tyst miljö. Lyssnaransträngningen påverkades ändå av rumsakustiska förhållanden, och lyssnarna uppskattade sin lyssnaransträngning som signifikant mindre i de två sista renoveringsfaserna jämfört med före renoveringen. Även motivation visade sig påverka lyssnaransträngningen signifikant. Därtill minskade användning av LUS lyssnaransträngningen signifikant i bakgrundsbuller, medan det i tyst miljö inte fanns någon signifikant effekt av LUS användning på lyssnaransträngningen. Självskattat välmående var en bakgrundsfaktor som visade sig påverka lyssnaransträngningen signifikant i tyst miljö.
Resultaten kan ha påverkats av att lyssnarna i allmänhet inte upplevde lyssning som väldigt ansträngande. Om uppgifterna hade varit svårare och förhållandena annars också bidragit till en ökad ansträngning, skulle resultaten kunna ha sett annorlunda ut. Därtill påverkar den lilla sampelstorleken och små effektstorlekar generaliserbarheten av resultaten. Resultaten indikerar att akustiken påverkar lyssnaransträngningen även i en relativt liten undervisningslokal, vilket poängterar vikten av att ta lyssnarperspektivet i beaktande i planering av föreläsningssalar. Mer forskning behövs för att förstå relationen mellan talarkomfort och lyssnaransträngning bättre
Den modiga karikatyristen : En retorisk bildanalys av Tove Janssons skämtteckningar i Garm före och under andra världskriget
No full textTove Jansson (1914–2001), den folkkära skaparen av Mumin och mångsidiga konstnären, spelade också en viktig roll i den politiska diskussionen i Finland under 1930- och 1940-talen, både före och under kriget. Hon arbetade som karikatyrist i den finlandssvenska politiska tidskriften Garm från 1929 till 1953. Avhandlingen fokuserar på hennes pärmbilder som är karikatyrer av bland annat Hitler och Stalin och genom detta hennes kritik mot totalitarism och krig. Fokus ligger även på andra skämtteckningar som hon tecknade för Garm, dessa porträtterar till exempel krigsvardagen.
Syftet är att utforska hur Tove Jansson använde sig av visuell retorik i form av karikatyrer och skämtteckningar i Garm, både som metod för politiskt och antitotalitärt ställningstagande samt för att ironisera krigets fasor.
De centrala frågeställningarna är: Vad ville Jansson förmedla genom sina karikatyrer? Vad är karikatyrens funktion som kommunikationsform för politiskt ställningstagande och samhällelig kommentar? Hur använde Jansson bilden, och i vissa fall texten för att uttrycka politiska budskap, åsikter och teman? Varför är Janssons karikatyrer anmärkningsvärda och hur var det möjligt för henne att uttrycka sig så tydligt politiskt trots det politiskt spända sammanhanget under andra världskriget?
Genom att analysera Janssons karikatyrer granskas med hjälp av retorisk bildanalys granska bland annat hurdan funktion karikatyr och satir har samt relatera detta till hur hon bidrar till den finlandssvenska antifascismen och uttrycker sig politiskt.
Primärmaterialet består av fyra pärmbilder för Garm samt fyra skämtteckningar inuti tidskriften. Annat material är litteratur om Tove Janssons konstnärskap och liv, specifikt Boel Westins biografi Tove Jansson – Ord, bild, liv, Erik Kruskopfs bok om henne som skämttecknare, Tuula Karjalainens biografi om Jansson samt Mayumi Tomiharas bok om Garm och det politiska klimatet. Marja Ylönens Pilahistoria beskriver den politisk-historiska kontexten för skämtteckningar i Finland. Teoretiska texter med fokus på visuell retorik och karikatyrens funktion är exempelvis Linda Lumsdens artikel Striking Images: Visual Rhetoric and Social identity in the Radical Press, 1903–1917 samt Reeta Kangas doktorsavhandling Cartoon Fables: Animal Symbolism in Kukryniksy’s Pravda Political Cartoons, 1965–1982.
Resultatet är att Janssons politiska åsikter tydligt framförs i hennes karikatyrer och hon spelade en roll i den finlandssvenska antitotalitarismen. Hon hade möjligheten att använda skämtteckningar som uttryckssätt och fick rätt så fria händer i Garm. Hon lyckades med hjälp av karikatyrerna ta ställning till olika samhälleliga ämnen under krigstid, likaså att förlöjliga dem hon önskade förlöjliga, specifikt Hitler och Stalin
Gender reveal-fester som normativ praktik : En kvalitativ tematisk analys av cisnormativitet, heteronormativitet och vithet
No full textSyftet med avhandlingen är att undersöka hur gender reveal-fester som porträtteras på Instagram bidrar till att upprätthålla och reproducera ett normativt ideal och en normativ livsstil. Forskningsfrågorna för studien är: 1) Hur bidrar gender reveal-fester till att upprätthålla och reproducera cisnormativitet och heteronormativitet? 2) Hur bidrar gender reveal-fester till att upprätthålla och reproducera en normativ livsstil genom konsumtion? och 3) Hur bidrar gender reveal-fester till att upprätthålla och reproducera vithet? Det här för att bredda forskningsområdet för gender reveal-fester, då en stor del av den tidigare forskningen främst fokuserar på könsnormer och könsstrukturer framför andra normer och maktstrukturer såsom ras, klass och sexualitet och hur dessa samverkar med varandra.
Materialet för studien består av 16 skärmdumpar av bilder och videor från Instagraminlägg. För att samla in material till min undersökning har jag använt mig av sökfunktionen på Instagram. Jag har sökt på hashtaggen #genderrevealparty under perioden 29 februari 2024 – 8 mars 2024. Analysmetoden jag använder i studien är tematisk analys, som är en kvalitativ forskningsmetod. Jag tillämpar även reflexiv tematisk analys i studien. För att utföra analysen använder jag mig av min teoretiska referensram som utgörs av kritiska vithetsstudier, kapitalism, cisnormativitet och heteronormativitet.
I analysen framkommer det att gender reveal-fester bidrar till att upprätthålla och reproducera en normativ livsstil genom iscensatt konsumtion, där specifika objekt och uttryck signalerar smak, status och ”rätt” sätt att vara förälder. Denna livsstil bygger på cis- och heteronormativa antaganden, där kön avslöjas i binära termer och moderskapet framställs som intensivt. Samtidigt reproduceras vithet – både som estetik och social norm – genom ljusa, avskalade miljöer och idealiserade kroppar, vilket osynliggör alternativ till denna dominerande norm. Tillsammans skapas ett ideal om hur kön, föräldraskap och livsstil ska se ut – där konsumtion, vithet och könsnormer förstärker varandra
The Long-Term Impacts of Mixing the Rich and Poor: Evidence from Conscript Dorms
No full textTo what extent is economic success determined by with whom individuals interact socially? We tackle this question by exploiting a large-scale natural experiment in the Finnish conscription. Our research design is based on the alphabetization of dorms, which is shown to induce as good as random variation in peer composition. Exposure to a dormmate from a high-income family has a positive impact on earnings, with the largest effect among individuals from high-income families. For them, a one-standard-deviation increase in dormmates' parental income increases long-term earnings by 5.7%. The results support labor market networks among the rich as the key mechanism.peerReviewe