National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
The Native Speaker Ideal in Textbooks : A Study of Spoken Varieties in the New Insights Series for Finland-Swedish Upper Secondary Schools
No full textEnglish is a global language, which is mainly used as a contact language or lingua franca. The non-native speakers of English vastly outnumber the native speakers, which has implications for how English is taught at schools. Due to its global status, it can no longer be viewed as simply a foreign language connected to the United Stated and Britain. Yet, English education still often favours American and British speakers and materials.
This thesis aims to analyse the audio recordings of the textbook series New Insights used in Finland-Swedish upper secondary schools in order to see which varieties are the most frequent in the material. In addition, attention will be devoted to discussing how teachers can use the audio materials to introduce and familiarize students with different varieties of English as well as evaluating how well the audio recordings match the themes, topics, and goals of the National Core Curriculum.
The study is a qualitative content analysis where Kachru’s Three Circle model is used to categorize the speakers in the recordings. The Three Circle model consists of the Inner, Outer, and Expanding Circles and it is a way to categorize speakers of English based on geographical and historical criteria. Inner Circle countries are traditional strongholds of English, such as the US and UK, Outer Circle countries are largely former British colonies, such as Nigeria and Singapore, while the Expanding Circle encompasses the rest of the world, with countries such as Japan and Finland.
In the study it was found that Inner Circle speakers are the most dominant in the material. There are, however, some positive changes compared to previous studies as Outer and Expanding Circle speakers are recorded on their own reading through lengthier texts. The audio recordings in the materials are somewhat suitable for introducing students to different varieties of English, but teachers do need to reach outside the textbook, if they want to provide students with a larger number of varieties or use a more ELF-aware pedagogy. ELF-aware pedagogy is realized by including elements of English as a Lingua Franca (ELF) in the classroom by presenting and discussing different varieties of English. When it comes to the National Core Curriculums description of modules the materials align well, although it can be questioned whether the core goals are achieved using only the textbooks.
More studies are needed in order to get a better understanding of the general situation regarding English as a lingua franca in textbooks. Even though there is some positive development more is still needed in order to help prepare students adequately for life after and outside school
MPKK x The Ulkopolitist: Turvallisuusjännite -podcast – Miten käy, kun tekoäly astuu palvelukseen?
No full textTurvallisuusjännite -podcastin neljännessä jaksossa kysymme, miten turvallisuusympäristö ja sodankäynti muuttuvat tekoälyn aikakaudella. Vieraina ovat maanpuolustuskorkeakoulun sotatekniikan laitoksen pääopettaja, everstiluutnantti Petteri Hemminki ja Tampereen yliopiston työelämäprofessori Valtteri Vuorisalo. Juontajina Tuomas Lähteenmäki ja Annastina Haapasaari. Ohjelman tuottavat yhteistyössä Maanpuolustuskorkeakoulu ja The Ulkopolitist
Keskustelutilaisuus: Digitaalinen sivistys ja kulttuuriperintö – 3D:n mahdollisuudet
No full textAvauspuheenvuoro Digitaalinen sivistys ja kulttuuriperintö – 3D:n mahdollisuudet -keskustelutilaisuudessa 17.4.2024. Tilaisuus oli osa opetus- ja kulttuuriministeriön käynnistämää digitaalisen sivistyksen keskustelusarjaa ja Suomen digitaalisen kompassin toimeenpanoa. Oodissa ja verkossa järjestetyn hybriditilaisuuden järjestivät yhteistyössä Digime-verkosto, Kansalliskirjasto, Museovirasto sekä opetus- ja kulttuuriministeriö
Finlandismer är alltid något positivt, förutom då man ber om en örfil i Stockholm. : En enkätundersökning om finlandssvenskars attityd till finlandismer
No full textSyftet med min avhandling är att undersöka finlandssvenskars attityd till och kännedom om finlandismer samt att utforska eventuella åldersrelaterade skillnader i dessa attityder och kunskaper. Jag är också intresserad av att analysera hur attityderna varierar beroende på finlandismernas inflytande från finskan.
Mitt material består av 98 enkätsvar från finlandssvenskar i åldrarna 14–75 år, där majoriteten är kvinnor. Enkäten samlade in svar från informanter med rötter i olika regioner i Svenskfinland, men huvudsakligen från Nyland.
Resultaten indikerar att informanterna har en generellt god kännedom om finlandismer, men det är svårare för dem att avgöra vilka ord som är allmänsvenska. Fennicismerna identifierades lättast, medan ord med mindre tydlig koppling till finskan var svårare att urskilja som finlandismer. Det framkom även att det finns åldersrelaterade skillnader i både kännedom om och attityd till finlandismer. Yngre informanter, särskilt under 30 år, visade sig ha lättare att urskilja finlandismer men hade svårare att identifiera dem med mindre påtagligt inflytande från finskan. Informanter i åldern 50 år identifierar finlandismer bäst, men har svårast att urskilja allmänsvenska ord från finlandismer. De yngre informanterna, under 30 år, hade också en mer positiv attityd till finlandismer jämfört med äldre informanter, medan de i åldern 30–50 år uppvisade ett relativt neutralt förhållningssätt. Gemensamt för samtliga informanter, oavsett ålder, är att finlandssvenska ord med mindre tydlig koppling till finskan anses vara finare än renodlade fennicismer. Däremot anser informanterna att de finaste orden är de som har en koppling till finskan men som är försvenskade
Idrottande flickors förhållande till sin skolgång och idrottsgren i årskurs 8 och 9
No full textI något skede av sitt liv stöter en ung idrottare på det stora valet var idrottaren bör välja mellan en professionell idrottskarriär eller framtida akademiska studier. Många ungdomar som utövar idrott på en hög nivå kan känna osäkerhet till sina framtida ambitioner. Osäkerheten kan göra att ungdomen presterar dåligt i de akademiska studierna.
Syftet med min avhandling är att undersöka hur idrottande flickor förhåller sig till sin idrott och skolgång under årskurs 8 och 9. Vidare kommer även idrottande flickors erfarenheter kring dubbelkarriär i idrottsprofilerade skolor att undersökas. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor utarbetats:
1. Hur förhåller sig idrottande flickor i årskurs 8 och 9 till sin skolgång?
2. Hur förhåller sig idrottande flickor till sin idrottsgren i årskurs 8 och 9?
3. Hurdana erfarenheter kring idrottshögstadiet har idrottande flickor i årskurs 8 och 9?
4. Hurdant stödnätverk har idrottande flickor i årskurs 8 och 9?
Avhandlingens data är insamlat från olika fyra olika intervjuer, som utfördes under våren 2019 och 2020. Intervjuerna har varit en del av forskningsprojektet ”Idrottshögstadieförsöket”. Respondenterna som deltog i studien är elever som gick på årskurs åtta till nio (hädanefter presenteras som 8 och 9 i avhandlingen). Undersökningen utfördes i högstadieskolor runt omkring i Finland. Utgående från undersökningens syfte och forskningsfrågor valdes kvalitativ metod som infallsvinkel.
I resultatet framkom det att eleverna upplevde under årskurs 8 och 9 att de akademiska prestationerna är viktigare än idrotten. Prestationerna i de akademiska studierna var utmärkta och idrottseleverna hade höga krav för de akademiska studierna. Endast tre av fyra idrottselever väljer att fortsätta till ett idrottsgymnasium på grund av en framtida idrottskarriär. Under covid-19-pandemin upplevde två av fyra idrottselever att pandemin medförde negativa upplevelser till skola och idrott. Stress förekom mer under årskurs 9 på grund av att slutbetyget var viktigt och antalet skoluppgifter ökade. Idrottseleverna var nöjda över sina idrottsprestationer och två av fyra elever siktar på att utöva idrott i framtiden på elitnivå. Resten av idrottseleverna var osäkra över sin framtid inom idrotten. Alla idrottselever ansåg att idrotten alltid kommer finnas kvar i viss mån i deras vardag. Under covid-19-pandemin skedde stora förändringar i allas träningar och medförde negativa aspekter i elevernas tränings- och tävlingssäsong.
Alla fyra upplevde idrottshögstadiet på ett positivt sätt och de har lyckats kombinera skola och idrott under årskurs 8 och 9. Idrottshögstadiet har bidragit till att eleverna haft mer fritid, kortare skoldagar, fått nya vänner och möjlighet att utföra träning på skoltid De allmänna träningarna och gymnastiklärarens råd gynnade elevernas egna träningar. Morgonträningarna möjliggjorde att skoldagen började senare och hade en positiv inverkan på elevernas sömn. Även lärarnas förståelse för idrottarnas situation gällande träning och tävlingsresor gynnade elevernas vardag. Det fanns några negativa faktorer kring idrottshögstadiet. Schemaläggningen, tidsbrist för prov- och läxläsning samt allmänt utmattande känslor berättade idrottseleverna att framkom under idrottshögstadiet. Covid-19-pandemin medförde att träningsmängden från skolans sida var liten och uppföljningen av träningarna utfördes från videor som idrottseleverna skickade. Stödet från lärarna i idrottshögstadiet var bra och det erbjuds olika stödformer till idrottseleverna (studiehandledare, hälsovårdare, psykolog och skolkurator). Alla fyra idrottslever hade ett brett stödnätverk under årskurs 8 och 9. Stödnätverket bestod av vårdnadshavare, vänner i skolan och idrottsföreningar samt lärare och tränare. Träningskamraterna ansågs ha en viktigare roll än klasskamraterna.
Sammanfattningsvis visade det sig att akademiska prestationerna är viktiga för idrottseleverna och att idrotten alltid kommer finnas kvar i deras liv. Att kombinera skola och idrott är inte alltid lätt, men utifrån ett idrottshögstadium har idrottseleverna möjlighet att kombinera dessa två faktorer. Idrottshögstadiet gynnar idrottselevernas vardag genom att erbjuda dem träningsmöjligheter på skoltid Ett brett stödnätverk från skolan, idrottsföreningarna, vännerna och hemmen kan ge idrottseleven möjlighet att kombinera skola och idrott på ett framgångsrikt sätt
Sohbet. Revitalization of the Hizmet/Gülen Movement in Finland through Spiritual Gatherings
No full textSohbet (conversation) is a weekly, informal, religious-learning gathering that has been conducted by members of the Islamic Hizmet/Gülen Movement since its inception. The movement was established in Turkey in 1966 by Fethullah Gülen and his followers. It has evolved into a transnational social movement through educational, dialogical, and humanitarian aid/entrepreneurial activities. The movement was held responsible by the Turkish government for the so-called coup attempt in 2016. Tens of thousands of members fled, and the movement’s centre of gravity shifted from Turkey to the diaspora. This ethnographic research project addresses the transformations within the movement during the diaspora phase. Focusing on a female sohbet group in Helsinki, I investigate the participants’ understandings of sohbet and how the sohbet has evolved since 2016. Thematic analysis reveals three predominant themes for understanding: socialization, belonging to a community, and a quest for piety. This article illustrates that sohbet is a space for religious learning, social interactions, and affirming a shared identity that shapes the hizmet habitus. Furthermore, sohbet revitalized the hizmet habitus following the forced migration. This study contributes to the existing literature on the sohbet by investigating it post-migration. Simultaneously, it contributes to studies on religious movements and how migration affects them
How to Think like an Atheist. Science, Philosophy, and Religion in Atheist-Produced Educational YouTube Videos
No full textAtheism has had a strong presence on YouTube since its founding in the mid-2000s, which coincided with the rise of the new atheism movement, and lay atheists were quick to use the platform to spread new atheist ideas. Drawing from a sample of sixty-five atheist YouTube channels located and observed through online ethnographic methods, this article views YouTube videos as educational resources for atheists. It investigates different types of educational videos and ways of thinking about science, philosophy, and religion that atheist content creators utilize and promote. The analysis reveals that they consistently frame these domains of knowledge through the truth claims they make and generally construct them within a hierarchical framework, with scientific knowledge at the top and religious knowledge at the bottom. Overall, their educational content reproduces new atheist discourses around these subjects, revealing the continuing influence of new atheism, two decades after its emergence. Furthermore, the popularity of videos that debunk arguments from religious apologists suggests that the intended audience of these videos includes both atheists, who are expected to need to learn to defend their atheism in debate with religious others, and “potential atheists”, religious believers who can be deconverted using rational arguments
Träningsmodeller för honom och henne : En analys av genuskonstruktion och modelläsare i tre träningstidskrifter
No full textDenna avhandling hade som syfte att undersöka hur genus konstrueras på omslag till träningstidningar när målgruppen inte är könsspecifik. Tidigare forskning har fokuserat främst på material med riktade målgrupper. Med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av omslagen till tre träningstidningar med olika målgrupp, I form (kvinnor), Aktiv träning (män) och Runner’s world (odefinierad/båda könen), analyserades den textuella och visuella funktionen för att identifiera mönster och trender i genuskonstruktionen.
Detta gjordes utgående från en teoretisk utgångspunkt att språk och text är interdiskursiva och genom att analysera dessa så förstår man också samhället. Fokuset för undersökningen låg på tilltal och kontaktskapande och hur dessa skiljer sig beroende på vilket kön som är målgrupp.
Analysmodellen baserade sig på Anders Björkvalls (2003) undersökning om modelläsare i svensk reklam, och Anja Hirdmans (2001) analys av genuskonstruktionen i två tidskrifter med olika könsmålgrupp.
För att visualisera resultatet av analysen skapades sedan en modelläsare per tidskrift, som återspeglade de förutsättningar som texten ställde på den tänkta läsaren. Genom att jämföra de olika modelläsarna kunde de skillnader som uppstod åskådliggöras på ett lättfattligt sätt.
Resultatet visade att de stereotypa könsrollerna fanns i tidskrifterna som riktade sig till män respektive kvinnor. Men när könsmålgruppen inte var bestämd, skapades två skilda modelläsare för tidskriften – en manlig och en kvinnlig. Detta skedde eftersom tilltalet försöker blidka de två stereotypa könsrollerna samtidigt.
Den här slutsatsen ger ett nytt sätt att se hur modelläsaren av en text skapas då målgruppen är båda könen, och försöker ge svar på hur detta tar sig i uttryck
Kunskapsdelning inom mikroföretag : En kvalitativ studie i hur anställda på ett mikroföretag i Österbotten delar med sig av sin kunskap
No full textDenna avhandling grundar sig i ett intresse att undersöka sociala, interaktiva beteenden om hur anställda på mindre företag delar med sig av vad de vet. Det går att konstatera att det i dagsläget existerar ett nästintill oändligt flöde av information, tillgänglig för de flesta genom digitala verktyg. Dock är denna information av litet värde ifall den inte kan omvandlas till kunskap och appliceras i praktiken. I dagens kunskapsdrivna samhälle kämpar många företag med kunskapsrelaterade problem och ofta kan kunnandet stanna hos enskilda personer i formen av tyst kunskap. Utmaningen ligger i att förstå och systematiskt främja delande av kunskap inom företaget för att uppnå ökad framgång. Detta kräver tid och resurser som ofta endast är tillgängliga stora företag med mångsidig personal och stor omsättning.
Min frågeställning är således hur anställda i ett företag med under tio anställda, delar med sig av sin kunskap mellan varandra? Utgående från tidigare forskning går det att anta att kunskapsdelning i mikroföretag ser annorlunda ut än i stora internationella företag. Detta betyder dock inte att kunskapsdelning inte skulle förekomma i mindre företag. Hur ser då kunskapsdelningen ut i denna kontext? Hur ter den sig? Vilka verktyg och metoder används? Och vilka beteenden bidrar till kunskapsdelning?
För att besvara forskningsfrågorna, har jag samlat in empiriskt material genom fem semistrukturerade intervjuer som utfördes på plats vid ett litet IT-företag i Österbotten. Avhandlingen tar avstamp i teorier om kunskap, kunskapsledning och kunskapsdelning Det existerar en tydlig lucka i litteraturen om kunskapsdelning i mindre företag och med hjälp av denna studie vill jag bidra till forskningsfältet. Jag antar ett öppet perspektiv för att undersöka detta fenomen som till stora delar har förbigått den allmänna forskningen inom kunskapsledning.
Jag konstaterar att kunskapsdelning i mikroföretag definitivt är en väsentlig del av den dagliga verksamheten, men är svåridentifierad i och med att den ser annorlunda ut i jämförelse med stora företag och vad tidigare forskning kring kunskapsledning förespråkar. I mindre företag handlar det till en stor del om informell kunskapsdelning som inte är en officiell del av företagets verksamhet, utan sker till en stor del undermedvetet som en del av de dagliga utmaningar ett litet företags verksamhet ställs inför