National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Organisationsövergripande riskhantering och prestationsmätning inom tredje sektorn : En kvalitativ fallstudie i en finländsk intresseorganisation
No full textDenna avhandling undersöker organisationsövergripande riskhantering (ERM) och prestationsmätning inom tredje sektorn, specifikt inom en finländsk intresseorganisation. Den teoretiska grunden bygger på strategisk styrning (SMA), prestationsmätning, och ERM samt intressentteorin. Studiens syfte är att utveckla en djupare förståelse för hur organisationers intressenter påverkar utformningen av de styrverktyg som organisationer inom tredje sektorn använder för att förverkliga sin strategi och uppnå sina målsättningar.
Med en kvalitativ metodologisk ansats genomförs en fallstudie där tio personer från organisationens ledningsgrupp intervjuas. Dessa respondenter representerar en mångfald av perspektiv och har varierande erfarenhet inom organisationen. Genom semistrukturerade intervjuer och analys av strategidokument, undersöker studien hur ERM och prestationsmätningslogiken påverkas av organisationens olika intressenter.
Resultaten visar att organisationen har sex betydande intressenter som även påverkar på hur dessa styrverktyg utformar sig. Dessa är organisationens medlemmar, potentiella medlemmar, de anställda, styrelsen, ägarna och samhället. Resultaten visar att intressenternas påverkan är omfattande och varierande. Studien bidrar med insikter om komplexiteten i att balansera mellan olika intressenters förväntningar och behovet av effektiv styrning och kontroll inom intresseorganisationer i tredje sektorn.
Slutsatserna pekar på att ERM och prestationsmätning inte enbart är tekniska eller mekaniska processer utan snarare dynamiska system som påverkas av organisationens unika ekosystem av intressenter. Denna förståelse är avgörande för att vidareutveckla och anpassa styrverktygen för att effektivt stödja organisationens strategiska mål. Forskningen lyfter fram behovet av fortsatt studier och diskussion kring anpassningen av styrverktyg till den specifika kontexten inom tredje sektorns intresseorganisationer
Biblical Onomasticon Speaks : An Anthroponymic and Toponymic Survey of Biblical and Epigraphic Onomasticon with Archaeological Support
No full textPersonal names of the Old Testament have been more widely treated scientifically already approximately 100 years (since Martin Noth 1928). Usually scholars have been concentrated on internal structures of names, such as theophoric elements, and on semantic questions. Especially, since the last part of 1980’s several studies on personal names of the Old Testament have seen daylight. The present dissertation consists of four peer reviewed articles, which have been published in publications of theological or oriental research. In addition, the dissertation consists of a so called kappa-section containing goals of the study, methods, earlier research and summary.
The present dissertation treats its subject largely. Compared with several other explorations the aspect is different, too. The essential method concentrates on the comparison between extra biblical epigraphic onomasticon and biblical data of names. One of the goals has been to clarify to which era the personal names of the selected biblical books belong. The selected books are the Pentateuch, Joshua, Judges, Ruth, 1–2 Samuel and Ezra–Nehamiah. One of the articles treats toponyms of the Southern Levant which can be dated to the second millennium BC. The goal has been to find out areal concentrations of different toponymic types. This, in turn, illustrates linguistic distributions in the ancient Southern Levant. These toponyms have also been compared with names outside of the studied region. Through the comparison the direction and dating of possible migrations has been possible to define. The article in question combines archaeology and onomastics.
Finally, we can briefly state that the fashion of given names has varied sometimes slowly and gradually, but sometimes even suddenly. The anthroponyms of the patriarchal narratives in Genesis resemble closely epigraphic Canaano-Amorite personal names from the Middle Bronze Age (ca 1950–1550 BC), which are found for example in the Mari archives or Egyptian execration texts. The onomasticon of the rest of the Pentateuch (Moses narratives), Joshua and Judges correspond mainly the epigraphic names originating from the Late Bronze Age and Iron Age I (ca 1550–1000 BC). In these books yahwistic names are extremely rare and begin to appear only in 1 and especially 2 Samuel. The Israelite epigraphic onomasticon of the Iron Age II (ca 1000–586 BC) resembles rather closely those of 1–2 Kings and Jeremiah. The high popularity of yahwistic names is a typical phenomenon during this period. Names of Ezra–Nehemiah represent mostly earlier (Late Iron Age II) types of anthroponyms, but a new fashion begins to appear, too. Ancient heroic biblical names, such as found in the patriarchal narratives, begin to emerge. They became dominant during the Hellenistic Period.Gamla testamentets personnamn har behandlats mer omfattande i vetenskaplig mening sedan cirka 100 år tillbaka (Martin Noths publikationer). Å andra sidan har fokus legat på namnens interna strukturer, som teofora elementen och å andra sidan på namnens semantiska frågor. Särskilt sedan slutet av 1980-talet har flera studier publicerats angående nomenklaturen i Gamla testamentet. Den aktuella avhandlingen består av fyra ”peer-reviewed” artiklar publicerade i publikationer i teologiska eller Mellanösternstudier. Dessutom innehåller den en omfattande kappa-avdelning, som introducerar t.ex. forskningsmål, metoder, tidigare forskning och en sammanfattning.
Denna avhandling behandlar ämnet ganska omfattande. Synvinkeln är också annorlunda än de flesta i tidigare studier. Den centrala metoden kristalliseras i utombiblisk och biblisk nomenklatur för statistisk jämförelse. Målet har varit att ta reda på sambandet mellan bibliska namn i jämförelse till arkeologiskt daterade epigrafiska namn. Jämförelsen har använts för att ta reda på vilken epok personnamnen på de utvalda Gamla testamentets böcker ingår. De utvalda böckerna är 1–5 Moseböcker, Josuas bok, Domarboken, Ruts bok, 1–2 Samuelsböcker och Esras och Nehemias böcker. En till av artiklarna rör toponymer i Södra Levanten som kan dateras till 2: a årtusendet f.Kr. Det här syftet med artikeln har varit att hitta regionala koncentrationer av olika namntyper. Detta ger i sin tur en bild om Södra Levantens språkliga utbredningar. Namnen har även jämförts med namn utanför regionen. Denna jämförelses mål har varit att ta reda på riktningen och tidpunkten för eventuella migrationer. Artikeln kombinerar arkeologi och namnvetenskap.
Som ett resultat kan man kort konstatera att modet för namn har ofta förändrats långsamt och gradvis, men ibland snabbt också. Namnen på de patriarkala berättelserna i Första Moseboken liknar den mellersta bronsålderns (ca 1950–1550 f.Kr.) epigrafiska kanaanitiska-amoritiska namn, som finns t.ex. bland namnen på Mari-arkivet eller egyptiska utsöndringstexter. 2–5 av Moseböckernas, Josuas bok och Domarbokens nomenklatur motsvarar för det mesta nomenklaturen för senare bronsåldern och järnåldern I (ca.1550–1000 f.Kr). Det är typiskt för dessa böcker att de s.k. Jahwistiska namnen är mycket sällsynta och blir mer allmänt i 2 Samuelsboken. Vid Järnålder II (ca 1000–586 f.Kr.) den epigrafiska israelitiska nomenklaturen liknar i stort sett till exempel namn i 1–2 Kungaböcker eller Jeremia. Jahwistiska namns popularitet är typisk. Namnen på Esra–Nehemias böcker är påhittade mestadels från namntyper tidigare än den persiska perioden, men ett nytt mode för namn börjar redan dyka upp. Forntida bibliska hjältenamn börjar dyka upp, liksom många namn av patriarkala narrativer, som blev utbredd under den hellenistiska perioden och därefter.ei tietoa saavutettavuudest
Lidande och religion : Den lidande människans perspektiv
No full textLidandets existens i världen utgör ett problem för religionen, eftersom den utmanar föreställningen om en allsmäktig och välvillig Gud. I denna avhandling behandlas religion och lidande utifrån den lidande människans perspektiv. Jag valde att fördjupa mig i två troende män som båda har erfarit extremt lidande: den österrikiske psykiatern Viktor E. Frankl som lyckades överleva förintelsen och den rumänska prästen Richard Wurmbrand som satt, på grund av sin kristna tro, 14 år i fängelse under kommunismen i Rumänien.
Jag har analyserat dessa mäns syn på lidande, deras sätt att förhålla sig till det och hurdana andliga resurser de hade för att hålla ut under extrema förhållanden. Målet med analysen var att få reda på hur en religiös tro kan hjälpa en lidande människa. Svaren till mina forskningsfrågor hittade jag genom att läsa och tolka böcker av Viktor E. Frankl och Richard Wurmbrand. Jag utförde texttolkningen metodologiskt genom en innehållslig idéanalys. Jag började arbetet genom att behandla judiska och kristna syner på allmän plan i kapitel 2, för att bättre kunna förstå den religiösa referensram där dessa män levde. I kapitlen 3 och 4 behandlade jag Frankls och Wurmbrands syn på lidande, och därefter i kapitel 5 analyserade jag deras syner på lidande. Till sist i kapitel 6 skrev jag slutsatserna av detta tema med särskild betoning på frågan hur religiös tro kan hjälpa en lidande människa.
De centralaste slutsatserna: Både Frankl och Wurmbrand såg det onda som en utifrån människan kommande impuls och såg sina förföljare som offer för deras skadliga ideologier. Detta hjälpte dem att behålla en objektiv inställning till sina förttryckare och skydda sig själva från bitterhet. Samtidigt understryker de båda människans aktiva roll i kampen mot det onda och hennes frihet att välja hurdan hon själv vill vara: en ängel eller en djävul.
Ingendera kan ge en allmängiltig förklaring till lidandets problem, och därmed ska människan hellre fokusera på vad hon kan lära av lidandet och bli en bättre människa. På individuell nivå kan man dock hitta mening med sitt lidande. Denna mening är alltid personlig, därmed behöver var och en hitta den själv. Både Frankl och Wurmbrand var övertygade om att deras lidande var ett gudagivet uppdrag.
Enligt Frankl och Wurmbrand kan lidande också resultera i någonting gott i människans liv. Det kan ha en renande effekt på människan och det kan hjälpa henne att växa som människa. Dessutom kan svåra livserfarenheter befria människan från rädsla, för den som lyckas överleva sin värsta mardröm behöver inte längre frukta någonting utom sin Gud.
Gudstro och förmågan att se den andliga dimensionen av livet var viktiga resurser för både Frankl och Wurmbrand under deras fångenskap. Det hjälpte dem att fly den fysiska verkligheten där de levde, att se den yttersta meningen med lidande och att inse att Gud ser deras lidande. En annan resurs för dem var framtidstro. I fråga om framtidstron går Frankls och Wurmbrands syner isär. Frankls framtidstro var starkare inriktad till detta liv och hans arbetsuppgifter här på jorden, medan Wurmbrand riktade sin framtidstro i sista hand till evigt liv i himlen.
Utöver dessa var kärleken en viktig resurs för båda. Bara minnen av nära och kära kunde trösta dem. Wurmbrand berättar att kärleken mellan kristna fångar var av självuppoffrande slag; de var färdiga att avstå från sina egna förmåner för en annan fånges skull. Frankl i sin tur berättar om små välvilliga gester eller bara en vänlig blick från vaktens sida som kunde hjälpa honom att utstå lägerlivets elände
Sluta räkna - börja SE! : En läromedelsanalys
No full textMatematikundervisningen och dess uppläggning är ett regelbundet återkommande diskussionsämne. Vanligen undervisas matematik på traditionellt sätt med lärargenomgång av stoffet följt av elevernas arbete i elevböckerna. Ett annat sätt att undervisa matematik är att göra det genom problemlösning. Denna avhandling är en innehållsanalys av lärarhandböckerna Sluta räkna – börja SE! och Sluta räkna – SE mer! Syftet är att analysera de arbetsområden i böckerna som behandlar de fyra fundamentala räknesätten och genom analysen belysa möjligheter och utmaningar vid användandet av läromedlet inom matematikundervisning i åk 1–2. Analysen är gjord dels mot bakgrund av forsk-ning om undervisning genom problemlösning samt de kännetecken på fruktbara problem som olika forskare lyfter fram och dels mot de principer för lärarpedagogiska lä-rarhandledningar som presenteras av Brehmer (2023). Ur syftet har jag formulerat följande forskningsfrågor:
1. Möjliggör Sluta räkna – börja SE! undervisning genom problemlösning och i så fall hur?
2. Uppfyller Sluta räkna – börja SE! förväntningarna på lärarpedagogiska lärarhandledningar och i så fall hur?
För att få svar på frågorna har jag formulerat sex kännetecken för fruktbara problem samt använt Brehmers (2023) designprinciper för lärarpedagogiska lärarhandledningar.
Resultatet visar att problemen i lärarhandböckerna är konstruerade så att de fyller de flesta kännetecken på fruktbara problem som används vid undervisning genom problemlösning. De utgörs till stor del av öppna frågor och har inga givna lösningsstrategier utan motiverar eleverna att själva genom bl.a. diskussioner komma fram till fungerande lösningsmodeller. Lärarhandböckerna är till sin struktur inte typiska lärarpedagogiska lärarhandledningar men fyller innehållsmässigt till stor del de förväntningar man kan ha på dylika handledningar. Böckerna fungerar därför väl som stöd och handledning vid undervisning genom problemlösning
Human Ecosystem Engineering : Effects and Feedback in Coastal Benthic Systems
No full textIn the attempt to enhance their environment, humans are causing changes in ecosystems worldwide, by acting as ecosystem engineers. Changes in ecosystems, caused by any ecosystem engineering species, have the potential to feedback to the engineer. Humans are experiencing such feedback, affecting ecosystem goods and services. As today’s feedback following human ecosystem engineering (HEE) are mostly negative, concerns are raising about the future of Earth's environment and its ability to provide the services required to maintain viable human civilizations. With 2.5 billion people living within 100 km of the coast, disproportionate pressure is placed on coastal ecosystems. Holding great environmental and economic value, concerns are consequently especially turned towards these coastal ecosystems. As humans are facing challenges related to climate change, biodiversity loss and increasingly threatened ecosystems, there is therefore a great need to understand human-induced pressures, effects and feedback processes in the environment.
This thesis explores the nature and consequences of HEE unintended effects on coastal ecosystems, through the study of a combination of three different areas worldwide: Sine Saloum in Senegal, West Africa, Åland Islands in Finland, Baltic Sea, and Mobile Bay in Alabama, Gulf of Mexico. It is well-known that unintended consequences following HEE can be detected using bioindicators, so in my thesis I focused on bioindicators particularly relevant in coastal ecosystems, namely macrofaunal organisms. Based on three papers, my PhD thesis first evaluates HEE effects on macrofaunal communities and ecosystem functioning by identifying effects on structural and functional properties of macrofaunal communities to different sets of anthropogenic and abiotic drivers, using a combination of taxonomic and trait-based approaches. Because macrofaunal organisms are central to several ecosystem functions and many of the ecosystem services provided by benthic macrofaunal communities are threatened directly via human-driven impacts, I also looked at how proxies for macrofauna-mediated ecosystem functions, which acts as biotic feedback for humans, responded to anthropogenic activities. I focused on macrofaunal ecological functions related to sediment reworking (i.e., bioturbation and bioirrigation potentials), to biogeochemical cycling and to their capacity to serve as essential role in energy acquisition for higher trophic levels while serving as central food resource for epibenthic predators and demersal fish.
The findings highlight that not only macrofauna was affected by the physical environment and sediment properties, but HEE was also highlighted as a significant driver. Indeed, in the three studied coastal ecosystems, drivers for macrofaunal community structure and functioning were always including variables not only describing the physical environment (e.g., salinity, temperature, hydrodynamics, depth, dissolved oxygen, season) and sediment properties (e.g., grain size, CN content, organic content) but also HEE (e.g., shellfish harvesting, heavy metals, hazardous substances, costal development and shoreline modification, eutrophication, fish farming, dredging). Results are showing that HEE is affecting macrofaunal communities (i.e., abundances, biomasses, diversity and species and trait composition) which translates to modifications in ecological functions and processes associated with macrofaunal communities, in turn having the potential to affect ecosystems services. Both spatial proximity to HEE and the type of HEE were shown to affect structure and functioning of macrofaunal communities. A concrete example of HEE effects and feedback was highlighted with shellfish harvesting in the Sine Saloum, Senegal.
This research provided additional evidence regarding the interest in using trait-based approaches in combination to the taxonomic approaches to better understand HEE effects and feedback. A novel index was found relevant to estimate the macrofaunal community quality as a food resource for consumers (e.g., benthic-feeding fish), reflecting an additional ecological function to sediment reworking. Moreover, this thesis demonstrates that the ecosystem engineering framework can be applied to the human species. The use of the HEE framework could represent a valuable step towards sustainability (e.g., helping reaching the UN Sustainable Development Goals (SDGs)). The findings of this thesis also bring a deeper understanding of HEE effects in coastal ecosystems and potential feedback for human society and economy. In order to preserve ecosystem services, particular attention should be paid towards human activities on coastal ecosystems.I strävan efter att förbättra sin livsmiljö, orsakar människan förändringar i ekosystem över hela världen. Detta sker till den grad att människan kan anses vara en ekosystemingenjör, dvs. en art med så omfattande inverkan på sin omgivning att ett stort antal andra arter och hela livsmiljöer påverkas. Förändringar i miljön har dock potential att länka tillbaka till människan via återkopplingsprocesser i ekosystemet och genom effekter på ekosystemvaror och -tjänster. Eftersom många mänskliga aktiviteter och de associerade återkopplingsprocesserna resulterar i förändringar som är negativa för människan, ökar farhågorna kring jordens framtida miljö och förmåga att tillhandahålla de tjänster som krävs för att upprätthålla livskraftiga mänskliga civilisationer. Då 2,5 miljarder människor bor inom 100 km från kusten läggs ett oproportionerligt stort tryck på kustnära ekosystem, vilka kännetecknas av särskilt höga ekologiska och ekonomiska värden. Emedan människan står inför utmaningar relaterade till klimatförändring, förlust av biologisk mångfald, samt alltmer hotade ekosystem, finns ett stort behov av att förstå människans effekter, samt möjliga återkopplingsprocesser, i den marina miljön.
Denna avhandling beskriver och undersöker konsekvenserna av mänskliga aktiviteter i kustnära ekosystem genom studier i tre olika områden: Sine Saloum i Senegal, Västafrika, Åland i Finland, Östersjön, och Mobile Bay i Alabama, Mexikanska golfen. Eftersom det är välkänt att effekter av mänskliga aktiviteter kan upptäckas med hjälp av indikatorer, fokuserade avhandlingen på bioindikatorer som är särskilt relevanta i kustnära ekosystem, nämligen bottenlevande makrofauna. I tre studier undersöktes mänsklig inverkan på kustnära makrofaunasamhällen och ekosystemfunktioner. Genom en kombination av taxonomiska och egenskapsbaserade tillvägagångssätt utvärderades både strukturella och funktionella egenskaper hos makrofaunasamhällena i förhållande till mänsklig påverkan såväl som olika abiotiska variabler. Eftersom bottenlevande makrofaunasamhällen är centrala för flera ekosystemfunktioner blir även många av de ekosystemtjänster som tillhandahålls av bottenlevande makrofaunasamhällen direkt hotade av mänsklig påverkan. Med hjälp av representativa variabler för makrofaunaassocierade ekosystemfunktioner, studerades hur bottenfaunasamhällena reagerade på antropogena aktiviteter. I synnerhet studerades ekologiska funktioner relaterade till omarbetning av sedimentet (dvs. bioturbations- och bioirrigationspotential), till biogeokemiska flöden, samt till faunans roll i födoväven och dess funktion som en central födoresurs för epibentiska rovdjur och bottenlevande fiskar.
För samtliga av de tre studerade kustekosystemen, visade resultaten att makrofaunan inte bara påverkas av den fysiska miljön (t.ex. salthalt, temperatur, hydrodynamik, djup, syrehalt, årstid) och sedimentets egenskaper (t.ex. kornstorlek, organisk halt), utan även av mänskliga aktiviteter, såsom skaldjursskörd, fiskodling, övergödning, tungmetaller, strand- och kustexploatering, samt muddring. Resultaten visar att mänskliga aktiviteter utgör styrmekanismer som påverkar makrofaunasamhällen (individtätheter, biomassor, biodiversitet, samt sammansättningen av arter och deras egenskaper), vilket medför förändringar i ekologiska funktioner och processer associerade med makrofaunasamhällena, vilket i sin tur har potential att vidare påverka ekosystemtjänster. Både typen av mänsklig aktivitet samt det geografiska avståndet till aktiviteten påverkar strukturen och funktionen hos makrofaunasamhällen. Forskningen i denna avhandling gav ytterligare stöd för fördelarna med att använda egenskapsbaserade metoder i kombination med taxonomiska metoder för att bättre förstå effekter och återkopplingsprocesser associerade med mänskliga aktiviteter. Ett nytt index användes för att uppskatta kvaliteten på makrofaunasamhället som en födoresurs för sekundärkonsumenter (t.ex. fiskar som äter bottenlevande organismer), vilket kompletterar studier som fokuserat på omarbetning av sediment.
Resultaten i avhandlingen ger i första hand en djupare förståelse av mänsklig påverkan i kustnära ekosystem, men utvärderar också potentiell feedback tillbaka till det mänskliga samhället. Slutligen visar denna avhandling att konceptet med ekosystemingenjörer kan tillämpas på människans effekter i havets ekosystem. Användningen av ett dylikt ramverk skulle kunna stöda hållbarhetsarbetet. För att bevara marina ekosystemtjänster bör särskild uppmärksamhet ägnas åt mänskliga aktiviteter som har konsekvenser för kustnära ekosystem.Afin d'améliorer son environnement, l’espèce humaine provoque des changements dans les écosystèmes du monde entier en agissant comme une espèce ingénieure des écosystèmes. Toute modification des écosystèmes, causée par une espèce ingénieure des écosystèmes, a le potentiel de rétroagir sur l'ingénieur. Les humains font l'expérience de ces rétroactions, affectant ainsi les biens et services écosystémiques. Comme les rétroactions actuelles suite à l'Ingénierie des Écosystèmes par l’espèce Humaine (IEH) sont principalement négatives, les inquiétudes s’intensifient concernant l'avenir de l'environnement et sa capacité à fournir les services nécessaires au maintien de civilisations humaines viables. Avec 2,5 milliards de personnes vivant à moins de 100 km de la côte, les écosystèmes côtiers sont soumis à une pression exacerbée. En raison de leur haute valeur environnementale et économique, les préoccupations se portent donc particulièrement sur ces écosystèmes côtiers. Alors que les humains font face à des défis liés au changement climatique, à la perte de biodiversité et aux écosystèmes de plus en plus menacés, il est donc impératif de comprendre les pressions induites par l'homme, les effets et les processus de rétroaction dans l'environnement.
Cette thèse explore la nature et les conséquences des effets involontaires de l'IEH sur les écosystèmes côtiers, à travers l’étude d’une combinaison de trois régions différentes à travers le monde : le Sine Saloum au Sénégal, en Afrique de l'Ouest, l’archipèle d’Åland en Finlande, en mer Baltique, et la baie de Mobile en Alabama, dans le golfe du Mexique. Il est connu que l'on peut détecter les conséquences non voulues de l'IEH en utilisant des bioindicateurs, c'est pourquoi ma thèse porte sur l’étude de bioindicateurs particulièrement pertinents dans les écosystèmes côtiers, à savoir les organismes macrobenthiques. Sur la base de trois articles, ma thèse de doctorat évalue d'abord les effets de l'IEH sur les communautés macrobenthiques et le fonctionnement de l'écosystème en identifiant les effets sur les propriétés structurales et fonctionnelles des communautés macrobenthiques en réaction à différents ensembles de facteurs anthropiques et abiotiques, en utilisant une combinaison d'approches taxonomiques et basées sur les traits. Comme les organismes macrobenthiques sont au coeur de plusieurs fonctions de l'écosystème et que bon nombre des services écosystémiques fournis par les communautés macrofaunales benthiques sont directement menacés par les impacts causés par l'homme, j'ai également examiné la manière dont les proxies des fonctions écosystèmiques médiées par les macrofaunes, agissant comme rétroactions biotiques pour les humains, sont affectés par les activités anthropiques. J'ai porté mon attention sur les fonctions écologiques macrobenthiques liées au remaniement des sédiments (c'est-à-dire les potentiels de bioturbation et de bioirrigation), au cycle biogéochimique et à leur capacité à jouer un rôle essentiel dans l'acquisition d'énergie pour les niveaux trophiques supérieurs tout en servant de ressource alimentaire centrale pour les prédateurs épibenthiques et les poissons démersaux.
Mes résultats mettent en évidence que non seulement la macrofaune est affectée par l'environnement physique et les propriétés des sédiments, mais l'IEH a également été identifiée comme un facteur significatif. En effet, dans les trois écosystèmes côtiers étudiés, les facteurs influençant la structure et le fonctionnement des communautés macrobenthiques incluaient toujours des variables décrivant non seulement l'environnement physique (par exemple la salinité, la température, l'hydrodynamique, la
profondeur, l'oxygène dissous, la saison) et les propriétés des sédiments (par exemple la granulométrie, la teneur du sédiment en azote, en carbone et/ou en matière organique), ainsi que des activités associées à l’IEH (par exemple la récolte de coquillages, la pollution aux métaux lourds ou autres substances dangereuses, le développement côtier et la modification du littoral, l'eutrophisation, l'aquaculture, le dragage). Les résultats montrent que l'IEH affecte les communautés macrobenthiques (en terme d’abondance, de biomasse, de diversité et de composition en espèces et en traits), ce qui se traduit par des modifications des fonctions écologiques et des processus associés aux communautés macrobenthiques, ayant ainsi le potentiel d'affecter les services écosystémiques. La proximité spatiale de l'IEH et le type d'IEH ont été démontrés comme influençant la structure et le fonctionnement des communautés macrobenthiques. Un exemple concret des effets de l'IEH et des rétroactions a été mis en évidence avec la récolte de coquillages dans le Sine Saloum, au Sénégal.
Cette recherche apporte des preuves supplémentaires de l'intérêt d'utiliser une approche basée sur les traits en parallèle de l’approche taxonomique afin de mieux comprendre les effets de l'IEH et leurs rétroactions. Un nouvel indice pertinent a été développé pour estimer la qualité de la communauté macrobenthique en tant que ressource alimentaire pour les consommateurs (par exemple les poissons benthiques), reflétant une fonction écologique supplémentaire par rapport aux proxies déjà existants liés au remaniement des sédiments. De plus, cette thèse démontre que le concept des espèces ingénieures des écosystèmes peut s'appliquer à l'espèce humaine. L'utilisation de l'IEH pourrait représenter un framework avantageux en écologie scientifique, dans l’atteinte des Objectifs de Développement Durable (ODDs). Les conclusions de cette thèse apportent également une compréhension approfondie des effets de l'IEH dans les écosystèmes côtiers et des rétroactions potentielles pour la société humaine et l'économie. Afin de préserver les services écosystémiques, une attention particulière devrait être accordée aux activités humaines au niveau des écosystèmes côtiers.ei tietoa saavutettavuudest
Precision Therapeutics : Harnessing Receptor-targeted and Dynamic DNA Nanotechnology
No full textIn recent years, significant progress has been made in the development of nanomedicines. Nanosystems for targeted drug delivery are a class of nanomaterials capable of delivering drugs to specific cellular locations, achieving precise, efficient, and safe treatments. Currently, a common approach for cancer-targeted nanotechnology-based drug delivery is to modify the nanoparticle surface with cell-targeting ligands. However, ligand-adorned nanoparticles may also be uptaken by normal tissues. Furthermore, due to significant variation in receptor expression levels between cancers and individuals, there is a lack of suitable, precise ligands for each individual case. MicroRNAs (miRNAs) are intrinsic non-coding small RNA molecules. It has been observed that cancer-related miRNA is overexpressed at cancer sites. Hence, the combination of miRNA targeting strategies and the traditional receptor-mediated targeting should be a promising approach for more precise cancer therapy.
DNA materials possess extensive utility in construction of gene-responsive materials. Among them, dynamic DNA nanotechnology allows for the miRNAresponsive self-assembly of therapeutic oligonucleotides within cells, thereby unleashing sophisticated therapeutic and diagnostic functionalities. Hence, through construction of miRNA-responsive DNA materials, dynamic DNA nanotechnology could contribute to targeted therapies.
In this dissertation, we have studied precise cancer treatment by designing miRNA-targeted DNA nanomaterials and combining them with traditional receptor-mediated targeting techniques. First, nanomaterials were developed to validate their receptor-targeted therapeutic ability. Second, a miRNA-21- responsive DNA nanogel system was built to explore the feasibility of miRNA- 21-responsive nanomaterials for targeted cancer therapy. Third, to achieve dual systems that are simultaneously receptor-targeting and miRNAresponsive, DNAzymes (man-made DNA sequence that can cleave target RNA molecules at specific sites) were innovatively transformed into miRNAresponsive entities and encapsulated within arginylglycylaspartic acid (RGD)-targeted micelle systems. This achieved carrier-mediated receptor targeting as well as DNAzyme-mediated miRNA-21-targeting capabilities. The results indicated the ability of this system to distinctly discriminate between cancerous tissues and adjacent healthy tissues, thereby potentially achieving precise targeted therapy. Finally, to reduce the cost and complexity of DNA nanomaterials, we developed DNA-metal self-assembly techniques. From a materials perspective, we simplified the construction of DNA materials, which is instrumental in advancing their clinical translation.De senaste åren har betydande framsteg gjorts inom utvecklingen av nanomediciner. Nanosystem för riktad läkemedelsleverans är en typ av nanomaterial som kan leverera läkemedel till specifika cellplatser och uppnå exakta, effektiva och säkra behandlingar. För närvarande är en vanlig metod för cancerriktad nanoteknikbaserad läkemedelsleverans att modifiera nanopartikelns yta med cellriktande ligander. Dock kan liganddekorerade nanopartiklar även tas upp av normala vävnader. Dessutom, på grund av betydande variation i receptorexpressionsnivåer mellan cancerformer och individer, finns det brist på lämpliga, precisa ligander för varje individuellt fall. MikroRNA (miRNA) är intrinsiska icke-kodande små RNA-molekyler. Det har observerats att cancerrelaterat miRNA är överuttryckt vid cancerlokaler. Därför bör kombinationen av miRNA-riktade strategier och den traditionella receptor-medierade riktningen vara ett lovande tillvägagångssätt för mer precisa cancerterapier.
DNA-material har omfattande användning inom konstruktionen av genresponsiva material. Bland dem möjliggör dynamisk DNA-nanoteknik miRNA-responsiv självmontering av terapeutiska oligonukleotider inom celler och därigenom släpper loss sofistikerade terapeutiska och diagnostiska funktioner. Således kan dynamisk DNA-nanoteknik genom konstruktion av miRNA-responsiva DNA-material bidra till riktade terapier.
I denna avhandling har vi studerat exakt cancerbehandling genom att designa miRNA-riktade DNA-nanomaterial och kombinera dem med traditionella receptormedierade riktningstekniker. För det första utvecklades nanomaterial för att validera deras receptormålade terapeutiska förmåga. För det andra byggdes ett miRNA-21-responsivt DNA-nanogelsystem för att utforska möjligheten med miRNA-21-responsiva nanomaterial för riktad cancerterapi. För det tredje, för att uppnå dubbla system som samtidigt är receptormålade och miRNA-responsiva, omvandlades DNAzymer (konstgjord DNA-sekvens som kan klippa mål-RNA-molekyler på specifika platser) innovativt till miRNA-responsiva enheter och inkapslades inom arginylglycylaspartat (RGD)-målade micellsystem. Detta uppnådde bärarmedierad receptormålning samt DNAzym-medierad miRNA-21-målning. Resultaten indikerade förmågan hos detta system att tydligt särskilja mellan cancer vävnader och intilliggande friska vävnader, därigenom potentiellt uppnå precision inriktad terapi. Slutligen, för att minska kostnaderna och komplexiteten hos DNA-nanomaterial utvecklade vi DNAmetallsjälvmonteringstekniker. Ur ett materialperspektiv förenklade vi konstruktionen av DNA-material, vilket är väsentligt för att främja deras kliniska översättning.ei tietoa saavutettavuudest
When the name is not enough: A report on the benefits of the ISNI identifier for copyright management organisations
No full textThe report examines the benefits of the ISNI identifier to Finnish copyright management organisations (CMO) and how it promotes the development of services and practices based on data concerning works and contributors in the sector. The report was drawn up as part of The Adoption of ISNIs in Copyright Management Organisations project (2022–2023), which received funding from the EU. The report is available in Finnish and English.
Suomenkielinen raportti: https://urn.fi/URN:ISBN:978-952-84-0106-
Marin biodiversitet : En utredning av miljöförvaltning och havsmedvetenhet hos beslutsfattare
No full textTrots Aichimålen, Finlands nationella biodiversitetsstrategier och Helsingforskom-missionens gemensamma handlingsplan för Östersjöns miljö har Finland inte lyckats nå målet om att stoppa biodiversitetsförlust eller att nå god biodiversitetsstatus i finska kustvatten. Denna avhandling undersöker förvaltningsnivåer och samtliga nationella aktörer inom Finlands miljöförvaltning kring marin biodiversitet, reglerande dokument för havsbiodiversitet, hur marin biodiversitet framkommer i beslutsfattares uppdrag och vilken typ av kunskap dessa beslutsfattare besitter. En litteraturundersökning gjordes och åtta intervjuer genomfördes med politiker på lokal och nationell nivå. Målet med intervjuerna var att undersöka på vilket sätt havsmedvetenhet, det vill säga individens förståelse av havets påverkan på samhället och människans påverkan på havet, framkommer hos politiker.
Resultaten visar att fem förvaltningsnivåer, åtta lagar, sex konventioner, sex direktiv, fem handlingsplaner och två strategiavtal är direkt kopplade till marin biodiversitet. På nationell nivå identifierades 24 aktörer, medan tre aktörer arbetar på regional nivå och två aktörer arbetar på lokal nivå. Ur intervjustudien framgick det att marin biodiversitet sällan diskuteras som ett separat tema inom politiken, utan ofta integreras med andra ämnen som trafik, klimat och skogsbruk, eller så diskuteras ämnet på ett allmänt plan under begreppet ”havet”. Riksdagsledamöter visar sig till största delen ha expertkunskap, medan förekomsten av erfarenhetsbaserad lokalkunskap är större bland kommunfullmäktige. Dessutom är förekomsten av vetenskaplig kunskap hos beslutsfattare begränsad.
Avhandlingen indikerar att kunskapsbrist kan hindra effektivt beslutsfattande och framhäver vikten av havsmedveten för ansvarsfulla beslut. Starkare inkludering av den lokala nivån inom marin biodiversitetsförvaltning föreslås som en av flera åtgärder för att effektivera beslutsfattandet kring marin biodiversitet
Hur benledningsenheten, Forbrain®, påverkar upplevelsen av rösttrötthet
No full textVoice disorders are common communicational disorders, especially for people who use their voice occupationally. Various factors can have an effect on vocal health. Previous research suggests that individuals with different voice related issues often report experiencing vocal fatigue when asked to describe their vocal symptoms. Research has found that participants reported feeling more comfortable when speaking with an auditory feedback device. This comfort may be linked to a reduction in vocal loading. In speech therapy altered auditory feedback (AAF) has been used to improve speech fluency, reduce stuttering as well as to help individuals with voice disorders to modify their vocal patterns.
The main purpose of this study is to assess the influence of bone conduction devices, specifically Forbrain®, on vocal fatigue during a vocal loading task (VLT). Two types of AAF devices were compared: a standard Forbrain® with filtered auditory feedback and a modified Forbrain® with sidetone amplification. A control condition without any AAF devices was also included. Twenty participants were included in the study. During the VLTs the participants speech was recorded while they read a short story in a loud voice. The VLTs included three conditions: AAF using a standard Forbrain® device, AAF sidetone amplification using a modified Forbrain® device, and a control condition without any device. Linear Mixed-Effects (LME) models fitted through restricted maximum likelihood (REML), random effects were used to analyze the data.
The outcomes of this study suggest improved control over vocal output by participants during VLTs when using a Forbrain® device compared to the control condition. The study also observed a decrease in self-perceived vocal fatigue when using any of the Forbrain® devices compared to control conditions. These results suggest a potential use of the Forbrain® devices in relieving voice symptoms and as a potential preventative measure against the development of voice issues such as vocal fatigue.Röststörningar är vanliga kommunikativa störningar, särskilt för personer som använder rösten i sitt yrke. Olika faktorer kan påverka rösthälsa. Tidigare forskning visar att personer med olika röstrelaterade problem ofta rapporterar att de upplever rösttrötthet när de ombeds beskriva sina röstsymtom. Forskning har visat att deltagarna kände sig mer bekväma då de talade med en auditiv återkopplingsenhet. Denna bekvämlighet kan vara kopplad till en minskning av röstbelastningen. Inom logopedin har modifierad auditiv återkoppling (eng. altered auditory feedback, AAF) använts för att förbättra talflyt, minska stamning samt för att hjälpa personer med röststörningar att modifiera röstmönster.
Syftet med denna avhandling är att bedöma hur benledningsenheterna, Forbrain®, påverkar rösttrötthet under en röstbelastningsuppgift (eng. vocal loading task, VLT). Två typer at AAF-enheter jämfördes: en standardmodells Forbrain-enhet med filtrerad auditiv återkopplind och en modifierad Forbrain-enhet med sidotonsförstärkning. Ett kontrollförhållande utan några AAF-enheter ingick också. Tjugo deltagare ingick i studien. Under VLT-uppgifterna läste deltagarna en kort berättelse med hög röst. Deltagarnas tal spelades in medan de utförde röstansträngnings uppgifter under tre olika förhållanden: AAF med en standardmodells Forbrain-enhet, AAF med en modifierad Forbrain-enhet och ett kontrollförhållande. För analysen användes Linjär Mixed-Effects-modeller (LME) anpassade genom restricted maximum likelihood (REML). För att skilja mellan olika nivåer på de relevanta faktorerna utfördes parvis jämförelse med Tuckeys post-hoc-metod (Multiple Comparison of Means: Tuckey Contast).
Resultaten från denna avhandling tyder på att deltagarna har bättre kontroll över sin röstproduktion under VLT-uppgifter när de använder någon av Forbrain-enheterna jämfört med kontrollförhållandet. Studien observerade även en minskning av den upplevda rösttröttheten vid användning av Forbrain-enheterna jämfört med kontrollförhållandet. Dessa resultat tyder på en potentiell användning av Forbrain-enheterna för att lindra röstsymtom och som en potentiell förebyggande åtgärd mot utvecklingen av röstproblem, exempelvis rörsttrötthet
