National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
The Kalevala and Finland's Atlantean Past. Willie Angervo's Esoteric History
No full textNationalistic interpretations of history were prevalent in Finland until the Second World War. A unifying past for Finns was sought in antiquity, often influenced by interpretations of the Kalevala, regarded as the Finnish national epic. The Kalevala also inspired writers in the Theosophical Society, who promoted various alternative views of humanity’s past. In this article, I analyse the late 1930s writings of Wilho “Willie” Angervo (1875–1938), a medical colonel and author who had a central role in the Finnish Order of the Star in the East and the Theosophical Society in his time. Inspired by the Kalevala, Angervo traced the origins of the Finns to the lost continent of Atlantis and aimed to revitalize the pre-Christian “faith of the forefathers”. Dialogical narrative analysis is employed to explore how Angervo portrayed the Finns’ past, combining Theosophical and nationalistic ideas to construct an ideal Finnishness. I argue that Angervo utilized the Theosophical timeline and concepts to construct a spiritually oriented national narrative for the Finns that would surpass any polit-ical quarrels and challenge both the Church and more military-oriented nationalism
Mapping the Memories of “Living on Light”. Processuality with Actor-network Theory
No full textIn this article a case study of the phenomenon of “living on light” is presented. The interlocutor “Eva” shares her memories from the period when she did not eat material food. Actor-network theory (ANT) is adopted to analyse the interview. This methodological framework sheds light on the connections between interacting human and non-human entities and thus reveals their agency. The phase of living on light appears to Eva as part of her personal spiritual progress. At the same time, relations with the family become ambivalent since Eva does not want to share her true spiritual devotion. Eva’s experiences are demonstrated and re-imagined by mapping them with ANT concepts such as “intermediary” and “centre of calculation”. Eva’s period of living on light is discussed in three different forms of processuality. Characteristic of both the phenomenon of living on light and of ANT reading is the renovative quality of the ongoing processuality
En kvalitativ studie om prestationsmätning i icke-vinstdrivande organisationer
No full textIcke-vinstdrivande organisationer kännetecknas av fokus på värderingar och faktum är att värderingar ofta är centrala för icke-vinstdrivande organisationers arbete och styr deras uppdrag. Andra särdrag för icke-vinstdrivande organisationer är de komplexa frågor de försöker ta itu med. Därmed är prestationerna i organisationerna förknippade med hur väl de lyckats arbeta med dessa frågor. Prestationsmätningen inom den icke-vinstdrivande sektorn kompliceras av det faktum att icke-vinstdrivande organisationer ofta fullföljer uppdrag vars prestationer är svåra att mäta.
Syftet med denna avhandling är en strävan till en ökad kunskap om prestationsmätning och -styrning i en icke-vinstdrivande miljö i relation till mätningen av dess effekter. Studien har utförts som en kvalitativ fallstudie av två välgörenhetsorganisationer. Datainsamlingen i avhandlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med nyckelpersoner från fallorganisationerna.
Resultaten i avhandlingen tyder på att icke-vinstdrivande organisationer tillämpar prestationsmätning dels på grund av yttre tryck från intressenter och för att kunna utveckla sin egna verksamhet. Dessutom visar resultaten att prestationer i en icke-vinstdrivande miljö är lättare att mäta än organisationers effekter. Prestationsmätning inom icke-vinstdrivande organisationer förmår att lyfta fram indikationer på hur de arbetar i praktiken i enlighet med deras syfte och uppdrag som styrs av deras värderingar, men har svårigheter att redogöra för och ge exakta mått på deras effekter i samhället på grund av komplexiteten av icke-vinstdrivande organisationers verksamhet
Lönsamhet och kapitalstruktur inom den finska skogsindustrin
No full textDet har gjorts omfattande forskning om kapitalstrukturer och förhållandet mellan lönsamhet och skuldsättning. Forskningen inom detta område är omfattande och ger olika insikter om det komplexa sambandet mellan ett företags kapitalstruktur och dess lönsamhet. På grund av varierande resultat inom ämnesområdet är det av intresse att studera hur denna interaktion mellan kapitalstruktur och lönsamhet beter sig i en specifik bransch. Avhandlingens syfte är att undersöka ifall lönsammare bolag är mera benägna att finansiera sin verksamhet med främmande kapital än mindre lönsamma bolag. På grund av skogsindustrins kapitalintensiva karaktär är det av intresse att studera till vilken grad lönsamheten påverkar kapitalstrukturen hos företag inom den finska skogsindustrin och om mer lönsamma företag är mer benägna att använda sig av en större andel främmande kapital för att finansiera sin verksamhet. Avhandlingen utvärderar lönsamhetens inverkan på kapitalstrukturen inom den finska skogsindustrin, med hänsyn till två viktiga teoretiska perspektiv inom ämnesområdet: avvägningsteorin och hackordningsteorin. Avvägningsteorin antar ett positivt samband mellan lönsamhet och skuldsättning, där mer lönsamma företag väljer måttliga skuldnivåer för att dra nytta av den skattesköld som skuldfinansiering medför samtidigt som de undviker de höga kostnaderna för potentiella finansiella problem. Hackordningsteorin däremot antar ett negativt samband; när lönsamheten ökar minskar beroendet av externa skulder, eftersom lönsamma företag genererar tillräckliga interna kassaflöden för att finansiera sin verksamhet och sina investeringsmöjligheter. Den empiriska delen av avhandlingen studerar förhållandet mellan lönsamhet och skuldsättning inom den finska skogsindustrin. Analysen grundar sig på paneldata från 2013 till 2022, som omfattar finansiella data från 179 företags bokslut, totalt 1790 observationer. Studien fokuserar på att analysera omfinansieringstidpunkter med hjälp av logistisk regression, där omfinansiering fungerade som beroende variabel. En omfinansieringstidpunkt definieras som en tidpunkt då ett företag ökar sin hävstångseffekt genom att öka de långfristiga skulderna i relation till totala tillgångar och vid samma tidpunkt även betalar ut dividender åt aktieägare. Studien finner positiva och signifikanta samband mellan lönsamhet och skuldsättning. Dessa samband tyder på att en positiv utveckling i lönsamheten över tidigare räkenskapsperioder ökar sannolikheten för en omfinansiering. Resultaten antyder att mer lönsamma företag inom den finska skogsindustrin med fler materiella tillgångar är mer benägna att finansiera sin verksamhet med främmande kapital, vilket är i enlighet med avvägningsteorin
Opinto-opas 2023: Sotatieteiden kandidaatin tutkinto ja sen lisäksi suoritettavat sotilasammatilliset opinnot
No full textTämä opinto-opas on tarkoitettu sotatieteiden kandidaatin tutkintoa (SK-tutkinto) suorittavien opiskelijoiden työkaluksi opintojen ja niiden toteutuksen suunnitteluun sekä kaikille sotatieteistä kiinnostuneille. Opinto-oppaan ensimmäisessä luvussa kuvataan SK-tutkinnon perusteet, tutkinnon tavoitteet sekä sen perustehtävä. Toisessa luvussa käsitellään SK-tutkinnon opetussuunnitelmaa, koulutusohjelmia sekä tutkinnon johtamista. Esipuheen jälkeen esitellään opintojaksokuvaukset moduuleittain.
Tässä oppaassa kuvataan opetussuunnitelma, jota täydentää pedagogiset käsikirjoitukset. Niissä kuvataan yksityiskohtaisemmin opintojaksojen osaamistavoitteet, toteutus, suoritustapa sekä arviointikriteerit. Pedagogiset käsikirjoitukset ovat luettavissa opiskelijoille ja opettajille Opetuksen suunnittelu ja opintohallintojärjestelmä Pepissä. Tämä opetussuunnitelma on voimassa 1.8.2023 alkaen ja koskee 110. kadettikurssia ja 93. merikadettikurssia.
Tämän oppaan lisäksi kannattaa tutustua Maanpuolustuskorkeakoulun Yleisen oppaaseen, josta saat tietoa yleisemmin opiskelusta. Nämä oppaat muodostavat tiiviin tietopaketin, jota kannattaa hyödyntää opintojen suunnittelussa. Opintojen ohjausta ja neuvontaa opintojen suunnitteluun annetaan Maanpuolustuskorkeakoulussa Kadettikoululla, Opintoasiainosastolla (OAO) ja ainelaitoksilla sekä sotilasopetuslaitoksissa. Ota rohkeasti yhteyttä, jos jokin asia mietityttää.ei tietoa saavutettavuudest
Vardagens triviala allvar och berättandets kraft : En festskrift till professor Lena Marander-Eklund
No full texti tietoa saavutettavuudest
The Ambidextrous Organization Antecedents of Exploration and Exploitation : Examining Nokia’s Growth to Market Leadership and Failure at Renewal
No full textA persistent question in strategic management is how organizations learn new things while also making use of current competences. In this thesis, I will examine how Nokia grew to become a leader in telecommunications, and how this leadership position was eroded when new competitors entered the market. I will examine the turn of events at Nokia through a lens of exploration and exploitation, defined as the capacity to develop new competences and seek new venues of business, and the ability to benefit from existing competences. The ability to do both at the same time has also been denoted as ambidexterity. Studies indicate that ambidexterity can support the long-term competitiveness of companies, especially those operating in more dynamic environments such as high-tech.
However, the exact mechanisms for supporting ambidexterity remain unclear. We still do not fully understand how external factors influence the propensity for exploitation and exploration, nor is it clear how internal strategic choices, structures, and cultures influence ambidexterity. In many cases, companies pursue simultaneous exploration and exploitation by separating focus between different units. In practice, this can involve units that focus on research and development, that is, exploring, while core business activities are taken care of by operative units that exploit existing business opportunities. At the same time, there are other ways of balancing between exploration and exploitation, and many organizations struggle with reconciling a disparate focus in different units.
In this thesis, I will examine Nokia’s ability to explore and exploit from the start of the nineties until the mobile phone division was divested in 2013. The findings are based on a combination of interviews for the included articles and secondary sources in this thesis summary. My findings indicate that the starting point for successful exploration is a clear definition of strategic intent. This becomes particularly important if the organization is faced with exogenous shocks such as disruptive innovations, like Nokia did when new competitors entered the market from 2007 onwards. Conditions like these might also require a re-definition of strategic intent. Further, ambidexterity relies on structures and cultures that are maintained through a balance of formal and informal control. In practice, this means that focus and ways of working is governed not only by clearly specified processes, rules, and incentives, but also with the help of unwritten mechanisms such as group norms, organizational culture, and values. This balance between different modes of control was skewed at Nokia, both in the nineties and from roughly 2007 onwards. Lastly, ambidexterity relies on multiple forms of balancing between exploration and exploitation. Separate units that focus on exploration might be a necessary but not sufficient precondition for ambidexterity. From 2007 onwards, Nokia relied extensively on separate organizations for exploration, both internal units and external partners.En återkommande fråga inom strategisk ledning är hur organisationer lär sig nya saker samtidigt som de utnyttjar befintliga kompetenser. I den här avhandlingen kommer jag att undersöka hur Nokia växte till en marknadsledare inom telekommunikation och hur denna ledande position urholkades när nya konkurrenter kom in på marknaden. Jag kommer att undersöka händelseutvecklingen på Nokia med hjälp av teorin om utforskning (exploration) och utnyttjande (exploitation). Exploration är förmågan att utveckla nya kompetenser och söka nya affärsområden medan exploitation beskrivs som förmågan att utnyttja befintliga kompetenser. En samtidig kapacitet för båda har också betecknats som organisatorisk ambidextri. Tidigare forskning påvisar att ambidextri stöder företagets långsiktiga konkurrenskraft, särskilt i mer dynamiska miljöer.
De exakta mekanismerna som möjliggör ambidextri är dock fortfarande oklara. Vi förstår inte fullt ut hur externa faktorer påverkar benägenheten att utforska nya kompetenser och det är inte fastställt hur interna strategiska val, strukturer och kulturer påverkar ambidextri. Företag har också ofta ett separat fokus på forskning och utveckling i skilda enheter medan den operativa verksamheten utnyttjar befintliga kompetenser. Tidigare forskning lyfter emellertid fram svårigheterna med att utnyttja nya kompetenser utvecklade i olika enheter. Samtidigt finns det också andra sätt att skapa en balans mellan utforskning av nya kompetenser och utnyttjande av befintliga kompetenser.
I denna avhandling kommer jag att koncentrera mig på en period som sträcker sig från början av nittiotalet fram till avyttringen av Nokias mobiltelefondivision år 2013. Mina resultat baserar sig på intervjuer samt sekundära källor. Resultaten lyfter fram vikten av ett tydligt definierat strategiskt fokus för att möjliggöra utforskning av nya kompetenser. Detta är särskilt viktigt om marknaden förändras radikalt, precis som fallet var för Nokia när nya konkurrenter kom in på marknaden år 2007 och 2008. Dylika förändringar kan också kräva att det strategiska fokuset omdefinieras. Ambidextri kräver också strukturer och kulturer som upprätthålls genom en balans mellan formell och informell kontroll. I praktiken innebär det att fokus och arbetssätt inte enbart styrs av tydligt specificerade processer, regler och incitament, utan också med hjälp av underförstådda mekanismer som gruppnormer, en organisationskultur och värderingar. Denna balans mellan olika former av kontroll fanns inte på Nokia under nittiotalet och från år 2007 framåt. Därtill kräver ambidextri flera olika former av balansering mellan utforskning av nya kompetenser och utnyttjande av befintliga kompetenser. Separata enheter som enbart fokuserar på utforskning av nya kompetenser kan vara nödvändiga men det krävs också andra sätt att stöda utforskning och utnyttjande. Från år 2007 framåt förlitade sig Nokia i stor utsträckning på separata organisationer och enheter för byggandet av nya kompetenser. Dessa representerades av både externa företag och olika interna enheter.ei tietoa saavutettavuudest
Sambandet mellan fysisk aktivitet, akademisk självkänsla och matematikprestationer i åk 7-9
No full textBarn och unga rör sig allt mindre jämfört med tidigare. Resultat från bland annat Pisa-undersökningar visar att även välmående i skolan har en negativ trend. Har fysisk aktivitet en inverkan eller ett samband på akademiskt välmående och skolprestationer? För att specificera välmående har vi valt begreppet akademisk självkänsla, och för att specificera skolprestationer har vi valt matematikprestationer. Syftet med avhandlingen är med andra ord att undersöka sambandet mellan fysisk aktivitet, akademisk självkänsla och matematikprestationer. Vi vill även undersöka om det finns en skillnad i elevers matematikprestationer och akademiska självkänsla beroende på hur fysiskt aktiva de är under en veckas tid. Utifrån syftet har vi ställt oss två forskningsfrågor:
1. Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet, akademisk självkänsla
och matematikprestationer ut?
2. Hur skiljer aktivitetsgrupperna sig gällande akademisk självkänsla
och matematikprestationer?
I den tidigare forskningen har det påvisats att det finns samband mellan fysisk aktivitet, akademisk självkänsla och matematikprestationer. Genom att analysera data som vi fått från Lower Secondary Sports Schools Pilot Project (LSSSPP) har vi kunnat besvara våra forskningsfrågor. Samplet består av 555 finländska elever i åk 7–9. Data har bearbetats i statistikprogrammet Jamovi och till den första forskningsfrågan har vi valt att göra en korrelationsanalys för att undersöka korrelationen mellan variablerna och för den andra forskningsfrågan en Anova analys för att undersöka eventuella skillnader mellan aktivitetsgrupperna. Aktivitetsgrupperna är indelade efter hur många timmar i veckan deltagarna är fysiskt aktiva.
I resultatet finner vi ett svagt positivt statistiskt signifikant samband mellan den fysiska aktiviteten och matematikprestationer (r = 0,091; p = 0,037) och ett medelstarkt statistiskt signifikant samband mellan akademisk självkänsla och matematikprestationer (r = 0,495; p <0,001). I resultatet finner vi däremot inget statistiskt signifikant samband mellan fysisk aktivitet och akademisk självkänsla (r = 0,063; p = 0,166). I resultatet finner vi också att det inte finns en statistisk signifikant skillnad mellan aktivitetsgrupperna. Således visar vårt resultat att det inte finns en statistisk signifikant skillnad i matematikprestationer eller akademisk självkänsla oavsett om du rör dig en timme i veckan eller 35 timmar i veckan.
Baserat på avhandlingens resultat och den tidigare forskningen har vi dragit slutsatsen att det finns samband mellan matematik, akademisk självkänsla och matematikprestationer, men att det inte finns skillnader i matematikprestationerna eller akademisk självkänsla beroende på hur många fysiskt aktiva timmar elever har under en vecka. Resultatet vi fått i denna avhandling kan bero på olika ting, exempelvis för litet sampel eller stora skillnader i aktivitetsgruppernas storlek
Erityisopettajien näkemykset esiopetuksen kolmivaiheisen tuen toteuttamisesta
No full textÅr 2011 togs trestegsstödet nationellt i bruk med målsättningen att ge tidiga stödinsatser åt barn direkt behov uppstår och på jämlika grunder. Trestegsstödet gällande lagändringen år 2011 berör förskolor och grundläggande utbildning. Syftet med studien är att undersöka hur speciallärare verksamma i förskolor upplever implementeringen av trestegsstödet i förskolorna. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor utformats:
1. Hur bedömer speciallärarna att processen kring implementeringen av trestegsstödet fungerar i förskolorna?
2. Hur upplever speciallärarna sin roll i processen kring implementeringen av trestegsstödet till förskolebarnen och hur beaktas barns rätt till inkludering?
3. Vilka faktorer upplever speciallärarna att främjar respektive hindrar implementeringen av trestegsstödet i förskolorna samt vilka förbättringsförslag har de?
I studien används i huvudsak en kvalitativ metod eftersom syftet med studien är att undersöka speciallärarnas egna upplevelser kring implementeringen av trestegsstödet. Undersökningen grundar sig på en webbenkät som innehåller både slutna och öppna frågor gällande speciallärarnas upplevelser kring implementeringen av trestegsstödet. Studien riktar sig till alla speciallärare som är verksamma i svenskspråkiga förskolor i Österbotten.
Resultatet visar att respondenterna upplever att trestegsstödet fungerar bra i det stora hela men att dokumentationen inte används som det arbetsredskap det är ämnat för. Även en kontinuerlig utvärdering av barnens stödbehov samt barnens delaktighet i processen upplevs bristfällig. Speciallärarna anser sig ha en viktig handledande roll genom hela implementeringen av trestegsstödet. De bidrar med specialkunskap och samarbetar med personal, vårdnadshavare och övriga sakkunniga. I studien framkommer vidare att det är viktigt med förskolepersonalens välmående eftersom personalens arbetsinsatser, samsyn och inställning till specialpedagogik både kan främja respektive hindra implementeringen av trestegsstödet. I resultatet framkom även att en välfungerande personal bättre kan beakta alla barns rätt till inkluderande undervisning.
Slutligen kan konstateras att speciallärarna spelar en central roll i implementeringsprocessen. Implementeringen av trestegsstödet främjas av en välmående och välfungerande personal som samarbetar bra och kan vara flexibla i både specialpedagogiska undervisningsmetoder och lärmiljöer. När personalen har en positiv inställning till sitt arbete och arbetar utifrån ett barnperspektiv, ökar det avsevärt barnens chanser att dra nytta av en effektiv implementering av trestegsstödet samt välfungerande stödåtgärder. Således är det av yttersta vikt att prioritera personalens välmående och genom ett gott ledarskap skapa systematik i implementeringen av stödet
Large language models transforming humanities research
No full textPresentation given in Tiedon tähden – Knowledge first -seminar. The speakers at the seminar illuminated on the one hand the significance and opportunities of open science and research and, on the other, the role of digital cultural heritage in society