National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Stordriftsfördelar i bröstcancervården : Hur välfärdsområdens storlek påverkar bröstcancervårdens direkta kostnader i Finland
No full textDenna studie undersöker huruvida större välfärdsområden i Finland har lägre bröstcancerkostnader per capita. Den teoretiska utgångspunkten baseras på teorin om stordriftsfördelar, enligt vilken större enhet kan uppnå kostnadseffektivitet genom spridning av fasta kostnader och ökad specialisering. Studien fokuserar på direkta bröstcancerkostnader och deras relation till välfärdsområdenas befolkningsstorlek.
Befolkningsstorleken är måttet på välfärdsområdens storlek i denna studie. Syftet med studien är att analysera om totala bröstcancerkostnader påverkas av välfärdsområdets storlek samt att identifiera vilka kostnadstyper som i högst grad påverkas av befolkningsstorlek. Forskningsfrågan i studien är: Har större välfärdsområden en lägre ekonomisk börda av bröstcancervård än mindre välfärdsområden? För att undersöka detta används ekonometriska metoder, där modellen för slun1pmässiga effekter tillämpas för att fånga variationen av bröstcancerkostnader mellan olika välfärdsområden över tid samt mäta effekten av befolkningsstorlekens påverkan på totala kostnaderna och kostnadskomponenterna bröstcancervården i Finland.
Resultaten visar att stö1Te välfärdsområden uppnår stordriftsfördelar i organiseringen av bröstcancervården, vilket ligger i linje med den teoretiska utgångspunkten om att större enheter kan uppnå högre kostnadseffektivitet genom stordriftsfördelar. Storleken av välfärdsområdet mäts med befolkningsstorlek. Enligt analysen minskar de totala bröstcancerkostnaderna per capita med 0,36 % när befolkningen ökar med 1 %. Däremot påvisades ingen signifikant effekt av befolkningsstorleken på medicinkostnaderna, vilket tyder på att dessa kostnader inte påverkas av skalfördelar i samma utsträckning som andra vårdkostnader. Däremot noterades en kraftig ökning i medicinkostnaderna mellan 2014 och 2021, då kostnaderna steg med cirka 70 procent under denna period. Befolkningens storlek hade dock en tydlig effekt på vårdkostnaderna. En 1- procentig ökning av befolkningen leder till en minskning av kostnaderna för specialiserad sjukvårdsavdelningsvård per capita med 0,782 % samt en minskning av kostnaderna för besök inom specialiserad vård per capita med 0,447 %. Dessa resultat indikerar att större välfärdsområden kan organisera vården mer kostnadseffektivt, sannolikt genom en större spridning av fasta kostnader över en större patientgrupp, effektivare resursfördelning, bättre kapacitetsutnyttjande samt ökade möjligheter till specialisering.
Slutsatserna bekräftar att välfärdsområdets storlek spelar en viktig roll i kostnaderna inom bröstcance1vården, särskilt inom vårdtjänster. Däremot är medicinkostnader mindre känsliga för stordriftsfördelar, vilket kan bero på prissättningsstrukturer och begränsad förhandlingsmakt inom läkemedelsupphandling. Studien bidrar till en ökad förståelse av hur välfärdsområdens storlek påverkar bröstcancerkostnaderna och kan därmed vara relevant för beslutsfattare vid planering av sjukvårdensstruktur- och tjänster
Varsinais-Suomen maaseututilastot 2024
No full textJulkaisuun on koottu Varsinais-Suomen keskeisimpiä maaseututilastoja vuodelta 2024, sekä joitakin pidemmän aikavälin kehityskulkuja tilastomuodossa. Maatalouden keskeisiä tunnuslukuja on tarkasteltu myös Satakunnan osalta, sillä vuodenvaiheessa Varsinais-Suomi ja Satakunta muodostavat Lounais-Suomen elinvoimakeskuksen.ei tietoa saavutettavuudest
Förebyggande av rekrytering av barn och unga till gängkriminalitet : En analys ur preventiva verksamheters perspektiv
No full textSyftet med denna studie är att ur de preventiva verksamheternas perspektiv undersöka professionellas perspektiv på hur barn och unga rekryteras till gängkriminalitet samt vilka strategier som kan användas för att motarbeta denna process. Studien fokuserar på gängkriminalitet, våldsgärningar och marginalisering, med speciell betoning på hur barn i riskzonen kan identifieras och hur rekryteringen kan förhindras. Forskningsfrågorna rör de faktorer som bidrar till rekryteringen samt vilka arbetssätt och verksamheter som är mest effektiva i det förebyggande arbetet. Frågorna är: ”Hur identifiera barn i riskzonen så att de inte kommer in i gängkriminalitet?”, ”Hur förhindra rekryteringen av barn till gängbrottslighet?”, ”Vilka faktorer bidrar till att unga rekryteras till gäng och våldsamma grupper?” och ”Vilka strategier kan utvecklas för att förebygga våld och stödja unga i riskzonen?”. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med fem professionella aktörer inom förebyggande verksamheter för barn och unga. Det insamlade materialet har analyserats genom tematisk analys. Som teoretisk utgångspunkt används Erik H. Eriksons utvecklingsteori, Travis Hirschis teori om sociala band och Albert Cohens subkulturteori. Eriksons teori belyser identitetsutvecklingens betydelse och hur brist på tillit och känslan av gemenskap kan öka risken för att dras in i gäng. Hirschis teori bidrar med en förståelse för hur svaga sociala band till familj, skola och samhället kan öka risken för avvikande beteenden. Cohens subkulturteori förklarar hur ungdomar i utsatta situationer kan dras till kriminella grupper som ett sätt att skapa en alternativ gemenskap med egna normer. Studiens resultat visar att rekryteringen av barn och unga till gängkriminalitet påverkas av en kombination av individuella, sociala och strukturella riskfaktorer. De intervjuade lyfte som exempel på centrala riskfaktorer fram svårigheter i skolan, brist på trygga vuxna relationer och socialt utanförskap. Samtidigt betonade de vikten av tidiga och anpassade insatser mellan skola, socialtjänst, polis och övriga aktörer verksamma inom området för att förebygga rekrytering. Digitaliseringens roll och resursbrist identifieras som utmaningar i det förebyggande arbetet. I studien framkommer behovet av att vidareutveckla och anpassa strategier och arbetssätt för att kombinera tidiga stödåtgärder. För att effektivt motarbeta gängkriminalitet bland unga krävs också stärkta sociala band och ökad kunskap om digitaliseringen
Social Exclusion of Women in Climate Change Adaptation Strategies : A Cae Study of Women in Bangladesh
No full textIn this thesis, I investigate how Bangladeshi climate adaptation policies include or
exclude women in gender-responsive policy plans.
This study investigates how Bangladeshi climate adaptation plans address women in
response to their unique needs, vulnerabilities, access to resources, and decisionmaking and leadership. Through the lens of social exclusion theory of Ruth Levitas’
multidimensional concept of social exclusion and Amartya Sen’s distinctions between
active and passive exclusion, this research explores how the concepts of exclusion and
inclusion are reflected in the ways selected policies address a context of
environmental crisis in Bangladesh. These policies were analyzed using qualitative
thematic analysis approach. The thesis shows that in some ways both policies address
women but also exclude certain details that women’s unique vulnerabilities. The
critical analysis of the policies identifies gaps in the policies, and suggests reforms,
livelihoods improvements of women, to ensure that women can be active participants
in climate change governance
Hur förstår marknadsföringsbeslutsfattare kopplingen mellan varumärke och kundupplevelse? : En multipel fallstudie som jämför produkt- och tjänstebaserade företag
No full textDigitalization is reshaping customer interactions and behaviors, compelling companies to adapt their branding and customer experience (CX) practices to this highly interconnected world. To meet customer demands and stand out among competitors, it has become essential to ensure that branding and CX practices align, reflecting the brand throughout the customer journey. However, this is challenging due to multiple factors and requires a holistic approach, including collaboration across teams, which many companies struggle to accomplish. Although studies have investigated this topic, many are general and lack actionable guidelines for marketers. Additionally, none have done so from the perspective of marketing decision-makers while comparing product- and service-based companies. This perspective is important to gain managerial insights while exploring potential differences and similarities between business models. Hence, this study aimed to bridge this gap by exploring how marketing decision-makers perceive and lead the connection between brand and CX efforts, and whether any differences between product- and service-based companies could be identified. Additionally, it sought to investigate whether departmental silos, which hinder companies from fully aligning branding and CX, could be identified. This was a vital aspect to explore due to its significant impact on the alignment.
The study’s objective was addressed by answering five research questions concerning both the theoretical and practical aspects of the connection, differences between business models, measures used for aligning branding and CX, and suggestions for alignment. To gain a rich understanding of the participants’ perceptions and their companies’ internal processes, a qualitative research method was chosen. Data were collected through ten semi-structured interviews with eight marketing decision-makers and one CX Director from the marketing agency that acted as the commissioner of this study. Surprisingly, the managerial perceptions did not differ between the two business models. Instead, similarities were observed among the marketing agency’s clients, suggesting that marketing agencies can significantly influence managerial understandings. However, service-based companies seem to translate their theoretical understanding of how to align branding and CX more effectively into practice. Nonetheless, it is vital to consider the increasing challenge of categorizing companies as product- or service-based, as the traditional distinction is becoming blurred, and many companies have implemented hybrid business models. In contrast to previous studies on organizational silos, none were observed in this study. Different factors may play a role in this, and the complexity of identifying such silos must be considered. Lastly, there is a notable lack of metrics to measure the alignment between branding and CX initiatives. The absence of such measurements makes it more challenging for companies to ensure complete alignment. Based on these findings, this study suggests a concrete framework for aligning branding and CX. Furthermore, the study has both confirmed theoretical findings identified in prior studies and contributed new valuable insights from this unique perspective that contributes to both literature and practice
Reklamstrategier för internationell framgång : En innehållsanalys av Nikes kulturella anpassning
No full textDenna studie undersöker hur globala varumärken, med fokus på Nike, tillämpar kulturell anpassning i sin reklamstrategi för att uppnå internationell framgång. Syftet är att belysa hur varumärken kan balansera lokal relevans med en sammanhållen global varumärkesidentitet, samt att identifiera de mest framträdande komponenterna i denna process. Forskningen använder bland annat Hofstedes kulturella dimensioner och låg kontra högkontextkultur som teoretisk utgångspunkt.
Studien baseras på en kvalitativ innehållsanalys av sex reklamkampanjer från olika delar av världen (Kina, USA, Turkiet, Saudiarabien, Indien). Dessa kampanjer analyseras för att förstå hur globala varumärken som Nike navigerar kulturella skillnader och stärker sin internationella position genom anpassade reklamstrategier. De huvudsakliga forskningsfrågorna som besvaras i denna studie är: Vad innebär kulturell anpassning inom marknadsföring för globala företag? Vilka specifika kulturella anpassningar kan göras i reklamer för att öka genomslagskraften på målmarknaden? Hur använder Nike kulturell anpassning i sina reklamvideor? Hur kan globala företag stärka sin globala närvaro samtidigt som de anpassar sig till lokala kulturer?
Genom att undersöka dessa frågor visar resultatet att kulturella värderingar och budskap samt lokala traditioner och normer har en stor inverkan på reklamen. Vidare framkommer att visuella element, språk, retorik och användning av lokala förebilder är viktiga faktorer för att skapa engagemang och relevans. Slutsatsen av studien är att globala företag genom att förstå och tillämpa kulturella skillnader i sin reklam kan stärka sin varumärkesidentitet och skapa bättre anknytning till målmarknaden, samtidigt som de upprätthåller en global närvaro på olika marknader
En resa från elitidrott till yrkeskarriär : En kvalitativ studie om hur erfarenheter från elitidrotten kan komma till användning i övergången till yrkeslivet
No full textVad händer när en elitidrottskarriär tar slut och ett helt nytt yrkesliv ska börja? Denna studie syftar till att undersöka hur upplevelser och erfarenheter från elitidrott påverkar idrottarens resa in i arbetslivet. Studien fokuserar på att identifiera hur före detta finländska elitidrottare upplever denna övergångsprocess samt vilka faktorer som påverkar eller utmanar deras möjligheter att anpassa sig i nya yrkesroller. Centrala teman omfattar karriärövergång, kunskapsöverföring och identitet.
Avhandlingen har två forskningsfrågor: 1) Vilka färdigheter utvecklas genomen karriär inomelitidrott, och på vilka sätt kan dessa färdigheter tillämpas i en ny yrkeskarriär? 2) Hur upplever före detta elitidrottare övergången från idrott till ny karriär, och på vilket sätt påverkar det deras identitet? För att besvara dessa forskningsfrågor bygger avhandlingen på en kvalitativ analysmetod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med före detta finländska elitidrottare som tävlat på internationell nivå och därefter gått vidare till olika yrkesbranscher. Genom att tolka deras berättelser syftar studien till att ge insikt i hur tiden som elitidrottare har bidragit till deras utveckling av olika färdigheter som är användbara i arbetslivet, samt vilka hinder och utmaningar de eventuellt har mött. Studien syftar till att öka förståelsen för hur färdigheter från elitidrotten kan överföras till andra samhällssektorer och därmed bidra till individens fortsatta professionella utveckling.
Resultatet visar att övergången ofta präglas av identitetsförlust, osäkerhet för framtiden och ett behov av socialt stöd. Att lämna en starkt cementad idrottsidentitet kan skapa ett tomrum, men också ge utrymme för personlig utveckling. Övergången blev tydligt lättare för demsomtidigt kombinerat idrott med utbildning eller annan karriärplanering, och somhaft tillgång till stödfunktioner. Färdigheter som målfokusering, disciplin, stresstålighet och ledarskapsförmågor är direkt användbara i arbetlivet, men det krävs ofta att både internt och externt stöd för att omvandla dessa tillgångar till nya sammanhang. Studien visar att övergången inte är ett avslut, utan en pågående process där både individens resurser och omgivningens insatser spelar avgörande roller. Genom att lyfta fram elitidrottares erfarenheter bidrar studien till en djupare förståelse för hur idrottskarriären kan fungera som grund för fortsatt personlig och professionell utveckling
”Hon var den enda, som kunde ta hand om garvarn och göra honom till ett vackert lik” : Kvinnligt arbete och expertis bland liktvätterskor i Österbotten 1870–1920.
No full textInnan sjukvårdens modernisering i Finland så var döden placerad i hemmen och lokalsamhället ansvarade för hanterandet av både döende och döda. Liktvättningen och svepningen var en av de centrala sederna som förberedde den döde för sin sista vila. Den här avhandlingen fokuserar på Österbottens svenskspråkiga bygder under tiden 1870–1920 och de särskilda kvinnor som tvättade och svepte de döda. Kvinnors arbete har i allmänhet tillägnats lite plats i historieskrivningen och få vetenskapliga verk behandlar liktvättningen i Finland. För att studera liktvätterskornas samhälleliga betydelse nyttjas begreppen arbete och expertis som teoretiskt ramverk. Analysen utgår från historikern Eric H. Ashs teoretiska modell för tidigmodern expertis och rör sig runt kärnfrågan Var liktvätterskorna en form av experter? Därtill behandlas även liktvättningens orsaker, betydelse av ålder och kön för yrket och den sociala kontexten.
Avhandlingens källmaterial består av svar från frågelistan SLS 880 Traditioner om Död och begravning (1966–1967) insamlad vid Folkkultursarkivet (SLS). Med närläsning och Ash expertiskriterium som utgångspunkt lyfts liktvätterskorna fram i analysen som aktiva och betydelsefulla samhällsmedlemmar. Kvinnors arbete har länge förknippats med en privat sfär placerad i hemmen, men liktvätterskorna som ambulerade i andras hem uppfyllde en viktig, offentlig roll. Uppgiften var mångfacetterad och ställde höga krav på den praktiserande som skulle uppvisa såväl praktiska som sociala kunskaper. Liktvättningen hade en både separerande och förenande funktion mellan levande och döda. Döden liknade hellre en resa än ett omedelbart, definitivt slut och liktvätterskan uppfyllde således en ledsagande uppgift i att lotsa den döde till sin sista viloplats. Därtill kunde liktvätterskan genom sin framställning av kroppen påverka hur anhöriga bearbetade sin sorg. Arbetet var också riskfyllt och själsligt påfrestande, vilket fordrade stark moral.
I analysen framkommer det att erfarenhet utgjorde en av grundpelarna för ett framgångsrikt utförande av uppgiften. Således framträder ålder, kön och personliga upplevelser om liv och död som viktiga faktorer. Liktvätterskorna saknade formell utbildning, men uppvisade även fördjupad, teoretisk kunskap genom sin långa erfarenhet. Tillsammans med andra vårdutövare, både lekmän och bildade kommunala läkare och präster, så upprätthöll de på landsbygden ett vårdsystem för döende och döda. Arbetsrelaterade titlar var ovanliga för kvinnor vid tiden, men benämningen liktvätterska vittnar om att uppgiften var mer än bara en syssla, utan även en statusfaktor. Många liktvätterskor var beroende av sitt arbete för att försörja sig, men på samma gång var också samhället beroende av deras tjänster.
Avhandlingen visar hur teoretiska modeller, såsom Ashs, också kan tillämpas på en lokal och mer informell nivå för att inkludera kvinnors insatser under arbetsbegreppet och lyfta fram specialiserad kunskap. Genom att fokusera på dessa särskilda grupper av individer kan nya perspektiv på döden, arbete och genus blottas
