National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
    86391 research outputs found

    Användningen av språkstödjande AKK på två daghem: en observationsstudie i en flerspråkig miljö

    No full text
    Daghemspersonalen spelar en viktig roll för barnens språkutveckling och särskilt viktig blir pedagogernas roll om barnets hemspråk är ett annat än daghemmets språk. Ett av småbarnspedagogikens mål är att stödja barnens språkliga färdigheter, vilket kräver olika språkstödjande metoder. En sådan metod är alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), som innefattar både verbala och icke-verbala kommunikationssätt som underlättar för personer med kommunikationssvårigheter. Syftet med avhandlingen var att kartlägga hurdana språkstödjande AKK-metoder som används på daghemmen i Närpes och hur daghemmen stödjer flerspråkighet och kulturell mångfald. Därtill undersöktes om det fanns en skillnad i AKK-användningen mellan planerade och fria situationer. Studien är en del i ett samarbete mellan två logopedistuderande vid Åbo Akademi. I undersökningen deltog två daghem i Närpes. Deltagarna var sammanlagt trettio barn och nio anställda. Barnen, födda mellan 2018 och 2019, kom från olika språkliga bakgrunder. Fördelningen mellan barn med svenska som modersmål och barn med annat hemspråk än svenska ansågs vara representativt för resten av Närpes. Daghemspersonalen hade olika utbildningsbakgrunder. Materialet analyserades kvalitativt. Studien visade att båda daghemmen använde AKK-metoder i sin dagliga verksamhet. På båda daghemmen förekom AKK oftare riktat till daghemsgruppen i allmänhet. Resultaten visade att AKK användes mer i planerade än i fria situationer. Utifrån undersökningens resultat verkar det finnas en tendens till att daghemspersonalen överskattar sin egen AKK-användning. Undersökningen bidrar till talterapeutkollektivets förståelse för det språkstödjande arbetet som sker på daghemmen. Det handledande arbetet kan inriktas och effektiveras för att maximera språkstimulansen i alla delar av den dagliga verksamheten

    Development of buccal films for drug delivery of poorly water-soluble drugs

    No full text
    Inledning Läkemedel för användning i munhålan är inte en ny uppfinning. Ett av de första och bäst kända läkemedlen som administreras i munhålan är isosorbiddinitrat. Man förstod tidigt på 1900-talet att det finns uppenbara möjligheter för läkemedelstillförsel i munhålan. Man kan använda munhålan för både lokal och systemisk administrering av läkemedel, men munhålan har komplexa strukturer och permeabiliteten av slemhinnan varierar beroende på administreringsstället i munhålan (Squier, 1991). På 2000-talet har läkemedelsutvecklingen kommit långt och det finns ett brett urval av behandlingar tillgängliga för patienter. Samtidigt har man identifierat flera problem eller behov som t.ex. behovet för individanpassad medicin, ett fåtal mediciner tillgängliga för pediatriska patienter eller problem med peroral läkemedelsadministrering. I tillägg till detta, har det estimerats att 40 % av de godkända läkemedlen och nästan 90 % av nya läkemedel har dålig vattenlöslighet (Loftsson et al., 2010). En del av dessa uppvisar också dålig permeabilitet och en del blir för effektivt eliminerade med hjälp av fysiologiska mekanismer. Filmer för munhålan kan vara en lösning till dessa problem, och man kan på detta sätt avhjälpa biotillgänglighetsproblem hos äldre läkemedelssubstanser. Filmer för munhålan är indelade i två kategorier, mukoadhesiva buckal eller munsönderfallande filmer. Munsönderfallande filmer är avsedda för att upplösas snabbt och absorptionen sker från mag- och tarmkanalen. Buckalfilmer placeras på insidan av kinden på buckalslemhinnan och absorptionen sker genom slemhinnan. Den regulatoriska definitionen i Europafarmakopén (Ph. Eur) beskriver att buckalfilmer är avsedda för systemisk effekt över en förlängd tidsperiod. En del av läkemedlet eller en del av oupplöst film kan sköljas bort av spott och sväljas. Det finns flera utmaningar i munhålan för läkemedelsadministrering som spott, arean på administreringsstället och skjuvning på grund av tungan. Volymen och förekomsten av spott varierar beroende på sjukdomar, matintag och medicineringar. Buckalslemhinnans begränsade ytarea kan vara ett problem om administrering av flera filmer behövs. Det finns också studier som har visat ackumulering av läkemedel i buckalslemhinnan (Akl et al., 2020). Buckalslemhinnan är ca. 500 - 800 μm tjockt med ett ca. 70 - 100 μm tjockt slemlager. Slemlagret är inte ett statiskt lager utan det förnyas hela tiden och det kan både hindra läkemedel från att upptas från absorptionsstället och det kan också långsamt skölja bort läkemedlet. På buckalslemhinnan kan läkemedel absorberas antingen genom den trans- eller paracellulära vägen. Lösningsmedelsgjutning var den valda produktionsmetoden för buckalfilmer i denna studie. Under lösningsmedelsgjutning gjuts en suspension på en apparat med en flat yta och suspensionen torkas till en film. Detta är en enkel produktionsmetod, men det finns nackdelar speciellt pga. torkningsprocessen där t.ex. omkristallisering av den aktiva substansen (API) kan förekomma efter gjutning, under torkning eller under lagring. Omkristalliseringen kan påverka filmtjockhet, mekaniska egenskaper och dosvariation. Det finns både regulatoriska krav och krav relaterade till praktisk hantering av filmer. Filmerna ska ha praktisk storlek och tjockhet, men också elasticitet med tanke på hantering och administrering i munhålan. Mekaniska egenskaper som draghållfasthet är viktiga egenskaper för både hantering, men också för lösningsmedelsgjutning och uppskärning i filmstycken. Filmernas mekaniska egenskaper påverkas av t.ex. bubblor i gjutningssuspensionen, och bubblor kan också förorsaka problem med ojämn läkemedelsfrisättning. Filmsuspensioner som gjuts till filmer ska ha en viss viskositet för att gjutningsprocessen ska fungera optimalt. Viskositeten påverkar också filmernas mekaniska egenskaper och dosvariation eftersom viskositeten kan både påverka filmtjockheten och torkningen. En högre viskositet kan också bidra till filmens retention på slemhinnan. Fukthalten är också en faktor som kan påverka de mekaniska egenskaperna, men också mikrobiell stabilitet och API-stabilitet. Filmernas viktiga mukoadhesiva egenskaper som försäkrar att filmen förblir på buckalslemhinnan där läkemedlet absorberas, kan också påverkas av fukthalten. En av de viktiga faktorerna är läkemedelsinnehållet. Filmerna ska ha ett relevant läkemedelsinnehåll, men om filmen innehåller för mycket API, kan den omkristallisera och leda till problem med filmens upplösningsegenskaper. Som de flesta andra läkemedelsformer, ska också buckalfilmer undersökas för sin upplösningshastighet. Önskad läkemedelsfrisättningsprofil kan vara konstant frisättning över tid eller snabbare frisättning om läkemedlet har en bra permeabilitetsprofil. Målet med studien Målet med studien var att utveckla buckalfilmer med utvalda hjälpämnen för läkemedeltillförsel av läkemedel med dålig löslighet och permeabilitet. Samtidigt var syftet att jämföra filmerna och effekten av de utvalda hjälpämnena på filmernas egenskaper. Detta omfattade permeabilitets- och cytotoxicitetsstudier på celler för att förstå effekten av olika filmsammansättningar på celler. Material och metoder Furosemid valdes som API till buckalfilmerna i detta studium. Furosemid har dålig löslighet och permeabilitet som leder till låg biotillgänglighet. Det har rapporterats stor variation i biotillgänglighet i litteraturen. Orsakerna bakom dålig permeabilitet är omdiskuterade, men man vet at P-glykoprotein (P-gp) är delaktig i eliminationen av furosemid. Soluplus® är en amfifil polymer som formar miceller i ett vattenbaserat medium genom att den lipofila delen vänder sig mot den lipofila aktiva substansen och den hydrofila delen vänder sig utåt. Polysorbat 80 (PS80) är ett vanligt hjälpämne i läkemedel. Den fungerar som mjukgörare och den kan öka API permeabiliteten. Det finns studier som har visat att PS80 kan reducera slemlagret och täta fogar mellan cellerna (Zhu Y. et al., 2021). Det är också välkänt att PS80 hämmar P-gp. Hydroxypropyl-β-cyclodextrin (CD) är en oligosackarid med en konformation som är hydrofil på utsidan och lipofil på insidan, vilket gör att den kan ta in läkemedel i konen. Man måste ta hänsyn till mängden CD eftersom för mycket CD kan hämma interaktioner mellan API och receptorer, medan en för låg koncentration av CD kan förorsaka att permeabilitetseffekten uteblir. För frisättning av API behöver CD en vattenfas, och på buckalslemhinnan kan både slemlagret och spott bidra till API-frisättningen från CD-komplexet. CD elimineras oförändrad via urinen. Vatten och glycerol var nödvändiga andra hjälpämnen. Vatten som lösningsmedel passar för de flesta patientpopulationer och förorsakar ingen skada eller irritation på celler. Glycerol användes som mjukgörare. Framställning av buckalfilmer Suspensioner framställdes med 100 mg furosemid, 25 % Soluplus®, 3,5 % glycerol och med 1 % PS80, 2,5 % PS80 och CD i en 1:1 molarkvot med furosemid i respektive suspensioner. Suspensionerna och de respektive filmerna hänvisas till som ”SP”, ”1%PS80”, ”2,5%PS80” och ”CD”. Suspensionerna rördes om tills de var homogena vid visuell observation. Suspensionerna göts på ett Coatmaster 510-instrument med hjälp av en gjutningskniv som drog över ytan på instrumentet. Filmsuspensionen hälldes framför kniven och suspensionen spreds över ytan. Filmerna torkades i rumstemperatur utan direkt exponering för ljus. Filmerna skars i 2 cm x 2 cm stycken och förvarades skyddad från ljus. Karakterisering av filmer Fukthalten mättes med en infraröd fukthaltsanalysator för varje filmtyp i 120 °C i 30 min. Kvantifiering Varje filmtyp kvantifierades genom att upplösa 10 prov av varje film i 100 ml fosfatbuffrad koksaltlösning (PBS) pH 7,4. Dessa prov kvantifierades med HPLC. Viskositet Viskositeten mättes för suspensioner med 15 % och 25 % Soluplus som hade annars samma innehåll som suspensionerna som användes i lösningsmedelsgjutning. Viskositeten mättes både i 25 °C och 37 °C. Partikelstorlek och partikelstorleksfördelning Ett Zetasizer-instrument som använder dynamisk ljusspridning användes för att studera partiklars hydrodynamiska diameter och polydispersitet. Suspensioner med 5 % Soluplus och två utspädningar, 1:10 och 1:100 mättes för att se hur utspädningen påverkar partiklarna i suspensionen. Samma mätning utfördes för liknande suspensioner som dem som användes i filmproduktionen, men med 5 % Soluplus. Dessa suspensioner mättes också i en temperaturtrend-mätning med temperaturer från 25 °C till 40 °C. Mekaniska egenskaper Tjocklek mättes för 10 prov av varje filmtyp och massa för 20 prov. Punkteringstest utfördes med en texturanalysator på 12 prov av varje filmtyp. Genomslagshållfasthet och brottöjning räknades med en formel. Både metoden och beräkningsformeln som användes är baserade på forskningen gjord av Preis et al. (2014). Paracellulär permeabilitet och cytotoxicitet HT29-MTX-celler valdes för cellstudier för att dessa epitelceller producerar slem, och dessa celler har mindre P-gp och täta fogar än t.ex. Caco-2-celler (som inte producerar slem). Cellerna odlades på Transwell-plattor och på vanliga cellodlingsplattor. Paracellulär permeabilitet studerades på Transwell-plattor med två och tre veckor gamla celler. Cellerna sköljdes med Hank’s Balanced Salt Solution (HBSS) två gånger och exponerades för suspensioner i 37 °C med 60 rpm skakning. Prov samlades i olika tidpunkter och donorbehållare flyttades alltid till en ny acceptorbehållare med färsk HBSS på en ny Transwell-platta. Furosemid som hade tagit sig igenom monolagret av celler mättes med HPLC. Furosemidflödet och skenbar permeabilitet räknades baserad på HPLC-resultatet. Cytotoxicitet studerades på två och tre veckor gamla celler. Cellerna exponerades till suspensioner i 2 h i 37 °C. Efter inkubation avlägsnades suspensionerna från cellerna och 20 µM 5(6)-karboxyfluorescein (CF) i HBSS tillsatts på cellerna. Cellerna inkuberades vidare i 37 °C med 60 rpm skakning i 3 h. Genomsläppt CF mättes med hjälp av fluorescens med en mikroplattläsare. Transepitelial elektrisk resistens (TEER) mättes innan och efter cytotoxicitetsprövningen. TEER-värden korrigerades för area och filtereffekt. Biorelevant läkemedelsretentionsmodell Läkemedelsretentionsmodellen som användes var en modifikation av modellen utvecklad av Madsen et al. (2013). Tre filmtyper, SP-, 1%PS80- och CD-film studerades i modellen på tre veckor gamla celler. Modellen efterliknar förhållanden i munhålan. HBSS användes som konstgjort spott. Prövningen utfördes i en fuktighetskammare där cellodlingsplattan med cellmonolager placerades under HBSS-strömmen. Prov samlades var tionde minut tills 120 min. slutpunkt. Proven mättes med HPLC. Upplösningstestning Upplösningstestning utfördes i PBS buffert vid pH 7,4 och i saltsyra (HCl) vid pH 1,45 i 37 °C. Alla filmtyper testades. Ett filmstycke placerades in i ett dialysmembran med 2 ml relevant medium och påsen stängdes från båda sidor. Dialyspåsen placerades i 100 ml relevant medium. Upplösningstesten utfördes först under 50 rpm skakning och en annan prövning utfördes med 150 rpm skakning. Statistiska metoder som användes var en- eller tvåvägs-ANOVA med Tukey’s post hoc-test. Alfa-nivån var 0,05. Resultat Fukthalt Filmen med den högsta fukthalten var 2,5%PS80, som kan vara på grund av avdunstning av polysorbat 80 i tillägg till vatten. Kvantifiering Alla filmer förutom 1%PS80 bestod Ph. Eur-testen för dosvariation. CD-filmen hade den högsta koncentration API medan 2,5%PS80-filmen hade den lägsta koncentrationen. Viskositet CD-filmen hade den lägsta viskositeten medan 2,5%PS80-filmen hade den högsta viskositeten. Viskositeten för alla suspensioner ökade avsevärt i 37 °C och med ökad Soluplus-koncentration. Partikelstorlek och partikelstorleksfördelning Polydispersiteten av Soluplus-suspensioner minskade med utspädningen. Alla suspensioner hade en PdI under 0,3 i 25 °C. Temperaturtrenderna var likadana för alla suspensioner. Trenderna visade en stor ökning i partiklarnas hydrodynamiska storlek och alla suspensioner blev brett polydispersa i 37 °C. Mekaniska egenskaper Båda PS80-filmerna var grumliga i utseende medan andra filmer var genomskinliga. Alla filmer förutom SP-filmen bestod Ph. Eur-testen för viktvariation. Filmen med den lägsta massan och tjockheten var 2,5%PS80. De andra filmerna var ganska lika i massa och tjockhet. Punkteringstest Punkteringstest visade att 2,5%PS80-filmen hade den lägsta genomslagshållfastheten och brottöjningen och SP-filmen hade de högsta värdena. Permeabilitet och cytotoxicitet Permeabiliteten var högst för 1%PS80-suspensionen. Furosemidflödet var högre för alla suspensioner genom två veckor gamla celler. Cytotoxicitetstesten visade att lägre koncentrationer CF släpptes genom 3 veckor gamla celler som indikerar att slemlagret skyddade cellerna från irritation och skador förorsakade av suspensioner. Den högsta toxiciteten på både två och tre veckor gamla celler observerades för 1%PS80-suspensionen. På två veckor gamla celler var CD-suspensionens toxicitet på samma nivå som för kontrollen. TEER-värden var högre för äldre celler som visar att cellmonolagret har uppnådd en högre integritet och slemlagret skyddar cellerna från skador. Suspensionerna 1%PS80 och CD hade liknande fall på TEER-värden på två veckor gamla celler. SP-suspension hade en mindre endring i TEER-värden. På tre veckor gamla celler hade 1%PS80-suspensionen signifikant fall i TEER-värden jämfört med de andra suspensionerna. Läkemedelsretention Filmen med 1%PS80 hade den lägsta retentionen på cellerna. SP-filmen hade den högsta retentionen och i slutet av prövningen var nästan 30 % av SP-filmen igen på cellmonolagret. Resultat för CD-filmen visade väldig stor standardavvikelse. Upplösningstestning Resultat i HCl var under resultat var under detektionsgränsen. Resultaten mätta i PBS visade stor standardavvikelse för alla filmer och standardavvikelsen blev större med ökad hastighet. Resultaten tolkas därför med försiktighet. Diskussion De regulatoriska kraven är inte väldigt noggranna för buckalfilmer. Där Ph. Eur beskriver tester som krävs, finns det inte nödvändigtvis acceptabla gränsvärden. Baserat på fukthaltsresultaten, har 2,5%PS80-filmer högre fukthalt som kan betyda att dessa filmer blir kladdiga under hantering. Samtidig kan en högre fukthalt öka risken för problem med mikrobiell stabilitet. Dessa filmer hade också sämre mekaniska egenskaper som kan påverka administreringen och hur filmen känns på administreringsstället i munhålan, t.ex. skarpa kanter kan förorsaka obehag och en bräcklig film kan påverka hanteringen. Dessa filmer var också de tunnaste och det kan vara en fördel under torkningsprocessen. En snabbare torkningsprocess bidra till mindre risk för omkristallisering. Kvantifieringsresultaten visar att alla filmer hade ganska liknande furosemidinnehåll, och detta trots att filmerna varierade i tjocklek. Det är intressant att 2,5%PS80-filmen hade den högsta viskositeten medan den också var den tunnaste filmen. CD-filmen var tvärtom mindre viskös, men den bildade en tjockare film. Filmsuspensionernas höga viskositet kan påverka permeabiliteten och frisättningen av API i fysiologisk temperatur, men det kan samtidigt hjälpa med bättre retention. Upplösningstestresultaten hade stor standardavvikelse och metoden kräver modifikation. Det är sannolikt bäst att sänka hastigheten och förlänga tiden. Ingen påvisbar frisättning kunde mätas i HCl, vilket indikerar att filmerna inte frisätter läkemedlet i magsäcken. Permeabilitetstestningen uppvisade låg permeabilitet för alla suspensioner. Detta kan bero på att suspensionerna var mycket viskösa och att detta bromsade micellernas diffusion mot cellerna. Orsaken kan också vara att vattenfasen som består av slemlagret inte var tillräckligt volymmässigt för att micellerna kunde öppna sig och frisätta läkemedlet. Polydispersitetsresultaten antyder att micellerna formade aggregat i fysiologisk temperatur. Detta kan ytterligare fördröja micellernas diffusion och frisättning. Permeabilitetsresultaten tyder på att 2,5%PS80-suspensionen kunde ha den högsta permeabiliteten om det antas att permeabiliteten ökar med PS80-koncentrationen. Nackdelen är att 1%PS80-suspensionen förorsakade högre toxicitet på cellerna jämfört med suspensioner. Toxicitets- och TEER-resultaten stödjer förväntningen om att PS80 reducerar slemlagret och täta fogar som tidigare rapporterat av Zhu Y. et al. (2021). CD-suspensionen visade tvärtemot ingen avvikelse från kontrollen på toxicitetsprövning på tre veckor gamla celler, som betyder att CD-suspensionen förorsakade endast lite irritation på cellerna. Detta är intressant eftersom CD-filmen hade också det högsta API-innehållet och filmen hade goda mekaniska egenskaper. Under retentionstestningen hade SP-filmen den högsta retentionen och 1%PS80 den lägsta retentionen. SP-suspensionen uppvisade låg permeabilitet medan 1%PS80-suspensionen uppvisade den högsta permeabiliteten. SP-filmens retention på cellerna ger mera tid för läkemedelsfrisättningen, medan den högre permeabiliteten hos 1%PS80-suspensionen möjligtvis kompenserar för lägre retention. Slutsatser CD-filmen uppvisade intressanta egenskaper så som t.ex. högre API-innehåll och låg cytotoxicitet. Permeabilitetsresultaten bör bekräftas genom att studera permeabilitet med filmerna i stället för suspensionerna. Samtidigt är det viktigt att ta i beaktande att HT29-MTX-celler formar ett monolager som inte är helt representativt för buckalslemhinnans komplexitet och tjockhet, och det finns spott och ett tjockare slemlager i munhålan än på ett monolager. I fall resultaten för 1%PS80 från cellstudierna kan överföras på 2,5%PS80, då kan 2,5%PS80 vara den sammansättningen som ger den bästa permeabiliteten. Nackdelen med PS80-suspensionerna är skadan och irritationen på slemhinnan. Detta är inte nödvändigtvis relevant eftersom buckalslemhinnan och slemlagret konstant förnyas. Det är också viktigt att ta i beaktande att den låga permeabiliteten i cellstudier bör tolkas från det perspektivet att läkemedlet absorberas genom buckalslemhinnan. Detta betyder att en låg permeabilitet på buckalslemhinnan fortfarande kan betyda bättre biotillgänglighet eftersom läkemedlet undviker andra eliminationsmekanismer i mag- och tarmkanalen

    Electrical Detection of Biomarkers Using Electrolyte-Gated Organic Field-Effect Transistors

    No full text
    Möjligheten att upptäcka enskilda molekyler av biomarkörer i patientprov är av stor betydelse för tidig diagnos av sjukdomar som cancer. I denna avhandling presenteras biosensorer baserade på organisk elektronik, som kan detektera mycket låga koncentrationer av biomarkörer. Biosensorteknologin är baserat på en fälteffekttransistor med ett organiskt material som halvledare och vatten som isolator. På transistorns styrterminal byggs ett lager av biomolekyler upp, som utformats för att fånga in den specifika biomarkör som ska detekteras. När biomarkören binder sig till ytan sker en mätbar förändring av strömmen genom halvledaren, även vid mycket låga biomarkörkoncentrationer. Biomolekyllagret som byggs upp i transistorn är anpassningsbart, vilket gör det möjligt att konfigurera biosensorn för att upptäcka olika biomarkörer, förutsatt att en receptormolekyl kan identifieras för respektive markör. Genom att skala upp teknologin till 96 sammankopplade biosensorer möjliggörs högkapacitetsscreening, exempelvis för tidig detektion av bukspottkörtelcancer. Avhandlingen jämför även denna teknologis prestanda med de toppmoderna optiska analysmetoderna som används inom området idag. The ability to detect single molecules of biomarkers in patient samples is of great importance for early diagnosis of diseases such as cancer. This thesis presents biosensors based on organic electronics, which can detect very low concentrations of biomarkers. The technology is based on a field-effect transistor with an organic material as the semiconductor and water is as the insulator. A layer of biomolecules, designed to capture the specific biomarker of interest, is functionalized to the gate terminal of the transistor. When the biomarker binds to the surface, there is a measurable change in the current through the semiconductor, even at very low biomarker concentrations. The layer of biomolecules attached in the transistor is customizable, making it possible to configure the biosensor to detect different biomarkers provided that a receptor molecule can be identified for each marker. Scaling up the technology to 96 interconnected biosensors enables high-throughput screening, for example for early detection of pancreatic cancer. The thesis also compares the performance of this technology with the state-of-the-art optical analysis methods used in the field today.ei tietoa saavutettavuudest

    63 Tekoäly : sotilaan paras liittolainen vai suurin uhka?

    No full text
    Tässä jaksossa pureudutaan tekoälyn problematiikkaan sotilaan näkökulmasta. Onko kyseessä villi viidakko vai hallittavissa oleva kokonaisuus? Miten tekoäly muuttaa sotilaan arkea ja poikkeusolojen toimintaa Väitöskirjatutkija, majuri Maria Keinosen kanssa aiheesta keskustelemassa on insinööriyliluutnantti Pasi Tarvainen Pääesikunnasta

    Holohoax - våldspornografi för att uppnå världsherravälde : En kritisk diskursanalys av förintelseförnekande artiklar på den alternativa webbplatsen Magneettimedia

    No full text
    Den ökande antisemitismen i världen går inte obemärkt. Under de senaste åren har judiska medlemmar i Finland har blivit utsatta för påhopp, skällsord och diskriminering. Antisemitismen tar sig an i olika former, bland annat i förintelseförnekelse. Frågan om huruvida massmordet på judarna under andra världskriget ägt rum är ett återkommande tema i artiklar från alternativa webbplatsen Magneettimedia.com. Magneettimedia, som är en finskspråkig alternativ nyhetssida, har mellan åren 2012–2013 polisanmälts på grund av dess antisemitiska innehåll. Trots anmälningarna fortsätter webbplatsen att sprida förintelseförnekande konspirationsteorier. I denna avhandling identifierar jag, med hjälp av Norman Faircloughs tredimensionella ramverk, konspirationsteoretiska diskurser i förintelseförnekande artiklar på Magneettimedia.com. Jag undersöker huruvida och hur förintelseförnekelse syns i artiklarna samtidigt som jag redogör för källkritikens betydelse. Därtill undersöker jag om det finns enhetliga teman i artiklarna. Frågan om hur webbplatsen porträtterar förintelsen och judarna är således central. Olika konspirationsteoretiska diskurser har varit närvarande genom hela analysen men fyra diskurser har varit iögonfallande; Hegemoni, Dolkstötslegenden, Misstro mot etablerad media och Judarnas identitet bygger på lögner. Skribenterna använder sig av olika retoriska stilmedel för att övertyga läsarna. Källhänvisningar de refererar till består främst av andra alternativa hemsidor eller författare. Artiklarna utnyttjar pågående händelser för att stärka sina påståenden, bland annat genom falska narrativ

    Keratin Filaments as Regulators of Intracellular Organization and Metabolism in Colonocytes

    No full text
    The colonic epithelium maintains a barrier that separates luminal contents from underlying tissues, and barrier dysfunction has been associated with inflammatory bowel disease (IBD). Keratins (K) are intermediate filament (IF) proteins which form highly dynamic cytoskeletal networks in epithelial cells. Keratin filaments confer mechanical stability, protect epithelial cells and tissues against stress, and contribute protein targeting, organelle function, epithelial polarity and cell signaling. Keratins play an important role in colonic health, as keratin 8 ablation (K8‒/‒) in mice leads to ulcerative colitis-like disease, epithelial hyperproliferation, diarrhea and protein mistargeting. However, the molecular basis for how keratins maintain colonic epithelial health is incompletely understood. Since maintenance and renewal of the colonic epithelial barrier is metabolically demanding, and dysfunctional colonocyte metabolism is associated with IBD, one aim of this thesis was to examine the impact of keratins on colonocyte metabolism. Furthermore, the thesis aimed to determine whether keratins regulate mitochondria and cell nuclei in colonocytes, as keratins are known to impact these organelles in other epithelial cells, including keratinocytes and β-cells. In study I, we found that mitochondrial ketogenesis is decreased and the ketogenic response is blunted in vivo in K8‒/‒ mouse colonocytes. This is likely due to reduced uptake of microbially-produced butyrate, the major fuel of colonocytes, as K8‒/‒ colonocytes had decreased levels of the primary butyrate transporter monocarboxylate transporter 1 (MCT1), whereas butyrate-producing bacteria were unaltered and stool butyrate levels increased. K8 loss also resulted in fewer mitochondrial cristae, implying a broader impact on colonocyte mitochondria by keratins. In line with this, we observed in study II that colonocyte mitochondria are rounder and smaller upon K8 loss, and that CRISPR/Cas9-mediated K8 deletion in Caco-2 cells increased mitochondrial motility and decreased mitochondrial respiration and membrane potential (ΔΨm). Both K8‒/‒ colonocytes and Caco-2 cells had decreased levels of oxidative phosphorylation (OXPHOS) complex proteins as well as mitofusin-2 and prohibitin, which help maintain mitochondrial fusion and/or OXPHOS. Lastly, Ca2+-mediated OXPHOS stimulation is likely impeded as K8‒/‒ Caco-2 cell mitochondria exhibited decreased Ca2+ levels and altered Ca2+ dynamics. Taken together, the findings in study I and II point to a major role for keratins in colonocyte energy metabolism, as keratins partly support butyrate uptake and partly stabilize mitochondria and help maintain ketogenesis and OXPHOS. In the third study, we aimed to establish whether keratins can regulate the nucleus and the nuclear lamina in colonocytes. The results showed strongly reduced lamin A/C, B1 and B2 expression and increased nuclear roundness in K8‒/‒ colonocytes, and that this phenotype arises swiftly following K8 ablation. A comparable decrease in lamin levels was seen in K8-deficient Caco-2 cells. Further, the levels of linker of nucleoskeleton and cytoskeleton (LINC) complex proteins, lamin-associated proteins and the cytolinker plectin were significantly decreased in K8‒/‒ colonocytes. Keratins formed complexes with SUN2 and lamin A and were in close proximity to the nuclear membrane, while no keratins were detected within the nucleus. Moreover, the nuclear membrane was more fragile in K8‒/‒ Caco-2 cells, and this fragility increased upon shear stress. These observations indicate that keratins are needed to maintain an intact LINC complex and nuclear lamina, and thereby nuclear integrity. In summary, the results presented in this thesis show that the keratin cytoskeleton is important for maintaining colonocyte energy metabolism, and that it contributes to intracellular organization in colonocytes by regulating the morphology, function and/or integrity of mitochondria and cell nuclei. By supporting colonocyte metabolism, keratins may contribute to meeting the high energy demand of maintaining the colonic epithelial barrier, and may thereby protect against metabolic stress and inflammation.Tjocktarmsepitelet bildar en barriär som separerar tarmens innehåll från underliggande vävnader. Störningar i tjocktarmsepitelets barriärfunktion är associerade med inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD). Keratiner är intermediärfilamentproteiner som bildar dynamiska nätverk i epitelceller. Keratinfilament skyddar mot stress och bidrar till mekanisk stabilitet, målstyrning av proteiner, organellfunktion, cellpolaritet och cellsignalering. Keratiner spelar en viktig roll i tjocktarmens hälsa, eftersom möss som saknar keratin 8 (K8‒/‒) uppvisar en ulcerös kolit-liknande sjukdom, hyperproliferation av tjocktarmsepitelet, diarré och felaktig målstyrning av proteiner. Det saknas emellertid detaljerad molekylär kunskap om hur keratiner bidrar till tjocktarmens hälsa. Eftersom upprätthållandet och förnyandet av tarmbarriären är metaboliskt krävande, och IBD är associerat med rubbad energimetabolism i tjocktarmsepitelet, var ett syfte med avhandlingen att undersöka om keratiner kan inverka på tjocktarmsepitel-cellers energimetabolism. Därutöver syftade avhandlingen till att utröna om keratiner kan reglera tjocktarmsepitelcellers mitokondrier och cellkärnor, eftersom keratiner är kända för att påverka dessa organeller i andra epitelceller, såsom keratinocyter och β-celler. Den första studien visade att ketogenesen, som sker i mitokondrierna, och den ketogena responsen var hämmade in vivo i tjocktarmens epitelceller hos K8‒/‒-möss. Detta är sannolikt kopplat till minskat upptag av butyrat, som produceras av tjocktarmens mikroflora och utgör epitelcellernas viktigaste energikälla, eftersom nivåerna av den primära butyrattransportören MCT1 var minskade i K8‒/‒-tjocktarmsepitelceller och nivåerna av butyrat ökade i avföring, samtidigt som butyratproducerande bakterier inte påverkades. Därutöver hade mitokondrierna i K8‒/‒-tjocktarmsepitelceller färre kristae, vilket antyder att keratiner har en mer omfattande inverkan på tjocktarms-epitelcellers mitokondrier. I enlighet med detta visade den andra studien att mitokondrierna är mindre och rundare i K8‒/‒-tjocktarmsepitelceller, och att mitokondriernas rörlighet ökade och att den mitokondriella andnings-kedjan och membranpotentialen var hämmade i K8‒/‒-Caco-2-celler som skapats med CRISPR/Cas9-teknik. Både K8‒/‒-tjocktarmsepitelceller och K8‒/‒-Caco-2-celler uppvisade minskade nivåer av ett flertal proteiner i den mitokondriella andningskedjan. Därutöver var nivåerna av mitofusin-2 och prohibitin, som bidrar till upprätthållandet av andningskedjan och/eller mitokondriell fusion, nedreglerade i bägge modelsystem. Vidare uppvisade mitokondrierna i K8‒/‒-Caco-2-celler minskade Ca2+-nivåer och förändrad Ca2+-dynamik, vilket tyder på hämmad Ca2+-medierad stimulering av den mitokondriella andningskedjan. Sammantaget antyder resultaten i studie I och studie II att keratiner är väsentliga för tjocktarmsepitelcellers energi-metabolism, dels för att de bidrar till butyratupptag, dels genom att de stabiliserar mitokondrier och bidrar till att upprätthålla ketogenesen och den mitokondriella andningskedjan. I den tredje studien syftade vi till att klargöra huruvida keratiner kan reglera cellkärnan och kärnlaminan i tjocktarmens epitelceller. Våra resultat visade att nivåerna av lamin A/C, B1 och B2 minskade avsevärt och att cellkärnorna var rundare i tjocktarmsepitelceller hos K8‒/‒-möss. En dylik minskning av nivåerna av laminer observerades även i K8‒/‒-Caco-2-celler. Därutöver uppvisade K8‒/‒-tjocktarmsepitelceller tydligt minskade nivåer av LINC-komplexproteiner, lamin-associerade proteiner och förankringsproteinet plektin. Keratiner var belägna nära, men inte inuti cellkärnan, och kunde bilda komplex med SUN2 och lamin A. Därutöver visade våra resultat att cellkärnan är skör i K8‒/‒-Caco-2-celler, och att denna skörhet ökar vid mekanisk stress. Keratiner är således viktiga för att upprätthålla LINC-komplexen, kärnlaminan och cellkärnans integritet. Sammanfattningsvis visar resultaten i denna avhandling att keratiner är viktiga för upprätthållandet av tjocktarmsepitelcellers energimetabolism, och att de bidrar till dessa cellers intracellulära organisation genom att reglera mitokondriernas och cellkärnornas morfologi, funktion och/eller integritet. Genom sina roller i upprätthållandet av energimetabolism kan keratiner möjligtvis bidra till att en tillräcklig energiproduktion uppnås för att bevara tjocktarmsepitelets barriärfunktion, vilket i sin tur kan bidra med skydd mot metabolisk stress och inflammation.ei tietoa saavutettavuudest

    The Same or Changed Life-views? : A Faith Q-Sort Study about Continuity and Change in Finnish University Students' Life-views

    No full text
    The period of emerging adulthood is seen as a time for many changes, also regarding emerging adults’ views on religion. This doctoral thesis explores how 20 Finnish university students, aged 19–30, from diverse backgrounds and different parts of Finland perceive their life-views during the time span of two years. The study derives from the research project ‘Young Adults and the Religion in a Global Perspective’ (YARG) in 2015-2019, and can be seen as a part of broader research about young adults and religion conducted by YARG-researchers in 12 countries. This thesis contributes to the study of religion by raising the topic of life-views to the discussion, especially within the studies of young people and religion in the Finnish context. The continuously decreasing number of members of the Evangelical Lutheran Church of Finland (ELCF) and young Finns’ tendency to leave the ELCF more easily than before indicate larger societal changes in the Finnish religious landscape. However, many young Finns in this study perceived their life-views as “quite the same” during a time of two years, whether they had left the ELCF or not, joined yoga communities on social media, or perceived themselves as searchers. Thus, this study highlights the importance of exploring young people’s perceptions and understandings of continuity regarding their life-views as well. This doctoral thesis combines perspectives from the fields of study of religion, youth and life-span studies, and social memory studies. The approach is an intersubjectivist and social constructionist one with a social psychological bent, and the emphasis lies on an abductive qualitative content analysis. The participants’ life-views are explored by using the instrument Faith Q-sort (FQS), an instrument based on Q methodology and designed to investigate a variety of worldviews. The study consists of two research stages including a survey, FQS, and interviews: the first stage was conducted in 2016 and the second in 2018. By using the FQS, life-view perspectives from 2016 and 2018 were compared. The FQS consists of 101 statements, which the participants sorted according to their viewpoints. The analysis of the participants’ Q sorts resulted in three similar perspectives, Rationalist, Believer, and Pluralist perspectives, both in 2016 and 2018, but also when the two data sets were combined. The similarity of the perspectives indicates strong consistency in the life-views, yet the analysis of the Q sorts together with the interviews also reveals changes, both subtle and significant, as parts of the continuity. Whereas some previous Q methodological studies have been longitudinal, the longitudinal use of the FQS is new and applied for the first time in this study. Thus, the study contributes methodologically to ways, in which life-views are explored. Moreover, the consistency of the life-views discovered through the FQS confirms the reliability of the instrument and the method. In addition, theoretical categories of transition, remembering experiences, and autobiographical remembering are used in the analysis of the research data. In the last stage of the data collection, the participants compared individual survey responses and Q sorts from 2016 and 2018. This comparison encouraged them to recollect change and continuity in their life-views and revealed their efforts to remember and create coherence. For many participants, these efforts resulted in maintaining the ‘same’ life-view as before. Changes were often expressed as aspects of continuity, which led to strengthened life views. Some expressions of constant change were detected, and experiences of conversion or deconversion appeared to be marginal. Whereas changes and uncertainties in life were common amongst the participants, these did not reflect their life-views directly. Changes characterized as ‘ordinary’ did not lead to changes in their life-views. However, changes characterized as ‘dramatic’ often resulted in greater changes or transitions in their life-views. With the help of the mixed-methods and theoretical perspectives that are strongly grounded on the empirical material, the study reveals and underscores the complexity of the experienced continuity in life-views, and also the meaning of both subtle and significant changes included and at times almost ‘masked’ in the experienced continuity.Perioden av vuxen blivande (emerging adulthood) ses ofta som tid för många förändringar, även när det gäller ungas syn på religion. Denna doktorsavhandling undersöker hur 20 universitetsstuderande i ålder 19-30 med olika bakgrund och från olika delar av Finland uppfattar sin livssyn under två års tid. Studien har sin utgångspunkt i forskningsprojektet ’Young Adults and the Religion in a Global Perspective’ (YARG) 2015-2019 och den kan ses som en del av en bredare forskning om unga vuxna och religion som bedrevs av YARG-forskare i 12 länder. Denna studie bidrar till religionsvetenskap genom att lyfta fram livssyner, särskilt inom forskningsfältet av unga och religion i den finländska kontexten. Det ständigt minskande antalet medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och unga finländares benägenhet att lämna kyrkan lättare än tidigare tyder på större samhälleliga förändringar i det finska religiösa landskapet. Många av de unga finländarna i denna studie uppfattade dock sin livssyn som ”ganska densamma” under två års tid, oavsett om de hade lämnat kyrkan eller inte, gått med i nya spännande yogagrupper i sociala medier eller uppfattat sig själva som sökare. Således belyser denna studie vikten av att också utforska blivande vuxnas uppfattningar och förståelser av kontinuitet när det gäller deras livssyner. Denna studie kombinerar perspektiv från religionsvetenskap, ungdoms- och livsfasstudier och studier av socialt minne. Ansatsen är intersubjektivistisk och socialkonstruktionistisk med en social psykologisk lutning och tyngdpunkten ligger på en abduktiv kvalitativ innehållsanalys. Deltagarnas livssyner undersöks med hjälp av instrumentet Faith Q-sort (FQS), ett instrument baserat på Q-metodologi och utformat för att utforska olika världsbilder. Studien bestod av två forskningsfas som innehöll en enkätundersökning, FQS och intervjuer: den första fasen genomfördes 2016 och den andra 2018. Med hjälp av FQS jämfördes livssynsperspektiv från 2016 och 2018. FQS består av 101 påståenden, som deltagarna sorterade enligt sina synpunkter. Analysen av deltagarnas Q-sorteringar resulterade i tre liknande perspektiv, rationalistiska, troende och pluralistiska perspektiv, både 2016 och 2018, men också när data från 2016 och 2018 kombinerades. Likheten mellan perspektiven pekar på en stark kontinuitet i livssynerna, men analysen av Q-sorteringarna tillsammans med intervjuerna avslöjar också förändringar, både mindre och större, som delar av den upplevda kontinuiteten. Medan vissa tidigare Q-metodstudier har varit longitudinella, är den longitudinella användningen av FQS ny och tillämpas för första gången i denna studie. Således bidrar studien metodologiskt till de sätt på vilka livssyner utforskas. Dessutom bekräftar likheterna av de livssyner som hittades med hjälp av FQS instrumentets och metodens reliabilitet. I analysen av forskningsmaterialet används också teoretiska kategorier av förändring, minnesupplevelser och självbiografiskt minne. I det sista skedet av datainsamlingen relaterade deltagarna till forskningsmaterialet genom att jämföra de enskilda enkätsvaren och Q-sorteringarna från 2016 och 2018. Denna jämförelse uppmuntrade deltagarna att komma ihåg förändring och kontinuitet i sina livsåskådningar och visade att många deltagare upplevde att de hade nästan samma livssyn som tidigare. Förändringar uttrycktes ofta som en del av kontinuiteten, vilket resulterade i förstärkta livsåskådningar. Vissa uttryck för kontinuerlig förändring hittades, men erfarenheter av omvändelse eller dekonvertering var marginella. Medan förändring och osäkerhet i livet var vanliga bland deltagarna, avspeglade de inte deras livssyner direkt. Förändringar som karakteriserades som ”vanliga” förändringar i de blivande vuxnas liv resulterade inte som förändringar i livsåskådningar, men förändringar som karakteriserades som ”dramatiska” resulterade ofta som större förändringar i livssyner. Med hjälp av de blandade metoderna och teoretiska perspektiven, som är starkt förankrade i det empiriska materialet, avslöjar och tar studien upp komplexiteten i den upplevda kontinuiteten i livssyner, men också innebörden av både mindre och större förändringar som ingår och ibland nästan döljs i den upplevda kontinuiteten.ei tietoa saavutettavuudest

    Vapaaehtoisen maanpuolustuksen monet muodot ja motivaatiot

    No full text
    Tässä abstraktissa esittelen väitöskirjani ensimmäistä työn alla olevaa artikkelia “Social contract of security: A case study of Finnish national defence volunteers” ja sen tuloksia. Artikkelissa kysyn mikä motivoi ihmisiä osallistumaan vapaaehtoiseen maanpuolustukseen, missä nämä motiivit ilmenevät sekä mitkä rakenteet, mekanismit ja kontekstit vaikuttavat motivaatioon ja esiintyykö kansallisvaltio näissä kolmessa

    Incidence of Potential Drug-Drug Interactions in Turku University Hospital Intensive Care Unit : Focus on Enzyme Induction

    No full text
    Patients in the intensive care units (ICUs) are critically ill and often receive specialized medical therapy, which can elevate the risk for harmful drug-drug interactions (DDIs). DDIs concern all clinical settings and may lead to adverse drug events and/or lack of efficacy. Patients in the ICU receive multiple high-risk medications with complex medical care and are exposed to potential DDIs (pDDIs). The automated interaction databases are not designed for the special medical environment and alert for DDIs that can be manged in the specialized environment. Drugs with narrow therapeutic window are frequently used in the ICU and therapeutic drug monitoring (TDM) is a means of ensuring safe medication of drugs that are sensitive to pharmacokinetic variation due to drug interactions or organ failure. The purpose of this study was to investigate the incidence of pDDIs where the result of the interaction is lack of efficacy in the ICU setting. The focus was on enzyme inducing drugs that potentially decrease the plasma concentration of another concomitantly administered drug. This study was a retrospective study using medication administration and other routinely collected data in Turku University Hospital ICU during 2013-2021. DDIs were defined using an online database Inxbase. Only patients that had at least one TDM test done during an ICU stay were included in the study. In total, 1394 patients and 1535 hospital stays were included. All drug administrations of the patients were screened for pDDIs of enzyme inducing drugs The pDDIs were quantified and classified. Five different drugs created 80 unique drug pairs which resulted in 6054 pDDIs in 48 hours after perpetrator drug administration. In the interaction search, 20% of the admissions included a pDDI. In total, 6.2% of all admissions were exposed to at least one pDDI. The results may be helpful in planning the medical treatment of patients and increasing the awareness of high-risk drug combinations in the ICU. However, further studies to investigate the clinical relevance of the pDDIs in the specific environment are needed.Patienter på intensivvårdsavdelningarna är kritiskt sjuka och får ofta specialiserad medicinsk behandling, vilket ökar risken för skadliga läkemedelsinteraktioner. Interaktioner är problematiska i olika kliniska miljöer och kan leda till läkemedelsrelaterade biverkningar och/eller resultera i utebliven effekt. Patienter på intensiven blir ofta behandlade med högriskmediciner och kan utsättas för potentiella läkemedelsinteraktioner. Kontinuerlig övervakning möjliggör komplex medicinsk vård, och databaser kan användas för att kontrollera möjliga interaktioner. Databaserna är dock inte planerade för intensivvård. Läkemedel med smalt terapeutiskt fönster används ofta på intensivvårdsavdelningen och terapeutisk läkemedelsövervakning (TDM) är ett sätt att säkerställa medicinering av läkemedel som är känsliga för farmakokinetisk variation på grund av läkemedelsinteraktioner eller organsvikt. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av läkemedelsinteraktioner på en intensivvårdsavdelning. Fokus låg på enzyminducerande läkemedel som potentiellt minskar plasmakoncentrationen av ett annat samtidigt administrerat läkemedel. Denna studie var en retrospektiv studie på Åbo universitetssjukhus intenisvvårdsavdelning under åren 2013–2021. Endast patienter som hade minst ett TDM-test beställt under en sjukhusvistelse inkluderades i studien. Totalt inkluderades 1394 patienter, sammanlagt 1535 inläggningar. I studien sammanställdes interaktionspar (inducerande läkemedel-offerläkemedel) vilka togs fram med hjälp av en interaktionsdatabas Inxbase, som finns tillgänglig på Terveysportti. Patienternas samtliga läkemedelsadministrationer screenades sedan för potentiella interaktioner. Interaktionerna kvantifierades och klassificerades. Fem inducerande läkemedel gav upphov till 80 olika läkemedelskombinationer vilket resulterade i 6054 potentiella interaktioner inom 48 timmar efter doseringen av dem. Alla inläggningar analyserades med läkemedelspar för studien och ca 20 % innehöll en interaktion. Totalt 6,2 % av alla inläggningar var utsatt för minst en potentiell interaktion med ett enzyminducerande läkemedel. Resultaten kan vara till hjälp när man planerar läkemedelsbehandling av patienter och öka medvetenheten om högriskläkemedel på intensivvårdsavdelningen. Ytterligare studier behövs för att utreda den kliniska relevansen av interaktionerna i den specifika miljön

    Global Minimum Tax and the Proposed Green Tax Credit

    No full text
    The Finnish Government proposed a green tax credit (GTC) to encourage industrial investments that support the transition to a climate-neutral economy. This study examines the potential negative effects of the global minimum tax (GMT) on the incentives for projects eligible for such tax credits. Although Finland's corporate tax rate exceeds the GMT threshold, generous tax incentives could lower a company's effective tax rate (ETR) below the minimum, potentially triggering GMT liability. Using the King-Fullerton framework, we model the interaction between GMT and GTC and find that GMT’s overall impact on investment incentives is modest. However, the effect of the GMT on the tax incentives is more pronounced for companies with little other business activities in Finland, such as foreign multinational companies. This differential impact arises for two reasons: first, the GTC is targeted at specific new investments, minimizing its influence on the ETR of large industrial companies with other activity in Finland. Second, the GTC includes a 10% annual deduction ceiling, further limiting its effect on ETR and the risk of GMT liability.nonPeerReviewe

    41,495

    full texts

    86,391

    metadata records
    Updated in last 30 days.
    National Library of Finland DSpace Services
    Access Repository Dashboard
    Do you manage Open Research Online? Become a CORE Member to access insider analytics, issue reports and manage access to outputs from your repository in the CORE Repository Dashboard! 👇