National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Säilytys ja konservointi Kansalliskirjastossa
No full textMarleena Vihakaran esitys Kirjastopäivillä Kuopiossa 202
Ajankohtaista E-kirjastosta
No full textAnnastiina Louhisalmen esitys "Ajankohtaista E-kirjastosta", joka esitettiin Kirjastopäivillä Kuopiossa 5.6.202
Metsäkoneenkuljettajakoulutuksen soveltuvuuskokeen valmistelu ja pilotointi 2023
No full textMetsäkoneenkuljettajakoulutuksen soveltuvuuskoe valmisteltiin vuonna 2023 kuuden metsäkonekoulutuksen järjestäjän ja kahdeksan toimipisteen yhteistyönä
Finlandssvenska syner på fascistiska ledare : En komparativ diskursanalys av hur Benito Mussolini och Adolf Hitler presenterades i dagstidningen Åbo Underrättelser under 1920- och 1930-talet
No full textVärlden idag domineras till stor del av mäktiga ledare som har sina rötter i auktoritärismens födelse runt 1920-talet. Ledarnas politik, jargong och verksamhet grundar sig i deras auktoritära föregångare. Särskilt igenkännbara är ledare som Benito Mussolini (1883–1945) och Adolf Hitler (1889–1945), som är två av de mest ökända fascistiska ledarna från 1900-talets Europa.
Mäktiga ledare använder maskulinitet för att legitimera sitt politiska makthavande. Under mellankrigstiden i Finland var maskulinitet och våld djupt sammankopplade och den typen av maskulinitet ansågs också vara något eftersträvansvärt. Under mellankrigstiden bildades det i Finland också en aktiv sfär av svenskspråkiga tidningar och tidskrifter. Nyheter, diskussioner och debatter om aktuella frågor för finlandssvenskar blomstrade. En tidning där diskussioner pågick, var den finlandssvenska liberal-borgerliga dagstidningen Åbo Underrättelser.
Avhandlingen är en komparativ diskursanalys av sätten finlandssvenska skribenter beskrev de fascistiska ledarna Mussolini och Hitler under 1920- och 1930-talet i Åbo Underrättelser. Tidsperioderna som analyseras är 1920–1923 för Mussolini och 1930–1933 för Hitler. För avhandlingen har valts sju olika teman som är: 1) triumfer, 2) maskulina karaktär, 3) benägenhet till våld, 4) följare och annan befolkning, 5) karisma och tal, 6) ledarskap och diktatur och 7) kriser. Syftet med avhandlingen är att jämföra beskrivningarna av Mussolini och Hitler för att kunna avgöra hur de skiljer sig, vad de har gemensamt, hur synen på mäktiga ledare förändrades på tio år och om beskrivningarna kan anses vara antifascistiska. Utöver det, bidrar avhandlingen även till förståelsen av mellankrigstidens finlandssvenska liberal-borgerliga befolkning och forskningen om olika maskulinitetssyner i Finland under mellankrigstiden.
Avhandlingens resultat är att skribenterna i Åbo Underrättelser förhöll sig mer antifascistiskt till Hitler än till Mussolini. Beskrivningarna av Mussolini var mestadels neutrala och kan därför inte anses vara antifascistiska ställningstaganden. Även till Hitler förhöll sig skribenterna på varierande sätt, men beskrivningarna var slutligen mestadels negativa och således antifascistiska ställningstaganden. Det innebär att mängden antifascistiska ställningstaganden av skribenterna i Åbo Underrättelser ökade under de tio åren mellan 1920–1923 och 1930–1933
50 Nato-sanasto
No full textSuomen Nato-jäsenyys näkyy lukuisten muiden osa-alueiden lisäksi myös kielessä. Miten ja kenen toimesta Nato-terminologiaa edistetään suomen kielessä? Miksi Nato-termistöä on ylipäätään tarpeellista kääntää suomeksi ja ruotsiksi? Entä millaisia haasteita käännöstyöhön on liittynyt? Jaksossa aiheista keskustelemassa terminologisen työn erityisasiantuntija Niina Elomaa valtioneuvoston kansliasta, sekä sektorijohtaja Annastina Reims Puolustusvoimien kielikeskukselta. Moderaattorina kielten asiantuntija Laura Murto Puolustusvoimien kielikeskukselta
Religion - Memory and Innovation
No full textThe current issue of Approaching Religion is based on a summer school and conference arranged in Åbo/Turku, Finland, in June 2023, on the theme of “Religion: Memory and Innovation”. The event was organized jointly by the Polin Institute for Theological Research (Åbo Akademi University), the Centre for the Study of Christian Cultures (University of Turku) and the Donner Institute for Research in Religion and Culture. The aim was to bring together doctoral candidates and researchers from various academic fields that engage with the study of religion, such as theology, religious studies, history, philosophy, the arts, social and political sciences, and so forth. At this seminar, papers were presented that engaged with the theme of religion, memory and innovation from both historical and contemporary perspectives, looking also to the future where possible. In the current issue, therefore, we understand memory and innovation both as dramatic breaking points in history and as slowly evolving transformations, and we address past, present and emerging trends and trajectories within culture, society and the scholarly community. The societal relevance and impact of research in this field have also arisen as central themes in the presentations
The Innovation of a Master Wonder-worker in the Character of Simon Peter
No full textSimon Peter undergoes a considerable development from his first introduction in the Gospel of Mark to later narratives, where he gains remarkable miraculous abilities. In Mark, he witnesses Jesus performing numerous miracles without himself being named as the performer of a single one, but in Matthew’s Gospel Peter walks on water (Matt 14:22–33), in Acts he heals two paralytics and raises a woman from the dead (Acts 3:1–10; 9:32–42), and in the fourth-century Latin Acts of Peter, also known as Actus Vercellenses, he makes a dog speak (Acts Pet. 9.9–15), miraculously restores a shattered marble statue (11.8–23) and revives several people from the dead (27.1–11; 28.63–66). This article examines how Peter’s various miracles contribute to their respective stories, analyses how they reflect the needs of their respective authors, and discusses what they tell us about the use of genre in the narrative tradition about the apostle Peter and his miracles
Tidigare klienters upplevelser om ätstörningsvården i Finland
No full textSyfte: Avhandlingens syfte är att undersöka hur tidigare klienter som vårdats för ätstörning upplevt ätstörningsvården i Finland. Därutöver identifieras olika behandlingsmetoder som klienterna erfarit samt styrkor och svagheter för respektive metod.
Forskningsfrågorna lyder:
1. Vilka upplevelser har klienterna av dagavdelningsvården i Finland?
2. Vilka upplevelser har klienterna av öppenvården i Finland?
3. Vilka förbättringsförslag har de tidigare klienterna till ätstörningsvården?
Metod: Avhandlingen baserar sig på kvalitativ metod där semi-strukturerade intervjuer utfördes med sju kvinnliga respondenter som tagit del av ätstörningsvården i Finland i något skede under de senaste tio åren.
Resultat: I studien framkommer det att alla respondenter upplevt ätstörningsvården otillräcklig i någon mån. De olika behandlingsmetoderna som lyftes fram var näringsterapi, fysioterapi, konstterapi, samtalsstöd, psykoterapi, KBT inriktad psykoterapi samt läkemedelsbehandling. Vårdformerna var antingen en del av
öppenvården eller dagavdelningsvården. Dagavdelningsvården var den vårdformen som upplevdes som mest ineffektiv av de tidigare klienterna. Skillnader i upplevelserna kring de olika vårdformerna varierade inte drastiskt och den mest effektiva vårdformen enligt respondenterna var psykoterapin. Vårdpersonalens brist på expertis lyftes fram av alla respondenter.
Diskussion: Resultaten i denna studie kunde även stöda den tidigare forskningen gällande bristen på expertis hos vårdpersonalen och behovet av större fokus på psykosociala behandlingsformer. Behandlingen av ätstörningar på en avdelning har inte ansetts vara särskilt gynnsam på basis av tidigare forskning och denna studie. Mera forskning kring balansgången mellan de psykosociala och somatiska behandlingsmetoderna behövs
