National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
På spaning efter den själ som flytt : En postpsykiatrisk läsning av sex samtida (själv)biografiska berättelser om möten med psykiatrin
No full textI den här pro gradu-avhandlingen studerar jag den samtida, psykiatriska och läkarvetenskapliga diskursen i sex (själv)biografiska verk utgivna på 2000-talet. Utgångspunkten är Michel Foucaults teori om diskursens ordning som jag tillämpar på de psykiatriska ”sanningarna”. Genom att analysera mönster i texterna och genom att kontextualisera, försöker jag skapa en vidare förståelse för vår samtida uppfattning om det som vanligen benämns ”psykisk ohälsa” och hur det kommer till uttryck i litteraturen. Jag extraherar och redogör för den diskurs som råder i verken, som en reflektion av samtida gängse uppfattningar.
En motdiskurs till den officiella psykiatriska diskursen, bestående bland annat av psykiatrikritiker som Thomas Szasz, R. D. Laing och Peter Gøtzsche, ger vid handen att psykiatrins utgångspunkter och grundläggande antaganden till stor del är en konstruerad diskurs. I de litterära verk jag analyserar i den här avhandlingen kommer det fram att denna diskurs är kopplad till tid och kultur. Inslag från det tvärvetenskapliga ämnet medicinsk humaniora låter också förstå att uppfattningar och föreställningar om hälsa, kropp, lidande, smärta, sjukt och friskt är mycket mer föränderliga och vacklande också i vår egen tid än det är rimligt att anta att den allmänna insikten om det här är.
Framför allt med hjälp av Szasz kontroversiella tes att det egentligen inte finns några så kallade psykiska sjukdomar, tillsammans med teorier som bestrider och ifrågasätter den psykiatriska diskursen, visar min analys att samtida litteratur tenderar att återge och bekräfta gängse normer och konventioner, gängse diskursordning, oavsett diskursens funktionsduglighet och sanningshalt. Människans behov av mening och behov av att få bli sedd, hörd och tagen på allvar, griper den samtida dräkten av giltiga förklaringar (diskursen) och formar sig efter den
Tieturvallisuusdirektiivin mukainen verkonlaajuinen tieturvallisuusarviointi, osa 2: Tietekniset ominaisuudet ja arvioinnin yhdistetyt tulokset
No full textVerkonlaajuinen tieturvallisuusarviointi (VTA) on Suomessa jaettu kahteen osaan: Tieturvallisuusdirektiivin mukainen verkonlaajuinen tieturvallisuusarviointi, onnettomuusperusteinen arviointi (osa 1) ja Tieturvallisuusdirektiivin mukainen verkon-laajuinen tieturvallisuusarviointi, tietekniset ominaisuudet ja arvioinnin yhdistetyt tulokset (osa 2). Tässä työssä laadittiin tieteknisiin ominaisuuksiin perustuva arviointi (osa 2). Työn keskeisimmän tuloksen muodosti kahteen osaan jaetun arvioinnin tulosten yhdistelmä.
Ensimmäinen tieturvallisuusdirektiivin edellyttämä TEN-T-verkon turvallisuustarkastelu laadittiin 2013. Päivitetty turvallisuusluokittelu laadittiin 2019, jolloin onnettomuustarkastelua laajennettiin vakaviin loukkaantumisiin. Tässä työssä arviointi tehtiin vuonna 2021 laajennetulle soveltamisalalle (6 570 km) ja laadittiin tieteknisiin ominaisuuksiin perustuva arviointimenetelmä.
Tieteknisiin ominaisuuksiin perustuva arviointi jaettiin maanteiden linjaosuuksiin, maanteiden välisiin liittymiin ja jalankulku- ja pyöräliikenteen linjaosuuksiin, joille kaikille määritettiin riskiluokat. Merkittävä osa riskiluokittelua oli ensimmäisen kerran tehty maanteiden reunaympäristön suistumis- ja törmäysturvallisuuden inventointi. Muita riskiluokittelussa käytettyjä muuttujia olivat muun muassa ajosuuntien rakenteellinen erottelu, nopeusrajoitus, täristävät keski- ja reunamerkinnät ja liikenteenhallinta.
Verkonlaajuisen tieturvallisuusarvioinnin lopullinen tulos muodostui onnettomuusperusteisen (osa 1) ja tieteknisten ominaisuuksien (osa 2) arvioinnin yhdistelmästä. Yhdistettyjen arviointien perusteella linjaosuuksista korkean riskin luokkaan kuului 8 % (536 km), kohonneen riskin luokkaan 11 % (731 km), vähäisen riskin luokkaan 73 % (4 809 km) ja erittäin vähäisen riskin luokkaan 8 % (483 km). Liittymistä korkean riskin luokkaan kuului 1 % (28 kpl), kohonneen riskin luokkaan 2 % (40 kpl), vähäisen riskin luokkaan 60 % (1 164 kpl) ja erittäin vähäisen riskin luokkaan 37 % (723 kpl). Jalankulku- ja pyöräliikenteen linjaosuuksista (5 117 km) laadittiin ainoastaan tieteknisten ominaisuuksien arviointi, jonka perusteella yksiajorataisista maanteistä 52 % (2 650 km) kuului korkean riskin luokkaan.
Arvioinnin tuloksia analysoitaessa on erittäin tärkeä huomioida, että korkea riskiluokka ei tarkoita suoraan sitä, että tunnistetuissa kohteessa olisi välttämättä merkittävää toimenpidetarvetta. Lisäksi tulee huomioida, että nyt ensimmäistä kertaa laadittu luokittelu ja siinä käytetyt muuttujat perustuvat nykyisiin tiesuunnitteluohjeistuksiin Suomessa, Ruotsissa käytettyyn arviointimenetelmään ja keskeisiin liikenneturvallisuuden nollavision mukaisiin vaatimuksiin. Kyse on tavallaan Suomen maantieinfran tilakuvasta turvallisuuden nollavisionäkökulmasta.
Tieteknisiin ominaisuuksiin perustuvassa luokittelussa (osa 2) esimerkiksi yksiajoratainen maantie 80─100 km/h nopeusrajoituksella ei voi sijoittua erittäin vähäisen tai edes vähäisen riskin luokkaan, ellei maantiellä ole keskikaidetta tai täristävää keskimerkintää (poikkeuksena hyvin vähäliikenteiset maantiet). Liittymien osalta huomionarvoista on erityisesti se, että 3- tai 4-haarainen tasoliittymä ei voi sijoittua erittäin vähäisen riskin luokkaan ja kaikki tasoliittymät yli 70 km/h nopeusrajoitusalueella sijoittuvat korkeisiin riskiluokkiin. Luokittelussa käytetyt kriteerit ovat erittäin tiukat – perustuen erityisesti nollavisioon – joten arvioinnin tuloksista suuri osa sijoittuu korkeiden riskien luokkiin.
Verkonlaajuisen tieturvallisuusarvioinnin perusteella tehdään suoria parantamistoimia tai kohdennettuja tieturvallisuustarkastuksia (KTT). Verkonlaajuisen tieturvallisuusarvioinnin lisäksi kohdennettujen tieturvallisuustarkastuksien kohteiden valintaan vaikuttaa kohteiden suunnitelmavalmius ja muut mahdolliset selvitykset
Mentorer, ämneslärarstuderande och rörelseintegrerad undervisning : En kvalitativ undersökning
No full textRörelseintegrerad undervisning är viktigt i dagens läge för att barn rör på sig allt mindre. Skoldagarna präglas av mycket stillasittande, och via rörelseintegrering kan man effektivera elevers inlärnings och minska på stillasittande.
Syftet med denna avhandling är att undersöka lärarstuderandes kunskaper, erfarenheter och attityder kring att fungera som kollegial handledare (mentor) för att främja rörelseintegrerad undervisning i klassrum. Som en del av de pedagogiska ämnesstudierna vid Åbo Akademi hade ämne- och klasslärsrstuderande med studieinriktning gymnastik och hälsokunskap som uppdrag att hjälpa ämneslärarstuderande implementera rörelse i deras undervisningspraktik i Vasa övningsskola. I avhandlingen kartläggs mentorernas erfarenheter innan och efter avslutat mentorsuppdrag för att möjligen bidra till en förbättring av mentorsprogrammet och utbildningspraxis vid Åbo Akademi.
Utgående från detta syfte har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Vilka kompetenser anser studerande sig behöva inför uppdraget som
mentor för ämneslärare och var de tillräckliga under mentorsuppdraget?
2. Vilka attityder har mentorerna till rörelseintegrerad undervisning innan
uppdraget som mentor?
3. Vilka erfarenheter och attityder har mentorerna efter uppdraget som
mentorer?
Denna avhandling är av kvalitativ karaktär, med utgångspunkt i aktionsforskning. Intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och tematisk analys har använts för att analysera materialet. Elva (11) respondenter deltog i undersökningen. Intervjuerna utfördes vid två olika tillfällen, före mentorsuppdraget i slutet av januari (förintervjuer) och efter avslutat mentorsuppdrag i slutet av mars månad (efterintervjuer).
Rörelseintegrering (eng. movement integration) kan delas in i fyra nivåer. Dessa fyra nivåer har avhandlingen som ramverk. Nivå 1 Inledande strategier (eng. Beginning Strategies), nivå 2 Mellanliggande strategier (eng. Intermediate Strategies), nivå 3 Akademisk integration (eng. Academic Integration) och nivå 4 Tvärvetenskaplig integration (eng. Interdisciplinary Integration). Dessa fyra nivåer har olika svårighetsgrad att implemtentera i undervisningen. Nivå 1 och nivå 2 är de enklaste att implementera, medans nivå 3 och nivå 4 kräver mera kunskap av läraren och fördjupning i nivåerna.
Resultatet av analyserna tyder på att ämnes- och klasslärarstuderandena konstaterade att de ville ha tillgång till olika resurser, exempelvis materialbank. De konstaterade också att de behövde läsa in sig mera på forskning om ämnet rörelseintegration. De ville också veta på förhand vilka ämnen som ämneslärarna skulle undervisa i där de skulle implementera rörelse. Största delen av mentorerna hade positiva attityder till rörelseintegrerad undervisning både före mentorsuppdraget och de positiva attityder höll i sig efteråt också. I början hade mentorerna den uppfattningen att rörelseintegration var tidskrävande men de märkte under mentorsuppdraget att det beror på läraren och klassen. Betydelsen av rutiner nämnde några mentorer också i förintervjun, hur viktigt de ansåg rutiner vara när det kommer till rörelseintegrering för att undvika kaos.
Efter mentorsuppdraget konstaterade mentorerna att nivå 1 och nivå 2 av rörelseintegration är de lättaste nivåerna att ge tips och idéer till. Nivå 3 och nivå 4 är det svåraste då det kräver mera kunskap inom rörelseintegrering. I förintervjun framkom det att mentorerna ville ta del av forskning, och i efterintervjun framkom det att de hade en känsla av tillräckligt med kunskap och kunde ge tips och idéer om alla nivåer. Efter avslutat mentorsuppdrag berättade mentorerna att de hade positiva erfarenheter av uppdraget och att det var en lärorik erfarenhet att få fungera som mentor.
Sammanfattningsvis kan man konstatera ämnes- och klasslärarstuderandena hade både före och efter mentorsuppdraget positiva attityder till rörelseintegrering samt att fick en lärorik erfarenhet av att fungera som mentor. Och en stor del av dem nämnde också att de själva kommer att använda sig av rörelseintegrering i sitt framtida yrke och hjälpa sina framtida kollegor implementera rörelse i deras undervisning. Resultatet från avhandlingen kan utnyttjas av Åbo Akademi att förbättra mentorsuppdraget och av mentorerna själva i sitt framtida yrke
English
No full textAbstract
Attention-Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a developmental disorder characterized by developmentally inappropriate and pervasive levels of hyperactivity, inattention, and impulsivity (APA, 2013). ADHD is one of the Special Education Needs (SEN) which inclusive education policy in Finland provides pedagogical rather than ideological support in mainstream preschool settings. The study examines teachers’ inclusion of children with Attention-Deficit Hyperactivity Disorder in a selected preschool classroom in Finland, using ethnography as its methodology. Purposive and snowball sampling were used to select a sample size of ten comprising seven teachers and three caregivers of ADHD children for the study. Semi-structured interviews and observation guides were used to solicit data. Thematic analysis was used to analyze the data. The findings revealed that individualized seating arrangements, observing breaks, immersion for a deep feeling of empathy for children with ADHD, friendship-making between the children themselves and then the teacher with children, task analysis, inquiry-based learning, use of teaching and learning materials, awareness creation, and different smaller groupings were the inclusive strategies teachers use to manage children with ADHD in the selected preschool classroom used for this study. These strategies enable teachers and caregivers not only to identify children with ADHD but also to offer them SEN supportive services. The strategy allows preschool teachers and caregivers to create conducive and use SEN-appropriate strategies to accommodate ADHD children that make the teaching and learning benefit them in preschool classrooms. The study concluded that teachers were conscious of and adopted SEN-appropriate pedagogical strategies in mainstreaming ADHD children in preschool classrooms. The study recommends continuous professional development for preschool teachers to help them use SEN-appropriate strategies to manage children with ADHD in preschool classrooms in Finland
Secret Management in cloud native environments
No full textThis thesis explores the migration of Walkbase’s legacy platform to a containerized, Kubernetes-based infrastructure. The thesis begins by examining traditional deployment methods and the characteristics of various cloud environments. The thesis delves into the importance of secret management in safeguarding sensitive data and evaluates different secret management solutions including Sealed Secrets, Vault, and Bank-Vaults.The thesis details the process of containerizing Walkbase’s existing services, deploying them in Kubernetes clusters, and implementing a GitOps approach for managing the operations of the platform. The new more dynamic environment brings in the need for automation of the lifecycle of the secret, which is addressed throughout the study. The study describes the work done by the Walkbase Systems Administrators team, adopting and evaluating the different solutions and the impact these solutions had on the operation and development of the Walkbase platform. How the new technologies are adapted and received internally in the organization is also brought up. Shortcomings and the changes to the internal processes the new technologies induced are discussed. In conclusion we show the implications of the migration to the new platform, the final result and we highlight potential areas for future research
The Genocide of the Hazaras : Investigating Long-term Social and Cultural Consequences on Hazara Identity and Hazara Women
No full textThis master's thesis examines the Hazara genocide, a tragic chapter in Afghanistan's history characterized by centuries of persecution and violence against the Hazara ethnic minority. Drawing on historical analysis, legal frameworks, and socio-political perspectives, this research delves into the root causes, manifestations, and consequences of the genocide, with a particular focus on the ongoing challenges faced by the Hazara community. The thesis explores the historical trajectory of the Hazara genocide, from Abdur Rahman Khan's brutal campaign of ethnic cleansing in the late nineteenth century to contemporary targeted attacks and discrimination. It analyzes the intersections of ethnicity, religion, and power dynamics in perpetuating violence against the Hazaras, shedding light on the gendered dimensions of the genocide and its impact on Hazara women and girls.
Central to this study is an examination of efforts to address the Hazara genocide at local, national, and international levels. The thesis evaluates the role of legal frameworks, such as the Genocide Convention, in promoting recognition, justice, and accountability for the atrocities committed against the Hazara community. It explores strategies for empowering Hazara women, promoting reconciliation, and fostering intergroup understanding as essential components of post-genocide recovery and peacebuilding efforts. Through a comprehensive analysis of scholarly literature and legal documents, this research contributes to a deeper understanding of the Hazara genocide and offers insights into pathways for meaningful intervention and support.
Ultimately, this thesis argues for the urgent need to recognize the Hazara genocide as a grave crime against humanity and calls for decisive action to address its legacies. By acknowledging historical injustices, promoting justice and accountability, empowering marginalized communities, and fostering reconciliation, the international community can contribute to a more just and equitable future for Afghanistan. The findings of this study have implications for policymakers, human rights advocates, and scholars engaged in efforts to prevent genocide, promote human rights, and build sustainable peace in conflict-affected societies
E-sport som kulturellt fenomen
No full textE-sport, eller elektronisk sport, är ett relativt nytt fenomen som uppstod kring millennieskiftet. E-sporten har på drygt 20 år vuxit från en nischad hobby till en enorm bransch som omsätter miljarder dollar per år och sysselsätter tusentals människor. I denna avhandling undersöks det kulturella fenomenet e-sport i närmare detalj. Fokus i avhandlingen ligger på finländska förhållanden samt på förstapersonsskjutspelen i Counter-Strike-serien, som varit populära inom e-sporten i nästan 25 år.
Avhandlingen behandlar både fysiska LAN-partyn, som har varit i nyckelposition för e-sportens uppkomst, och e-sport som åskådarsport. Här diskuteras såväl fysiska publikevenemang som streamning, samt e-sportturneringarnas växande prispotter och den bakomliggande finansieringen. Därtill behandlas närmare demografin hos spelare, åskådare och streamare. Avslutningsvis presenteras skribentens reflektioner om nuläget och e-sportens framtidsutsikter
Bordsrollspel som undervisningsmetod : En narrativ litteraturstudie
No full textBarns skolfrånvaro har ökat de senaste åren och skapat oro hos lärare, utbildningsstyrelsen har startat ett projekt för att minska på skolfrånvaron. Elever behöver variation i undervisningen och ett sätt att skapa variation är olika spel. Den här studien klargör bordsrollspelets potential som undervisningsmetod och ifall bordsrollspel är ett sätt att skapa variation i undervisningen. Utöver variation i undervisningen kan bordsrollspel också engagera och motivera elever i undervisningen. Forskningsfrågorna har utvecklats utifrån de här tankarna och är 1) Hur kan lärare inkludera bordsrollspel i undervisningen? 2) Hur påverkar bordsrollspel elevers inlärning och engagemang i skolan? Studien riktar sig främst till lärare som är intresserad av bordsrollspel och som vill testa på att använda bordsrollspel i undervisningen. Bordsrollspel som undervisningsmetod kräver ett visst ansvarstagande från eleverna och att läraren har arbetet med elevcentrerad undervisning för att kunna använda sig av bordsrollspel i undervisningen. Deweys antagande kring vikten av elevers sociala färdigheter stöder användningen av bordsrollspel som undervisningsmetod.
Den metod som använts för studien är narrativ litteraturstudie som innebär att insamlingen av litteraturen är friare och bredare, för att avgränsa litteraturen är kriterierna att litteraturen ska innehålla dungeons & dragons, elevers engagemang och hur spel kan motivera elever. Materialet som samlats in har analyserats och det är utifrån litteraturen som resultatkapitlet har formats. Resultatet visar på att bordsrollspel kan användas inom undervisningen men att läraren behöver ha en viss förkunskap för att kunna inkludera bordsrollspelet. De fördelar och nackdelar som finns med bordsrollspel presenteras i resultatkapitlet. Den aspekt av bordsrollspel som anses viktigast utifrån litteraturen är efterarbetet då det är där som kunskapen befästs för eleverna. Metoden narrativ litteraturstudie har i det här fallet åstadkommit det den ska då det inte finns så mycket litteratur som uppfyller de kriterier som satts på studien. I resultatdiskussionen jämförs resultatet och teorin. Resultatdiskussionen inkluderar också läroplanens kompetensområden och hur bordsrollspel kan uppfylla de här kompetensområdena utifrån det resultat studien fått fram. För att underlätta för lärare och för att visa på relevansen av studien har det också inkluderats en sekvensplan som har bordsrollspel som huvudelement. Sekvensplanens syfte är att ge relevans till studien men kan också användas som en grund ifall man vill inkludera bordsrollspel i undervisningen
Automatic deployment of a PrestaShop web shop
No full textThe objective of this thesis is to create a solution for automatic deployment of a PrestaShop web shop to allow for a faster, more streamlined, and less error-prone way of working. Based on the wishes of the stakeholders, the solution should introduce as few new tools as possible. After some investigation of what tools are already installed when developing PrestaShop-based web shops, a solution based on the Python programming language was chosen as it was able to integrate smoothly with most frameworks for automatic deployment. The solution consists of three features, of which the first and main feature is to create a new web shop. This is the most programmatically complex feature and with the modular approach in the design of the solution it will allow for a high level of code reuse. The other two features are to delete a web shop and modify a web shop. Modifying a web shop was initially scoped to be able to change multiple parts of the web shop but was eventually reduced to only the adding of new PrestaShop modules. The solution is successfully able to automatically create and deploy a new web shop to a server, delete it, and modify it in limited ways. It unfortunately falls short when it comes to the continued way of working after a deployment, as it is not able to keep changes made through the web browser synchronized with what it is trying to deploy from. A key lesson learned is that DevOps practices will need to take the full lifecycle into account or risk falling short and creating new problems where there previously were none
Främjandet av barns delaktighet inom systemiskt barnskyddsarbete : En kritisk granskning
No full textBarnskyddsarbetet i Finland grundar sig på Barnskyddslagen och barnkonventionen. Syftet med socialt arbete riktat till barn är att trygga barn och deras utveckling. Systemiskt arbete inom barnskydd togs först i bruk som ett pilotprojekt 2016 och fortsatte sedan att implementeras i flera kommuner i landet. Familjen ses som ett system och modellen förespråkar att det inte är barnet som är problemet utan det är problem i systemet och lösningar på problemen söks i barnets närmiljö.
Syftet med denna avhandling är att redogöra för systemiskt barnskyddsarbete i en finländsk kontext och kritiskt analysera huruvida barns delaktighet kan främjas genom att arbeta systemiskt. Detta görs genom att kritiskt granska nationella och internationella texter om det systemiska arbetet och dess implementering samt hur barns delaktighet syns i vetenskaplig litteratur och policy-texter om systemiskt arbete. Texterna som granskats har i huvudsak varit utförda i Finland men också internationellt.
Avhandlingen utgår från frågeställningarna:
Vad innebär systemiskt barnskyddsarbete i en finländsk kontext? Hur kan barns delaktighet främjas genom systemiskt arbetssätt?
Utgående från studier av professionellas och klienters erfarenheter av det systemiska arbetet är syftet att synliggöra förutsättningar för barns delaktighet i det egna ärendet inom ramen för systemiskt arbete.
Det systemiska arbetssättet i barnskydd innebär lösningsorienterat arbete i samarbete med familjeterapeuter. Finlands barnskydd har tidigare kritiserats för att vara byråkratiskt och klienterna har upplevt att de inte blivit hörda och sedda. En av målsättningarna med det systemiska arbetet är att komma ifrån detta. I praktiken ska barns delaktighet kunna främjas på flera sätt med hjälp av systemiskt barnskydd, exempelvis genom att socialarbetare ska spendera mer tid med familjer och att barn ska ha en egen arbetare som för deras talan. Slutsatsen är ändå att det krävs att socialarbetare har tillräckligt med kunskap om delaktighet och vilja till att faktiskt genomföra detta, och framför allt att det finns resurser för systemiskt arbete