National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Towards a Performative Pedagogy : An educational design study of three Theatre-In-Education programmes
No full textThis study addresses the value of TIE (Theatre-In-Education) as a learning event. TIE is an art form combining theatre and learning encounters, empowering participatory exploration, and promoting questions and curiosity about a certain theme. The backdrop for this study is a development and research project, called 'TIE at Wasa Theatre' during the years 2020-2023. During the project, three TIE programmes were produced, with the theme of young people and social media, loneliness respectively sustainability. The study is placed within a performative research paradigm as a force that might bring about change and development within artistic as well as educational practice. This study aims to explore how TIE as an arts education practice matters as we engage and co-create ways of learning: investigating the relationship between theatre and learning, what it sets in motion, and what is made possible in the entangled relations, guided by the overall research question: How does TIE make possible and co-create knowledge as a diffractive learning event?
To understand the development of teaching and learning in TIE practice, this study adopts Barad´s (2007) theory of agential realism, where knowing comes from a direct engagement with the world: the entanglement of being and knowing as an intra-active becoming. The framework for this study is the educational design research of these three TIE programmes. I expand on that frame by using post-qualitative thinking as a performative theoretical and methodological entrance to the research. This study is, therefore, informed by a qualitative as well as a post-qualitative approach. A central concept that is put to work in the study is diffraction and its methodological approach. Thinking with theory and diffractive analysis enables me as a researcher to explore different boundaries through intra-action, understanding the relationship between matter and meaning as entangled. In a diffractive analysis, the researcher is a presence, and active force, in the totality that becomes the research. This study also investigates the contextual dimensions of TIE arts-making, researching, and teaching by applying artography.
The study comprises four studies produced in articles, with each article guided by an analytical question. In the study, ethical aspects and methodological considerations are entangled as becoming knowledge. The four studies contribute in different ways to the overarching aim of the study and provide a perception of TIE as a learning event. The first research cycle in the educational design studies provides insight into the possible contributions of using TIE in educational contexts. The second research cycle offers insight into (a) performative learning processes, and (b) understanding the relationship between learning and teaching as a relational, performative, process of producing knowledge. The third research cycle provides insight into (a) the intra-action between TIE arts-making, learning, and teaching, and (b) how the entangled positions in artography produced artistic and pedagogical principles regarding dramaturgical thinking on how to structure a performative learning process and how it is facilitated.
The discoveries in the studies contributed towards a theory of performative pedagogy in understanding how the relationship between teaching through arts, meaning-making, and intra-active learning is entangled with the world. The theory of performative pedagogy consists of (1) the intra-action between arts-making, teaching and learning, creating a theoretical model of learning through being and becoming, and (2) the performative learning processes, as meaning-making of intra-active learning. The exploration of intra-action between (a) the dramatic tension and the educational orientation, (b) arts-making, learning, and teaching, and (c) time, space, and materiality requires; a mindset of self-awareness, recognising disrupting binarities, and embracing the possibilities of encouraging diffractions.
In summary, this study has contributed to (1) knowledge about performative and pedagogical principles in performative learning as meaning-making of intra-active arts-making, teaching, and learning, (2) theoretical contributions in developing a model of learning through being and becoming as performative pedagogy, and (3) methodological awareness of intra-active and diffractive learning as becoming knowledge, entangled with the world in its becoming.Den här studien undersöker värdet av TIU (Teater-i-Undervisningen) som performativt lärande. TIU är en konstform som kombinerar teater och lärande och stärker deltagande engagemang genom att främja frågor och nyfikenhet kring ett visst tema. Bakgrunden för den här studien är ett utvecklings- och forskningsprojekt, 'TIU på Wasa Teater' under åren 2020–2023. Under projektet producerades tre TIU-program med temat ungdomar och sociala medier, ensamhet samt hållbarhet. Den här studien placeras inom ett performativt forskningsparadigm vars kraft kan vara att åstadkomma förändring och utveckling inom såväl konstnärlig som pedagogisk praktik. Syfte med studien är att undersöka hur TIU som en konstpedagogisk praktik skapar betydelse när vi engagerar oss och framkallar nya sätt att lära oss. Studien undersöker relationen mellan teater och lärande vad som produceras och vad som möjliggörs i de sammanvävda relationerna, vägledd av den övergripande forskningsfrågan: Hur möjliggör och samskapar TIU diffraktivt kunskap som lärande?
För att förstå utvecklingen av undervisning och lärande i TIU tillämpar denna studie Barads (2007) teori om agentisk realism, där kunskap kommer från ett direkt engagemang med världen: sammanvävning av vara och veta som en intra-aktiv tillblivelse. Den här studien bygger på en pedagogisk designforskning utgående från tre TIU-program, där jag använder postkvalitativt tänkande som en performativ teoretisk och metodologisk ingång till forskningen. Denna studie är således baserad på ett kvalitativt såväl som ett postkvalitativt synsätt. Ett centralt begrepp som tas i bruk i den här studien är diffraktion och dess metodologiska ansats. Att tänka med teori och den diffraktiv analysen gör det möjligt för mig som forskare att utforska intra-aktion, att förstå relationen mellan materia och mening som sammanvävd. I en diffraktiv analys är forskaren närvarande som en aktiv kraft i den helhet som utgör forskningen. Inom ramen för den här studien är etiska aspekter och metodologiska överväganden sammanvävda i kunskapsproduktionen. Den här studien undersöker också de kontextuella dimensionerna av TIU som konstproduktion, forskning och undervisning genom att tillämpa artografi.
Den här avhandlingen innehåller fyra studier producerade i artiklar, varje artikel vägledd av en analytisk fråga. De fyra studierna bidrar på olika sätt till det övergripande syftet med den här studien och skapar en uppfattning av TIU som form för lärande. Inom ramen för pedagogisk designforskning genomfördes tre forskningscykler. Den första forskningscykeln gav insikt i möjliga bidrag till att använda TIU inom lärande kontexter. Den andra forskningscykeln gav insikt om (a) performativa lärprocesser och (b) förståelse av sambandet mellan lärande och att undervisa som en relationell, performativ process för att producera och kunskap. Den tredje forskningscykeln gav insikt om (a) intra-aktion mellan TIU konstskapande, lärande och undervisning samt (b) hur de sammanvävda positionerna inom artografi producerade konstnärliga och pedagogiska principer angående dramaturgiskt tänkande; hur man strukturerar en performativ lärprocess och hur den faciliteras.
Slutligen bidrog upptäckterna i studierna till utformning av en teori om performativ pedagogik genom att förstå hur relationen mellan undervisning genom konst, meningsskapande och intra-aktivt lärande är sammanvävd med världen. Teorin om performativ pedagogik består av (1) intra-aktion mellan konstskapande, undervisning och lärande; en teoretisk modell för lärande genom att 'vara och bli' och (2) de performativa lärprocesserna, som meningsskapande av intra-aktivt lärande. Utforskningen av intra-aktion mellan (a) den dramatiska spänningen och den pedagogiska inriktningen, (b) konstframställning, lärande och undervisning och (c) tid, rum och materialitet kräver; ett tankesätt av självmedvetenhet, erkännande av kritiskt tänkande kring binariteter och omfamning av möjligheterna att uppmuntra diffraktioner.
Sammanfattningsvis har denna studie bidragit till (1) kunskap om performativa och pedagogiska principer i performativt lärande som meningsskapande av intra-aktivt konstskapande, undervisning och lärande, (2) teoretiska bidrag till att utveckla en modell för lärande genom att vara och bli som performativ pedagogik och (3) metodologisk medvetenhet om intra-aktivt och diffraktivt lärande som tillblivelse av kunskap, sammanvävd med världen i dess tillblivelse.ei tietoa saavutettavuudest
TEXTaiLES – TEXTile digitisAtIon tooLs and mEthodS for cultural heritage
No full textEsimerkki ECCCH-hankekonsortiosta (työkalut/tekstiilien digitointi ja tekoäly) Digime 2024: Digitaalisen kulttuuriperinnön horisontit -seminaarin paneelin taustamateriaaleissa 10.10.2024
Koha in Finnish Libraries
No full textPresentation for the visit by De Vlaamse Vereniging voor Bibliotheek, Archief & Documentati
Potential clinical roles of an advanced practice nurse in the cardiological outpatient units in Finland – a scoping review
No full textThe study aimed to explore the existing clinical roles of advanced practice nurses in the cardiological outpatient units and their scope of practice in Europe and other Western countries, to find potential advanced practice nurses roles that could be implemented in the cardiological outpatient units in Finland. The research question was: which existing clinical roles of advanced practice nurses in Europe and other Western countries could be implemented in the cardiological outpatient units in Finland? The theoretical framework was based on the Caring Advanced Practice Nursing Model which was used in the results and discussion. The study used a scoping review method, guided by the Preferred Reporting Items Systematic Reviews and Meta-Analyses (PRISMA) extension guideline checklist. Qualitative content analysis was used to transform the data by interpreting meaningful units into codes that formed categories. The content latent approach analysis was utilised for newly detected codes to form the study’s categories that became the study’s results. The findings of the study resulted in the following three clinical role categories of advanced practice nursing: clinical, supportive and coordinative. These clinical roles of advanced practice nurses in Europe and other Western countries could be implemented in cardiological outpatient units in Finland
Valtateiden 4 ja 8 kehittäminen välillä Lapinkangas - Haaransilta Liminka
No full textValtatie 4 (E75) on tärkeä kansainvälinen yhteys ja Suomen merkittävin etelä-pohjoissuuntainen yhteys pääkaupunkiseudulta Keski-Suomen kautta Pohjois-Suomeen. Valtatie 4 on osa Eurooppa-tasoista TEN-T ydinverkkokäytävää ja valtatie 4 välillä Jyväskylä – Oulu on määritetty pääväylien palvelutasoluokkaan 1. Valtatien 4 kehittäminen tulevaisuudessa välillä Haaransilta – Haurukylä ei ole mahdollista nykypaikalleen.
Valtatien 8 Vaasa – Oulu-yhteysväli on osa Turun ja Oulun välistä tieyhteyttä. Valtatie 8 on myös Eurooppatie E8. Yhteysväli on länsirannikon tärkein tieyhteys ja valtatie 8 on valtakunnallinen tason I pääväylä Vaasasta Kokkolaan ja tason II pääväylä Kokkolasta Ouluun. Se on myös osa TEN-T kattavaa verkkoa. Vuonna 2023 laaditussa ”Valtatien 8 Vaasa – Oulu uudelleenarviointi”- selvityksessä määritettiin valtatien 8 tavoitetila vuonna 2040.
Suunnittelualue sijoittuu Limingan kunnan alueelle ja on 10,6 kilometriä pitkä. Suunnittelualue sijoittuu Limingan kunnan keskustaajaman välittömään läheisyyteen ja kuuluu Oulun seudun työpaikka-alueeseen. Valtateillä on suuri merkitys seudullisessa arki- ja työmatkaliikenteessä, niiden yhdistäessä ympäristökuntien alueita toisiinsa. Liikennemääristä on nähtävissä erityisesti seudullisen arki- ja työmatkaliikenteen painottuminen valtateiden välille Oulu – Raahe- akselille. Alueella on voimassa Pohjois-Pohjanmaan maakuntakaava. Suunnittelualue sijoittuu lähes kokonaisuudessaan yleiskaava-alueelle, asemakaavaa on vain pienellä osalla aluetta.
Valtatie 8 on nykyisin 2-kaistainen sekaliikennetie. Poikkileikkauksen leveys vaihtelee nykyisin välillä 9/7– 10/7 metriä. Nopeusrajoitus valtatiellä 8 on 80 km/h. Valo-ohjattujen liittymien kohdilla valtatien nopeusrajoitus on 60 km/h ja Haaransillan kiertoliittymän kohdalla 50 km/h.
Valtatien 8 tärkeimmät kehittämistarpeet ovat:
- liikenteen palvelutason parantaminen ja turvaaminen liikenteen kasvaessa
- liikenneturvallisuuden parantaminen
- sujuvuus ja häiriöttömyys (tasoliittymien aiheuttamien haittojen poistaminen)
- tasainen 100 km/h ajonopeus pitkämatkaiselle henkilöautoliikenteelle ja 80 km/h raskaalle liikenteelle
- päivittäisen työmatka- ja asiointiliikenteen matka-ajan minimointi ja ennakoitavuuden parantaminen
- poikittaisen liikenteen liittymisen turvaaminen valtatielle 8
Tavoitetilassa valtatie 8 on Tikkaperän ja Lapinkankaan väliseltä osaltaan 1+1-kaistainen keskikaiteella varustettu maantie. Lapinkankaan ja Haaransillan välillä valtatie 8 on 2+2- kaistainen keskikaiteella varustettu maantie, jossa liittymät ovat eritasoliittymiä. Valtatien 8 tavoitenopeus on 100 km/h. Hanke parantaa pitkämatkaisen tavaraliikenteen sujuvuutta ja matka-aikojen ennakoitavuutta huomattavasti. Liikenneturvallisuus paranee niin, että henkilövahinkoihin johtaneet onnettomuudet vähenevät lähes 50 %. Paikallisen liikenteen asema paranee liittymisen valtatielle helpottuessa.
Hankkeesta on laadittu suunnittelutyön aikana suunnitteluperusteet sekä hankearviointi. Vaiheittain toteu¬tettavan parantamisen kustannusarvio on 100,5 M€ (mr-ind 145; 2020=100). Hankkeen hyötykustannussuhde (H/K) on 1,38. Asetetut palvelutasotavoitteet sekä hankkeen tavoitteet toteutuvat kokonaisuutena hyvin.ei tietoa saavutettavuudest
How do teachers support students with selective mutism in school? : Teachers' perspectives on selective mutism and their intervention methods
No full textÅngestproblematik blir allt vanligare bland barn och unga, vilket ofta påverkar deras skolgång negativt. En specifik form av ångeststörning som förekommer hos elever är selektiv mutism, ett tillstånd där barn i situationer som exempelvis skolan, upplever så stark ångest att de förlorar förmågan att tala.
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i grundskolor i Österbotten, Finland, stödjer elever med selektiv mutism för att främja deras skolgång. Fokus ligger på att identifiera vilka specifika interventionsmetoder och strategier som lärare tillämpar i arbetet med dessa elever. Dessutom syftar studien till att kartlägga lärarnas kunskaper kring selektiv mutism och vilka ytterligare resurser och verktyg de anser sig behöva för att effektivt undervisa elever med denna diagnos, då tidigare forskning om selektiv mutism är begränsad.
Följande forskningsfrågor utgör studiens ramverk:
1. Hur stödjer lärare elever med selektiv mutism i skolmiljön?
2. Vilka verktyg och resurser efterfrågar lärare i mötet med elever som har selektiv mutism?
Studien är en kvalitativ undersökning baserad på både vetenskapliga artiklar och intervjuer med speciallärare och klasslärare verksamma i svenskspråkiga grundskolor i Österbotten. Totalt deltog 14 lärare i studien.
Studien visar att det finns ett brett spektrum av interventionsmetoder som kan tillämpas för att stödja elever med selektiv mutism. Resultaten betonar vikten av att individanpassa insatserna utifrån varje elevs unika behov och förutsättningar. En central insikt är att dessa elever behöver tid och utrymme för att utveckla sin förmåga att tala och de inleder verbal kommunikation först när de känner sig redo. Lärarnas roll blir därför att skapa en trygg och förtroendefull miljö, där eleverna successivt kan känna sig bekväma att uttrycka sig. Vidare framkommer det tydligt att lärarna efterfrågar mer kunskap om diagnosen selektiv mutism samt ytterligare resurser. Detta behov är särskilt kopplat till att kunna tillämpa tidiga och förebyggande insatser, vilket kräver både ökade kunskaper och mer tid att arbeta individuellt med dessa elever
Speciallärarens roll vid genomförandet av stöd i småbarnspedagogik och förskola : en fallstudie
No full textDenna studie handlar om speciallärarens roll vid givande av stöd i småbarnspedagogik och förskola. Studien har sin teoretiska grund i riktlinjer och styrdokument som stöder speciallärarens arbete, samt teorier om inkludering och speciallärarens roll i småbarnspedagogik och förskoleundervisning.
Syftet är att undersöka och belysa vilken roll specialläraren har i förverkligandet av det specialpedagogiska stödet i en inkluderande småbarnspedagogik och förskola, samt vilka framtidsvisioner och utvecklingsförslag som finns för detta stöd. Utgående från syftet har följande forskningsfrågor utformats:
1. Hur utformas och implementeras det specialpedagogiska stödet av specialläraren inom en inkluderande småbarnspedagogik och förskola?
2. Vilka faktorer anser specialläraren vara viktigast för att identifiera barns stödbehov och genomföra det specialpedagogiska stödet effektivt?
3. Vilka framtidsvisioner och utvecklingsförslag finns det för den specialpedagogiska verksamheten?
Studien är en fallstudie genomförd i en kommun i Sydvästra Finland och bygger på en kvantitativ forskningsdesign med kvalitativa inslag. Data samlades in via en webbenkät riktad till speciallärare inom småbarnspedagogik. Samtliga speciallärare i kommunen bjöds in för att säkerställa en omfattande bild av verksamheten.
Resultaten visar att speciallärarna fokuserar på att skapa inkluderande miljöer och anpassningar efter barnens behov, med ett större fokus på konsultation och samarbete än på direkt arbete med barnen. Trestegsstödet är centralt men stöter på utmaningar som byråkrati och resursbrist. Effektivt stöd kräver tidig observation, samarbete och tillgång till utbildad personal. Framtidsvisionerna betonar behovet av att minska administrativ börda, förbättra samarbetet, öka det direkta stödet till barnen och säkerställa kontinuerlig kompetensutveckling. För att utveckla verksamheten krävs mer resurser, bättre strukturer och ett mer omfattande samarbete mellan professionerna.
Studien visar att det specialpedagogiska stödet inom småbarnspedagogik och förskola är beroende av mångprofessionellt samarbete, individanpassat stöd och förståelse för barns utveckling. Speciallärarnas roll har blivit mer konsultativ, men praktiska utmaningar som tids- och personalbrist påverkar stödet. För att förbättra stödet behövs investeringar i resurser, strukturer och samarbete
Associations between objective measures of performance-related characteristics and perceived stress in young cross-country skiers during pre-season training
No full textMonitoring performance-related characteristics of athletes can reveal changes that facilitate training
adaptations. Here, we examine the relationships between submaximal running, maximal jump performance (CMJ), concentrations of blood lactate, sleep duration (SD) and latency (SL), and perceived stress (PSS) in junior cross-country skiers during pre-season training. These parameters were monitored in 15 male and 14 females (17 ± 1 years) for the 12-weeks prior to the competition season, and the data was analysed using linear and mixed-effect models. An increase in SD exerted a decrease in both PSS (B
= -2.79, p ≤ 0.01) and blood lactate concentrations during submaximal running (B = -0.623, p ≤ 0.05). In
addition, there was a negative relationship between SL and CMJ (B = -0.09, p = 0.08). Compared to males, females exhibited higher PSS scores and little or no change in performance-related tests. A significant interaction between time and sex was present in CMJ with males displaying an effect of time on CMJ performance. For all athletes, lower PSS appeared to be associated with longer overnight sleep. Since the females experienced higher levels of stress, monitoring of their PSS might be beneficial. These findings have implications for the preparation of young athletes’ competition season
Advanced Machine Learning Techniques for Analyzing and Modeling Human Computer Interaction in Kongsberg Maritime’s Remote Operation Center
No full textLegitimitetsstrategier i hållbarhetsrapportering : Analys av legitimitetsstrategier i finska träförädlingsindustrins hållbarhetsrapportering
No full textInnehållet i hållbarhetsrapporter har under längre tid tagit emot med stor skepsis. Fastän det har med tiden reglerats och standarder har tillkommit. Det har dock under en längre tid saknats en accepterad standard som berättar vad som ska tas med eller hur information ska tas upp. Företagen är mer än någonsin under granskning om vad de publicerar och hur de väljer att dela med sig av information. Legitimeringen av företagens verksamhet är i och med det hotad av det ökade behovet av information som intressenter kräver. Det är på grund av det behoven som företagen idag rapporterar mera omfattande i sina hållbarhetsrapporter. Företagen rapporterar de negativa aspekterna som tillkommer från deras verksamhet, även fast sådan information kan ha en negativ inverkan väljer företag att i allt högre grad att rapportera om sådant. Vid publiceringen av sådan information väljer företag olika strategier för att kunna bevara/reparera sin legitimitet som kan en påverkas av informationen.
Avhandlingens syfte är att få större förståelse hur företag inom en tung industri väljer att publicera information av negativ karaktär i deras hållbarhetsrapporter samt vilka legitimitetsstrategier och retoriker företagen använder sig av. Tidigare studier visar att företag aktivt använder sig av legitimitetsstrategier vid publicering av information av negativ karaktär.
Resultatet i avhandlingen visar att företag inom tung industri aktivt använder legitimitetsstrategier i sina hållbarhetsrapporter för att hantera negativ information. Analysen identifierade att de tre retorikerna – strategisk, institutionell och politisk – användes i relativt lika hög grad, vilket tyder på att företagen balanserar olika strategier för att möta sina legitimitetsbehov. Intervjuerna såväl innehålls lyfte dock särskilt fram den strategiska retoriken som mest framträdande, med fokus på korrigerande handlingar och transparens, vilket indikerar att denna strategi upplevs som särskilt effektiv för att stärka trovärdigheten inför intressenter. Resultatet stödjer också den institutionella teorins förklaringskraft, då de stora likheterna mellan företagens rapporter, särskilt i hanteringen av negativ information, pekar på en stark anpassning till branschspecifika normer och förväntningar