National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Ger satsningar på ESG ökad lönsamhet? : En empirisk studie av finländska börsnoterade företag före och efter covid-19-pandemins utbrott
No full textFöretagens huvudsakliga uppgift har länge ansetts vara endast vinstmaximering med syfte att generera högre avkastning för aktieägare. I takt med att intresset för hållbar utveckling och medvetenheten kring hållbarhet har ökat, har även synen på företagens uppgift förändrats. Företagens samhällsansvar och satsningar på hållbarhet (ESG) betonas alltmer då strategier kring olika verksamheter arbetas fram. Ytterligare har covid-19-pandemin gjort att fler företag har insett vikten av att arbeta för en mer hållbar framtid.
Syftet med avhandlingen är att undersöka ifall högre satsningar på hållbarhet även kan öka lönsamheten inom företaget. Därtill undersöks om och hur detta samband har påverkats av covid-19 pandemins utbrott år 2020. Således undersöker avhandlingen ifall ESG-satsningar är något som kan vara av ekonomiskt intresse för företag och om de dessutom kan bidra med en ökad stabilitet under ekonomiska nedgångar. Avhandlingens argumentation utgår ifrån ekonomisk teori samt tidigare forskning inom området.
För att utföra undersökningen används data för finländska börsnoterade bolag mellan åren 2016 2023. Företagens hållbarhetssatsningar mäts genom ESG-poäng som baseras på företagens prestationer inom olika delområden, och lönsamheten mäts genom tre olika utfallsvariabler (Tobin’s Q, aktiepriser och ROA). För estimeringen av effekterna tillämpas fixa effekter både på företags- och årsnivå, och kontrollvariabler för skuldsättning samt utgifter för forskning och utveckling (FoU) inkluderas. För estimeringen av effekterna före och efter pandemins inledning avgränsas samplet till 2016–2019 respektive 2020–2023, och därefter estimeras de valda modellerna på nytt.
Resultaten indikerar varierande effekter av ESG-poängen på de olika lönsamhetsmåtten. Effekten av ökade ESG-satsningar är negativ för Tobin’s Q och aktiekurserna, medan effekten på ROA är varierande beroende på modellspecifikation. Estimaten verkar således vara känsliga för förändringar i modellspecifikationerna, vilket även har påpekats i flertalet tidigare studier. Generellt sett visar dock resultaten på mycket små negativa effekter på företagens lönsamhet. Covid-19-pandemin verkar inte heller ha haft en betydande inverkan på dessa effekter på lönsamheten hos de finländska företagen.
Avhandlingens resultat ger intressanta implikationer av ESG-satsningars betydelse inom olika företag. Anmärkningsvärt är att de negativa effekterna av ökade ESG-satsningar främst uppmäts för de marknadsbaserade måtten. Detta kan tyda på att dessa mått är mera känsliga för förändringar och att redovisningsbaserade mått därmed påverkas mer av andra faktorer. Eftersom de finländska företagen redan befinner sig på relativt höga nivåer av ESG-satsningar, kan den övervägande andelen negativa effekter även visa på en avtagande marginalavkastning hos dessa investeringar, vilket är ett intressant område för fortsatta undersökningar
Bevisprövningen i sexualbrottsmål och möjliga felkällor i beslutsfattandet
No full textI sexualbrottsmål där bevisningen huvudsakligen vilar på parternas utsagor ställs höga krav på bevisvärderingen. Den fria bevisprövningen ger domstolen ett betydande handlingsutrymme att själv avgöra bevisens styrka och trovärdighet. När teknisk bevisning och ögonvittnen saknas begränsas bevisunderlaget till muntliga utsagor, vilket gör tillförlitlighetsbedömningen särskilt komplex. Forskning visar att domarens egna antaganden om mänskligt beteende kan påverka slutsatserna i våldtäktsmål, vilket ökar risken för att beslut grundas på subjektiva tolkningar snarare än en objektiv analys. Denna risk förstärks av insikter från rättspsykologin, som visar att kognitiva felkällor såsom heuristiker och biaser kan påverka beslutsfattandet. Följden kan bli att subjektiva element får ett otillbörligt genomslag i bevisprövningen, vilket i förlängningen hotar parternas rätt till en rättvis rättegång.
Syftet med avhandlingen är att undersöka hur domstolar värderar parternas trovärdighet i sexualbrottmål samt att identifiera potentiella felkällor i bevisprövningen och metoder för att motverka dem. I avhandlingen tillämpas främst en rättsdogmatisk metod där auktoritativa rättskällor tolkas och systematiseras för att klargöra domstolens bevisprövning och tillförlitlighetsbedömning i sexualbrottsmål. Eftersom bevisrätten är tvärvetenskaplig, kompletteras rättsdogmatiken med rättspsykologisk forskning. Detta är motiverat, eftersom domskäl inte ger full insyn i de kognitiva processer som ligger bakom besluten. I avhandlingen behandlas särskilt heuristiker och kognitiva biaser inom den kognitiva psykologin, eftersom dessa kan ge upphov till felkällor i bevisprövningen. Avhandlingens forskningsmetoden är därmed multidisciplinär och till viss grad interdisciplinär.
Vid tillförlitlighetsbedömningen av personbevisning i sexualbrottmål har Högsta domstolen betonat att prövningen inte bör baseras på individens yttre framtoning. I stället ska större vikt läggas vid utsagans faktiska innehåll. Avhandlingen visar att Högsta domstolen i regel tillämpar en mer noggrann och restriktiv bevisprövning än underrätterna i ord-mot-ord-situationer. Domstolen ställer också högre krav på indirekt bevisning och genomför en mer systematisk bedömning av alternativa händelseförlopp. De lägre instanserna tenderar däremot att i vissa fall använda allmänna erfarenhetsregler på ett sätt som speglar subjektiva uppfattningar om mänskligt beteende. När bevisningen i huvudsak bygger på muntliga utsagor blir beslutsfattandet också mer utsatt för olika kognitiva felkällor. Särskilt framträdande är tillgänglighetsheuristiken, representativitetsheuristiken samt förankrings- och anpassningsheuristiken. Dessa mentala genvägar kan leda till kognitiva snedvridningar, såsom bekräftelsebias, substitutionsbias, konjunktionsfelet och förväntningsbekräftelse.
För att motverka felkällor i bevisprövningen föreslås en förstärkning av utbildningsinsatser inom rättspsykologi för domare. Därutöver rekommenderas en implementering av mer systematiserade bevisvärderingsmetoder såsom hypotesmetoden, för att öka prövningens objektivitet och noggrannhet. Dessutom föreslås användningen av pro et contra-metoden i domstolens domskäl. För att motverka systematiska tankefel rekommenderas även användning av checklistor som stöd för en mer kritisk och strukturerad bevisprövning
Utsläppsminskningar och ekonomiska fördelar : hur kan investeringar i lågutsläppslösningar motiveras?
No full textBehovet för att minska på sina utsläpp berör eller kommer att beröra de flesta europeiska företag inom snar framtid. Skärpt lagstiftning kombinerat med ökad miljömedvetenhet hos slutkunder, samt fördelar utsläppsminskningar kan medföra, bidrar till ett ökat behov för företag att skapa mera miljömässigt hållbara affärsmodeller. Att uppnå utsläppsminskningar kräver dock ofta omfattande investeringar, såsom ny utrustning för att möjliggöra mindre utsläppsintensiva affärsmodeller. Med detta i åtanke kvarstår frågan om vilka incitament det finns för företag att satsa på utsläppsminskningar. Avhandlingen ämnar därmed besvara frågan ”Hur kan företag motivera satsningar i utsläppsminskningar?”.
Studien bygger på en flerfallstudie där representanter från företag som erbjuder logistiktjänster både på marina sidan och landsvägssidan intervjuades. Med hjälp av intervjuerna skapades en förståelse om vilka fördelar företagsrepresentanterna ansåg att utsläppsminskningar kan och inte kan medföra. Därtill gjordes en omfattande litteraturgranskning vars resultat tillsammans med avhandlingens teoretiska ramverk jämfördes med intervjuernas resultat. Med hjälp av dessa resultat tangerades också studiens syfte, alltså att att granska hur företags satsningar på utsläppsminskningar påverkar deras kapitalkostnader och lönsamhet.
Studiens resultat visar att företag motiverar sina investeringar i utsläppsminskningar främst för att uppfylla striktare krav från lagstiftning, samt för att ligga i framkanten av utvecklingen. Trots att forskningslitteraturen pekar på flera potentiella finansiella fördelar, upplever företagen dessa som svåra att identifiera och kvantifiera. Därför måste investeringar i utsläppsminskningar också vara ekonomiskt hållbara för att vara genomförbara
Manufacturing and degradation of polymer/bioactive glass composite films
No full textThe aim of this work was to polymerize poly(trimethylene carbonate) (PTMC), produce composites of PTMC and bioactive glass 45S5, and study the degradation of these composites compared with pure PTMC in tris(hydroxymethyl)aminomethane (tris)-lipase solution. With the tris-lipase solution it is possible to approximate the degradation rate of the material within the human body. PTMC, a biodegradable polymer, has garnered attention for its use in bioabsorbable surgical sutures and other medical devices, while bioactive glass 45S5, known commercially as Bioglass®, is a widely studied material for biomedical applications such as regeneration of bone tissue. The composites were initially prepared using melt compounding; however, unsatisfactory results led to the adoption of solvent casting for film fabrication. The degradation of the composites and pure PTMC were monitored using micro-computed tomography (micro-CT), scanning electron microscopy (SEM), gel permeation chromatography (GPC), and differential scanning calorimetry (DSC). This study provides insights into the degradation behaviour of PTMC-bioactive glass composites, contributing to the development of advanced biomaterials for medical applications
75 Taistelijan mieli
No full textMitä mielessä tapahtuu, kun taistelija kohtaa äärimmäistä painetta tai uhkaa? Miten tällaisesta tilanteesta voi jatkaa eteenpäin? Paljon toivottu podcast-jakso taistelijan mielestä!
Sota jättää sekä fyysisiä että henkisiä jälkiä. Samaan tapaan taistelijan toimintakyky rakentuu kehon ja mielen voimasta ja niiden yhteistyöstä. Millainen on toimintakykyinen taistelija? Mitkä tekijät ylläpitävät tai horjuttavat toimintakykyä? Mitä on psyykkinen ensiapu?
Jaksossa käsitellään myös eettistä toimintakykyä ja moraalista stressiä. Millä tappamista oikeutetaan, ja missä kulkevat eettiset ja moraaliset rajat?
Kuuntele asiantuntijoiden vinkit oman toimintakykysi kehittämiseen ja osallistu taktiseen hengitysharjoitteeseen!
Keskustelua luotsaa kenttärovasti Risto Kaakinen Maanpuolustuskorkeakoulusta. Hänen kanssaan keskustelemassa ovat Petteri Simola ja Janne Aalto Puolustusvoimien tutkimuslaitoksesta. Petteri Simola on tutkimuslaitoksen toimintakykyosaston sotilaspsykologian tutkimusalajohtaja ja Maanpuolustuskorkeakoulun sotilaspsykologian dosentti. Kenttärovasti Janne Aalto toimii tutkimuslaitoksen toimintakykyosaston Ihmisen suorituskyky sotilasympäristössä -tutkimusalan ja eettisen toimintakyvyn tutkijana
Supporting students with eating disorders in home economics : From the subject teachers perspective
No full textÄtstörningar är allvarliga mentala sjukdomar som drabbar i förhållandevis stor utsträckning barn och unga. Under barn- och ungdomsåren utspelar sig en stor del av individens liv och vardag i en skolkontext, och ätstörningar är således något som lärare kan komma att behöva beakta i sin undervisning. Det kan tänkas vara speciellt beaktansvärt för ämneslärare i huslig ekonomi, i och med matens centrala roll i ämnet och de svårigheter kring mat och ätande som förekommer vid ätstörningar.
Syftet med denna studie var att bidra med information kring hur elever med ätstörningar kunde stödjas i huslig ekonomi. Vidare är syftet med studien att åskådliggöra vilken beredskap lärarna har inför att stödja elever med ätstörningar i läroämnet, och således eventuella behov av vidare kunskap och stöd i uppgiften. Utifrån forskningens syfte har följande forskningsfrågor formulerats:
1. Vilka upplevelser har lärare i huslig ekonomi av att stödja elever med ätstörningar i sin undervisning?
2. Hur upplever lärare i huslig ekonomi sin beredskap att stödja elever med ätstörningar i sin undervisning?
En kvalitativ metod har tillämpats studien för att få svar på ovanstående frågor. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med fem ämneslärare i huslig ekonomi som under studiens genomförande undervisade läroämnet i skolor runtom i Svenskfinland. Lärarna hade i sin undervisning noterat svårigheter hos elever med ätstörningar i anslutning till ätande, matlagning och gruppen, och nämnde olika differentieringsmöjligheter som en stödjande åtgärd. Lärarens bemötande, lärarens förhållningssätt till mat och ätande, en trygg, omtänksam och pålitlig vuxen och klassrumsklimatet lyftes också fram som faktorer som kunde verka stödjande. Lärarna nämnde utmaningar i samband med att stödja elever med ätstörningar som hade med andra parter, stödets omfattning och resurser att göra. Resurser framhölls även som en faktor som möjliggör ett framgångsrikt stöd, jämte samarbete, huslig ekonomi som läroämne samt relationen mellan läraren och eleven. När det kommer till lärarnas upplevelser av beredskap antydde tre av lärarna att de upplevde sig ha god beredskap och resterande två lärare gav antydan om ett upplevt behov av vidare beredskap. Lärarnas upplevelser av beredskap studerades och diskuterades utifrån vad de upplever bidrar eller kunde bidra till en god beredskap, hur de upplever sina kunskaper kring ätstörningar i allmänhet, hurudant stöd de upplever finns tillgängligt för dem i dessa uppgifter samt vilket ansvar de upplever att läraren har i dessa situationer. Alla dessa faktorer kan tänkas ha en inverkan på hur lärarna upplever sin beredskap att stödja elever med ätstörningar i huslig ekonomi
Influencermarknadsföring för lyxvarumärken inom kosmetikbranschen : hur kvinnor använder sig av influencers i sin informationssökning
No full textInfluencermarknadsföring är en marknadsföringsstrategi som har vuxit avsevärt under de senaste åren. Denna form av marknadsföring används även av lyxvarumärken inom kosmetikbranschen, där influencers skapar olika typer av innehåll på sociala medieplattformar i syfte att öka varumärkets synlighet och nå ut till företagets målgrupp. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor använder sig av influencers i sin informationssökning för att kunna fatta ett köpbeslut gällande lyxkosmetik. Studien fokuserar särskilt på hur influencers trovärdighet uppfattas och hur denna i sin tur påverkar kvinnors informationssökning och köpbeslut.
Den teoretiska utgångspunkten utgår från tidigare forskning om influencers, influencermarknadsföringen för lyxvarumärken inom kosmetikbranschen, influencers trovärdighet, köpbeslutsprocess, samt informationssökning och komplext köpbeteende.
Studien genomfördes med en kvalitativ metod, där tre fokusgruppsintervjuer hölls med sammanlagt nio kvinnor i åldern 22–58 år. Studien bestod av två fokusgrupper med deltagare från generation z och en fokusgrupp med äldre deltagare från generationerna y och x. Syftet var att kunna jämföra yngre och äldre generationer för att undersöka om det finns variationer i hur de använder sig av influencers i sin informationssökning. Intervjuerna analyserades med tematisk analys, vilket möjliggjorde identifieringen av ytterligare teman. Vissa teman fanns redan innan den tematiska analysen genomfördes
Resultatet visar att de yngre kvinnor (generation z) främst använder TikTok för att söka information om lyxkosmetik, där de tar del av innehåll från influencers i form av bland annat recensioner och rekommendationer. Kvinnor från generation y och x använder sig inte av influencers för att söka information, utan främst för inspiration. Influencers trovärdighet visade sig vara en avgörande faktor för om konsumenterna väljer att använda dem som informationskälla. Smygreklam var något som påverkar konsumenternas förtroende negativt, därmed är det viktigt att influencers är transparenta. Mikro- och nano-influencers upplevdes som mer autentiska och pålitliga än större influencers. Dessutom ansågs långsiktiga samarbeten och mer naturligt innehåll vara mer trovärdigt.
Studien bidrar med en ökad förståelse för hur kvinnor använder influencers i sin informationssökning inför köp av lyxkosmetik, samt vilken betydelse influencers trovärdighet har inom influencermarknadsföring. Lyxvarumärken inom kosmetikbranschen kan dra nytta av denna studie när de planerar sin influencermarknadsföringsstrategi
