National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Vårdlärarens välmående och återhämtning : En kvalitativ litteraturöversikt
No full textVårdlärares välmående är avgörande för kvaliteten i vårdutbildningen och där med även för framtidens vårdpersonal. En ökad förståelse för återhämtning och välmående i denna yrkeskontext kan möjliggöra utveckling av arbetsmiljöförbättringar och förebyggande insatser, vilket i sin tur kan bidra till en mer hållbar arbetsmiljö och minska risken för utbrändhet.
Syftet med denna studie är att undersöka hur vårdläraren upplever sitt välmående. Frågeställningen för avhandlingen lyder på följande sätt: Hur beskrivs vårdlärarens välmående samt vad innebär återhämtning i denna kontext?
Studien inkluderade n=13 artiklar från två olika databaser (Cinahl, PubMed). Insamlingen av data påbörjades under hösten 2024 och slutfördes vid årsskiftet mellan 2024 och 2025. Sökord för datainsamlingen var ”hoitoalan opettajan työhyvinvointi”, ”hoitoalan opettajan työkyky” samt ”healthcare teacher occupational satisfaction AND occupational wellbeing”. Materialet analyserades sedan med tematisk analysmetod för att skapa huvudteman och besvara syftet och frågeställningen. Detta gjordes genom att identifiera faktorer som både gynnar och hämmar återhämtning och välmående i det insamlade materialet.
Resultatet av avhandlingen visar att vårdlärares återhämtning och välmående är starkt kopplade till både individuella, organisatoriska och existentiella faktorer. Faktorer som hämmar återhämtning inkluderar hög arbetsbelastning, brist på stöd, otillräckliga pauser samt svårigheter att koppla bort arbetet utanför arbetstid. Dessa belastningar påverkar inte bara yrkeslivet utan även privatlivet, vilket ökar risken för fysisk och psykisk utmattning. Samtidigt identifieras ett antal främjande faktorer, såsom god kollegial gemenskap, möjlighet till återhämtning under arbetsdagen, fysisk aktivitet, organisatoriskt stöd och en arbetsmiljö som tillåter variation, hanterbarhet och reflektion. Att kunna påverka sin arbetssituation, till exempel genom flexibla arbetstider och distansarbete, anses vara särskilt betydelsefullt för välmående och återhämtning. Resultaten understryker behovet av ett helhetsperspektiv där återhämtning förstås som en process integrerad i både arbetslivets struktur och människans värdegrund.
Denna studie bidrar med viktiga insikter som kan användas för att utveckla riktade stödinsatser för vårdlärare och samtidigt förbättra arbetsmiljön inom vårdutbildningarna
Tarkastelu reunaympäristön suistumis- ja törmäysturvallisuuden kehittämisestä maantieverkolla
No full textEuropan Unionin tavoitteena on, ettei kenenkään tarvitse kuolla tai loukkaantua vakavasti liikenteessä vuonna 2050. Lisäksi tavoitteena on kuolemien ja vakavien loukkaantumisten puolittaminen vuoteen 2030 mennessä vuoden 2019 tasosta. Liikenneturvallisuustavoitteen taustalla on Safe System -lähestymistapa, joka perustuu siihen, että liikennejärjestelmän eri tekijät luovat turvallisuuden yhdessä ja kompensoivat toistensa puutteita. Reunaympäristön suistumis- ja törmäysturvallisuus on erittäin tärkeä tekijä Safe System -näkökulmasta.
Tämä selvitys perustuu EU:n tieturvallisuusdirektiivin mukaisen verkonlaajuisen tieturvallisuusarvioinnin reunaympäristön inventoinnin tuloksiin. Siinä tunnistettuja törmäysriskikohteita olivat esimerkiksi kaidepuutteet kallioleikkausten, siltapilarien ja tasoristeyksien kohdilla sekä puusto, jalankulku- ja pyöräväylät, sivutieliittymät ja niiden rummut, portaalit, jyrkät luiskat sekä erilaiset rakenteet kuten mainostaulut, rakennukset, opastemerkit ja niiden jalustat. Tarkastelussa on mukana Tieturvallisuusdirektiivin soveltamisalan verkko, eli moottoritiet, TEN-T verkko ja pääväylät.
Reunaympäristön riskikohteiden parantamistoimenpiteiksi tunnistettiin yksityistiejärjestelyt, luiskien loiventaminen, puuston poisto, opasteiden korvaaminen ohjeiden mukaisilla, nykyisten kaiteiden parantaminen sekä uusien kaiteiden rakentaminen. Toimenpiteiden jaottelu noudatti liikenneturvallisuusvaikutusten arviointiohjelma VALA MT:n toimenpiteitä. Parantamiskokonaisuuksien osalta tunnistettiin vaikutukset liikenneturvallisuuteen, ympäristöön ja kustannuksiin. Vaikutusten arvioinnin kautta parantamiskokonaisuudet priorisoitiin sekä muodostettiin suositellut hankekokonaisuudet. Tarkastelujen pohjalta suositellaan toteutettavan:
- Olemassa olevien kaiteiden parantaminen ohjeiden mukaisiksi
- Opasteiden korvaaminen ohjeen mukaisella uusimisen yhteydessä
- Kaiteiden rakentaminen tehokkaimmille osuuksille sekä rautateiden, ojien ja kallioleikkauksien kohdille
- Puuston poisto
Suositeltujen toimenpiteiden lisäksi myös muita reunaympäristön riskikohteita tulisi järjestelmällisesti poistaa, jotta voidaan saavuttaa Euroopan Unionin liikenneturvallisuustavoitteet. Lisäksi suistumisonnettomuuksien vakavuutta voidaan lieventää esimerkiksi nopeustason alentamisella
Health effects of cash transfers: Evidence from the Finnish basic income experiment
No full textThis study provides causal evidence that cash transfer programs have the potential to alleviate the income–health trap in advanced countries. We analyze the Finnish basic income experiment, which replaced the minimum unemployment benefits with a guaranteed income for 2,000 randomly selected unemployed persons during the years 2017–2018. The guaranteed income removed all job–search requirements, but participants could still choose to claim unemployment benefits and comply with related obligations. The experiment also increased average income by 9 %–11 %, for two reasons: basic income payments overlapped with benefits due from the pre-experiment period, and basic income was not tapered against labor earnings. Using register data on all prescription medications and secondary care visits, we find that the experiment reduced psychotropic drug use by 8 %–11 %. Our results also suggest a decline in outpatient mental health visits for secondary care. No effects were detected for other health outcomes. Since most participants opted out of the unconditionality aspect of the experiment and continued to claim unemployment benefits, we attribute the observed health effects primarily to the increased income.peerReviewe
Utmaningar och möjligheter för slöjdverksamhet inom småbarnspedagogiken
No full textDenna magisteravhandling undersöker utmaningar och möjligheter för slöjdverksamhet inom småbarnspedagogiken i Svenskfinland, med fokus på personalens perspektiv. Bakgrunden är en oroande tendens där slöjd alltmer marginaliseras i småbarnspedagogiska sammanhang, trots dess potential att främja barns kreativitet, problemlösningsförmåga, motorik och självkänsla. Avsaknaden av forskning kring slöjd inom småbarnspedagogiken i finlandssvenska miljöer motiverar studiens relevans.
Syftet är att belysa vilka förutsättningar i lärmiljön som enligt pedagoger krävs för att bedriva slöjdverksamhet samt vilka möjligheter de ser i praktiken. Forskningsfrågorna är: 1) Vilka förutsättningar i daghemmets lärmiljö behövs enligt personalen inom småbarnspedagogiken för att bedriva slöjdverksamhet? 2) Vilka möjligheter ser personalen inom småbarnspedagogiken att det finns för att bedriva slöjdverksamhet?
Studiens empiriska material utgörs av en enkät riktad till personal inom småbarnspedagogik i Svenskfinland, inom ramen för projektet Sluga små slöjdare. Enkäten besvarades av 54 pedagoger och analyserades genom tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006, 2021). Fyra huvudteman identifierades: lärmiljö och fysiska förutsättningar, resurser och utrustning, personalens kompetens och utvecklingsbehov samt pedagogiska arbetssätt och inspiration.
Resultaten visar att slöjdverksamheten ofta påverkas av begränsade lokaler, förvaringsutrymmen och budget, men att natur- och utomhusmiljöer upplevs som rika resurser. Tillgången till material och verktyg varierar mellan enheterna, liksom insyn i budget och inköpsrutiner. Personalens utbildningsbakgrund och erfarenhet spelar en avgörande roll för hur tryggt och inspirerande slöjdarbetet kan genomföras. Samtidigt uttrycks tydliga behov av fortbildning och kollegialt lärande. Trots dessa utmaningar framträder också många möjligheter: slöjdverksamheten stärker barns kreativitet, språk, motorik och sociala förmågor, och den kan fungera som en brygga mellan olika lärområden. Dokumentation och målsättningar framträder som centrala verktyg för att synliggöra barns lärande och stödja pedagogisk utveckling.
Slutsatsen är att slöjdverksamhet inom småbarnspedagogiken i Svenskfinland präglas av både strukturella hinder och pedagogiska möjligheter. För att stärka slöjdens roll behövs satsningar på ändamålsenliga lärmiljöer, tydligare resursfördelning, ökad kompetensutveckling och ett medvetet arbetssätt där barnens nyfikenhet, kreativitet och delaktighet står i centrum. Avhandlingen bidrar därmed till en ökad förståelse för hur slöjd kan integreras i småbarnspedagogiken och öppnar upp för vidare forskning om slöjdens betydelse i tidiga lärprocesser
Laista käytäntöön : laadullinen tutkimus ehkäisevästä päihdetyöstä suomalaisissa kunnissa
No full textDenna studie undersöker hur kommuner i Finland förverkliga lagen om ordnandet av det rusmedelsförebyggande arbetet (523/2015) samt hur kommunerna uppfattar att införandet av välfärdsområden har påverkat arbetet. Det rusmedelsförebyggande arbetet är en del av kommunernas och välfärdsområdenas arbete för att främja hälsa och välbefinnande. I och med införandet av välfärdsområden har kommunerna och välfärdsområdena ett delat ansvar. Enligt lagen har kommunen huvudansvar för att organisera arbetet medan välfärdsområdet ska stödja kommunerna samt genomföra förebyggande insatser inom sina verksamheter. Kommunens och välfärdsområdets rusmedelsförebyggande verksamheter ska även samordnas. Syftet med denna studie är att analysera vilka faktorer som påverkar kommunens förmåga att uppfylla lagens intentioner och att belysa hur införandet av välfärdsområden påverkat det lokala arbetet. Studiens forskningsfrågor är (1) vilka är kommunens förutsättningar att uppfylla lagen om organisering av rusmedelsförebyggande arbete och (2) hur har införandet av välfärdsområdet påverkat det rusmedelsförebyggande arbetet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med tjänstepersoner från fem mindre kommuner inom ett och samma välfärdsområde. Det insamlade materialet analyseras mot Lipskys teori om implementering på gräsrotsnivå. På basis av studiens resultat påverkas kommunernas möjligheter att uppfylla lagens intentioner både av individuella och organisatoriska faktorer. Resurser, organisering och politiskt stöd varierar mellan kommunerna och påverkar arbetets praktiska genomförande. Många insatser sker i redan befintliga strukturer men benämns inte alltid som rusmedelsförebyggande, vilket försvårar samordning och uppföljning. Arbetet hindras också av att området är brett och ett delvis tabubelagt ämne. Införande av välfärdsområden har skapat nya samarbetsytor där strukturer och roller ännu är oklara. Strukturerna för det rusmedelsförebyggande arbetet inom välfärdsområdet har tidigare saknats och ekonomiska nedskärningar har gjort att samordningen mellan kommuner och välfärdsområdet har utvecklats långsamt. Enligt Lipskys teori om gräsrotsbyråkrati framträder hur stort inflytande enskilda tjänstemäns egna bedömningar och prioriteringar har på hur lagstiftning omsätts i praktiken. Det är också något som speglas i denna studie men resultaten visar samtidigt att ansvarspersonerna verkar i en komplex organisatorisk kontext, där det behöver engagerar och motiverar andra sektorer att bidra till arbetet och saknar ofta ett tydligt mandat att påverka vilka konkreta insatser som faktiskt genomförs i praktiken. Det rusmedelsförebyggande arbetet är i teorin ett gemensamt ansvar för kommunen, men resultaten visar att olika hinder och begränsningar försvårar att detta gemensamma ansvar realiseras i praktiken
Low Temperature Corrosion Study with KOH and K2CO3
No full textChemical looping combustion (CLC) systems are a progressing technology that offers unique benefits to the changing energy landscape of the world. To capitalize on the potential benefits, such as efficient power production and CO2 capture, provided by the technology, it is necessary to investigate corrosion caused by potassium salts in the system. There is ongoing development of CLC systems to utilize biomass fuels; however, combustion of biomass fuels can potentially release potassium salts into the systems. The potential material degradation caused by these reaction products in various parts of CLC systems remains largely unexplored. This study aims to enhance understanding of the potential corrosive behaviour of potassium hydroxide (KOH) and potassium carbonate (K2CO3) in low-temperature air reactor exhaust gas streams in CLC systems.
This study observed the behaviour of potassium hydroxide and potassium carbonate with respect to water absorption, deliquescence, and changes in relative humidity at low temperatures. In a controlled environment within a horizontal Carbolite hoz tube furnace, the temperature was varied from 30°C to 150°C, and the deliquescence behaviour of the salts in this environment was observed. A chronoamperometric setup was employed in the tube furnace to detect changes in the salt samples. At 2 vol.% water, KOH.H2O exhibited melting at ~152°C, when the starting temperature was 150°C. At ~87 °C, KOH exhibited deliquescence when the starting temperature was 100°C. Pure K2CO3 at 2 vol.% water exhibited deliquescence at ~34°C with a starting temperature of 100°C. An equimolar mixture of potassium hydroxide and potassium carbonate at 2 vol.% exhibited deliquescence at ~88°C, with the starting temperature set to 100 °C. At 3 vol.% water and a starting temperature of 100°C, KOH exhibited deliquescence at ~24°C, K2CO3 exhibited deliquescence in two tests at ~32°C and ~31°C. Lastly, the equimolar mixture of KOH and K2CO3 exhibited deliquescence at ~93 °C. The corrosivity of potassium hydroxide and potassium carbonate was tested by designing further experiments using data from deliquescence experiments. The potassium hydroxide and potassium carbonate were deposited on samples of P235 carbon steel and 10 CrMo 9-10 low alloy steel.
Corrosion experiments were carried out above and below the deliquescence relative humidity calculated from hygroscopicity tests. At 30°C, 100°C, and 150°C, corrosion experiments were carried out on P235 and 10 CrMo9-10 steel samples using potassium hydroxide, potassium carbonate, and an equimolar mixture of both salts. Mass changes of steel samples from the corrosion experiments, visual observations, and Scanning Electron Microscopy/Energy Dispersive X-Ray Spectroscopy of steel sample surfaces and cross-sections were then used to analyse corrosion.
From the hygroscopicity tests and corrosion experiments conducted, it was observed that potassium hydroxide does not cause significant corrosion in low-temperature air reactor exhaust gas streams below 150°C. Potassium carbonate was also found to be completely non-corrosive on tested steel samples between 30°C and 150°C. Specifically, corrosion was only visibly observed in the corrosion runs involving potassium hydroxide salt at 100 °C and 150 °C. At 150 °C, pitting, cracking, and significant localised corrosion were observed in P235 and 10 CrMo9-10 steel samples. Additionally, potassium hydroxide was observed to be slightly more corrosive to 10 CrMo9-10 low alloy steel
Opas perheryhmäkotitoiminnan ohjaukseen ja valvontaan : Kehittämishankkeessa jäsennettyä tietoa
No full textFamiljegrupphem är tjänsteenheter med heldygnsomsorg där det bor barn som kommit till landet utan vårdnadshavare och som fått uppehållstillstånd. Verksamheten har under en lång tid liknat en tjänst inom socialvården, men det har funnits regionala skillnader i tillämpningen av lagstiftningen. Den rättsliga grunden för verksamheten har inte varit tydlig och det har inte alltid stått klart inom ramen för vilken lag verksamheten ska genomföras. De ändringsbehov som identifierats har lett till ändringar i lagstiftningen som syftar till att uppnå enhetlighet i ordnandet, genomförandet, styrningen och tillsynen av familjegrupphem. Organiseringsansvaret för familjegrupphem gick över till välfärdsområdena 1.1.2023. I och med reformerna av integrationslagen och socialvårdslagen blir familjegrupphemsverksamheten socialservice från och med 1.1.2025. Lagstiftarens avsikt är att förenhetliga tjänsterna som ges till barn som kommit till landet utan vårdnadshavare samt säkerställa att de håller jämn kvalitet och är förenliga med barnets bästa.
Styrningen och tillsynen av familjegrupphem har under många år skötts av de regionala NTM-centralerna. I och med ändringarna till lagstiftningen kommer ansvaret för tillsynen i fortsättningen att delas mellan välfärdsområdena, NTM-centralerna, regionförvaltningsverken och Valvira. Handboken ger en heltäckande bild av de krav som ställs på familjegrupphemsverksamheten, kriterierna bakom kraven och olika aktörers ansvar i arbetet för att tillgodose klientens rätt till lagenlig, trygg och högkvalitativ familjegrupphemsservice. Handboken förtydligar strukturerna för styrnings- och tillsynsarbetet, erbjuder en modell för den praktiska verksamheten och innehåller en blankett för inspektionsberättelsen som kan användas som verktyg.
Handboken är avsedd för välfärdsområdena, NTM-centralerna, regionförvaltningsverken, Valvira, familjegrupphemsaktörer och andra centrala intressentgrupper. Handboken är utarbetad baserat på den information som insamlats i projektet för utveckling av styrningen och tillsynen av familjegrupphem. Utvecklingsarbetet har gjorts i samarbete i sektorsövergripande nätverk. Projektet är riksomfattande och pågår 1.6.2023‒30.6.2025. Projektet genomförs som en del av arbets- och näringsministeriets handlingsprogram för att stödja anvisandet av flyktingar till kommunerna och integrationen av flyktingar och finansieras med ett AMIF-anslag för omplacering.ei tietoa saavutettavuudest
Att undervisa en heterogen grupp elever med specialpedagogiska behov i specialklass : En multipel fallstudie
No full textSpecialklasser, där elever med varierande specialpedagogiska behov undervisas tillsammans, kan erbjuda en anpassad och trygg lärandemiljö. Forskning har visat att dessa miljöer kan gynna elever genom att tillgodose specifika behov. Enligt Lindqvist och Nilholm (2014) kan specialklasser ge elever tillgång till individuellt anpassad undervisning som tar hänsyn till deras unika behov och förmågor. Detta kan bidra till att öka elevernas självförtroende och lärande. Elever med särskilda behov kan ibland känna sig mer avslappnade och accepterade i en mindre grupp där undervisningen är strukturerad och tempot anpassat (Norwich, 2008). Samtidigt finns det utmaningar. Enligt Persson (2013) kan placering i en specialklass leda till stigmatisering och känslor av utanförskap. Elever i specialklasser kan även missa möjligheten att utveckla sociala färdigheter och samspela med en bredare grupp av kamrater, vilket är en viktig del av skolans sociala uppdrag. Det finns få studier i nordiska sammanhang som fokuserar på undervisning i specialklass.
Syftet med studien är att få kunskap om hur specialklasslärare upplever och hanterar undervisningen för en heterogen elevgrupp samt hur de upplever att undervisningen i specialklass påverkar elevernas lärande och möjligheter till deltagande. Utifrån studies syfte har följande forskningsfrågor skapats:
1. Hur upplever lärare möjligheterna och utmaningar i rollen som specialklasslärare?
2. Vilka pedagogiska metoder använder specialklasslärare och hur hanterar de elevernas varierande behov?
3. Hur upplever specialklasslärare att specialklassundervisning inverkar på elevernas lärande och deltagande?
Studien är en kvalitativ forskning med designen multipel fallstudie. Det praktiska genomförandet av studien baseras på datainsamling genom semistrukturerade intervjuer och observationer. Studien omfattar två fall, bestående av två specialklasslärare i två olika kommuner i Svenskfinland. Eleverna i bägge specialklasser deltar i undervisningen på deltid. Enligt lärarens upplevelser skapar specialklassrummet trygghet och möjliggör lärande för eleverna. För att stödja elevernas utveckling bygger specialklasslärarna nära relationer och undervisningen anpassas efter elevens individuella behov och styrkor. En utmaning som specialklasslärare upplever är känsla av otillräcklighet och hantering av prestationskrav. Specialklasslärarna anser att det mångprofessionella samarbetet är en viktig förutsättning för elevernas utveckling och framgång men samarbetet kan även vara en utmaning för specialklasslärarna. Enligt specialklasslärarna bibehåller eleverna den sociala inkluderingen fastän de undervisas på deltid i segregerade undervisningsmiljöer. Studien visar att specialklassundervisning stärker elevens lärande och självförtroende genom individanpassad undervisning och trygga relationer. Studien bidrar med en fördjupad förståelse för hur specialklasslärare arbetar för att skapa tillgänglig och inkluderande undervisning
