National Library of Finland DSpace Services
Not a member yet
86391 research outputs found
Sort by
Maatuulivoiman rakentamisen vesistövaikutukset : Esiselvitys vaikutuksista, niiden arviointitavoista ja haittojen lieventämisestä
No full textMaatuulivoimarakentamisen määrä on noussut huomattavasti viime vuosien aikana etenkin Pohjanmaan maakunnissa. Hankkeiden sijoittuminen yhä lähemmäs toisiaan ja samoille valuma-alueille lisää vesistöihin kohdistuvien vaikutusten riskiä. Maatuulivoiman pintavesivaikutukset voivat aiheuttaa muutoksia hydrologiaan, valumavesien laatuun, uomiin ja rantavyöhykkeeseen, ja niiden kautta vesimuodostumien ekologiseen tilaan. Uusien hankkeiden vesistövaikutukset kumuloituvat aiemman maankäytön kanssa. Tavoitteena vesienhoidossa on hyvän ekologisen tilan saavuttaminen kaikissa pintavesimuodostumissa, minkä vuoksi rakentamisen ja maankäytön haitalliset vaikutukset vesistöihin tulisi selvittää riittävästi ja pyrkiä ehkäisemään kaikessa maankäytössä mukaan lukien tuulivoimahankkeet. Maatuulivoimarakentamisen aiheuttamista vaikutuksista pintavesiin on saatavilla vielä vähän tietoa. Tässä esiselvityksessä tavoitteena oli koostaa olemassa olevaa ohjeistusta ja tietoa päätöksenteon tueksi.
Kirjallisuustarkastelun lisäksi toteutetuilla haastatteluilla selvitettiin tuulivoiman parissa työskentelevien asiantuntijoiden ja viranomaisten näkemyksiä pintavesiin kohdistuvien vaikutusten huomioon ottamisesta tuulivoimahankkeen suunnittelun eri vaiheissa. Tuulivoimarakentamisen mahdollisia vaikutuksia vesistöihin, mahdollisten vesistövaikutusten merkitystä valuma-aluetasolla sekä erilaisten arviointimenetelmien sopivuutta arvioitiin esimerkkihankkeiden kautta. Haittojen ennaltaehkäisyn ja lieventämisen keinoja tarkasteltiin myös muiden toimialojen oppaista ja ohjeistuksista. Esiselvityksessä koostettiin hyviä käytäntöjä ja suosituksia vesien tilan turvaamisen tueksi tuulivoimahankkeen eri vaiheisiin.
Esiselvitys osoitti, että tuulivoimaa koskevalle yhtenäiselle ohjeistukselle kansallisella tasolla on tarvetta, jotta vesistöt tulevat huomioiduksi riittävällä tasolla tuulivoimahankkeisiin liittyvissä selvitys- ja lupaprosesseissa.ei tietoa saavutettavuudest
Tieliikenteen päästövähennystoimien oikeudenmukaisuus ja kustannusvaikuttavuus: lakiehdotusten vaikutusten arvioinnin ja osallistamisen laatu
No full textTieliikennesektorille on kohdistettava mittavia päästövähennystoimia ilmastolain 2 §:n ilmastotavoitteiden saavuttamiseksi. Näitä tavoitteita on ilmastolain 2 ja 8 §:n mukaan edistettävä oikeudenmukaisesti ja mahdollisimman pienin kustannuksin. Artikkelissa tarkastelemme oikeudenmukaisuuden ja kustannusvaikuttavuuden näkökulmista, miten päästöjen vähentämiseen tähtäävien säädösehdotusten vaikutustenarviointia ja osallistamista koskevat velvoitteet on toimeenpantu tieliikennesektorin taloudellisten ohjauskeinojen valmistelussa. Taloudelliset ohjauskeinot soveltuvat suoraan eri toimintojen ohjaamiseen ilmantapauskohtaista harkintavaltaa, mikä korostaa ennakollisen vaikutusten arvioinnin ja kuulemismenettelyn tärkeyttä niiden valmistelussa. Artikkelin tutkimusaineisto koostuu tieliikennesektorin päästövähennystoimia, kuten romutuspalkkiota, hankinta- ja muuntotukia, jakeluvelvoitetta, polttoaineveroa sekä auto- ja ajoneuvoveroa, koskevista lakiehdotuksista. Hyödynnämme aineiston tarkastelussa arviointikehikkoa, jonka olemme laatineet tutkimuskirjallisuuden sekä vaikutusarviointioppaiden pohjalta. Analysoimme aineistoa suhteessa ilmasto-oikeudelliseen sääntelyyn sekä oikeudellisiin arviointi- ja kuulemisvelvoitteisiin. Säädösehdotusten vaikutusten arviointi ja kuuleminen pohjautuvat kansainvälisten sopimusten ja perustuslain yleispiirteisiin velvoitteisiin sekä niitä täsmentäviin oppaisiin. Tarkastelumme perusteella vaikutusten arviointia ja osallistamista koskevat velvoitteet on toimeenpantu säädösvalmistelussa puutteellisesti. Säädösvalmistelun ohjeistuksen ja ilmastolain tarkentaminen voisi parantaa kustannusvaikuttavuuden ja oikeudenmukaisuusvaikutusten arviointia ja yleisön osallistamista.peerReviewe
Downstream migration of juvenile pink salmon (Oncorhynchus gorbuscha) in a large Barents Sea river
No full textThe pink salmon (Oncorhynchus gorbuscha, Walbaum 1792) population in the River Teno (Tana in Norwegian, Deatnu in Northern Sámi), located in northernmost Finland, has increased from a few hundred to nearly 200 000 individuals over the past decade, with no signs of slowing population growth. Currently, pink salmon in the River Teno outnumber the populations of native Atlantic salmon (Salmo salar) which have significantly declined since the early 2000s. My thesis aimed to fill knowledge gaps related to the timing of downstream migration of juvenile pink salmon in the River Teno and its largest Finnish tributary, the River Utsjoki. Data on juvenile pink salmon evelopment, migration activity, and feeding behaviour were collected in the River Teno basin from early May to mid-July 2024. The methodology was divided into five components: (1) excavation of redds in the River Teno for estimates of individual development, (2) trap netting of downstream migrating juveniles to establish the onset and duration of the emigration period, (3) beach seining at the river mouth to estimate developments in feeding behaviour, (4) stomach content analysis of collected juveniles to improve knowledge of feeding behaviour, and (5) stable isotope analysis to assess the shift from maternally transferred nutrients to exogenous feeding. The results indicated that the downstream migration of juvenile pink salmon in the River Utsjoki started in early May and continued for about a month, tapering off in early June. This pattern was also observed in the River Teno. The number of migrants increased rapidly with the spring flood, and peak catches coincided with peaks in flow rate. Unlike previous research that found significant temperature impacts on migration activity, no clear relationship between temperature and migration activity was observed. Larger juveniles showed a greater reliance on freshwater prey, as evidenced by changes in isotope ratios and increased stomach contents. This thesis stresses the rapid adaptation of juvenile pink salmon to the Barents Sea region, contributing to our understanding of their life history and ecological impact within North Atlantic ecosystems.Abundansen av invasiv puckellax (Oncorhynchus gorbuscha, Walbaum 1792) har ökat kraftigt i älvar som rinner ut i Barents hav under det senaste årtiondet. Puckellaxen kommer ursprungligen från norra Stilla havet, men infördes till Barents-Vita havsregionen av Sovjetunionen på 1950-talet och självbärande populationer etablerades först på 1980 talet. Spridningen av puckellax var initialt långsam men detta förändrades 2017 när puckellax observerades i en aldrig förut skådad skala i älvar längs den Nordatlantiska
kustlinjen.
I Teno älv (Tana på norska, Deatnu på nordsamiska), belägen i nordligaste Finland, har puckellaxpopulationen ökat från några hundra till nästan 200 000 individer under det senaste decenniet utan några tecken på avtagande i populationstillväxt. För närvarande överträffar puckellaxen i Teno älv populationerna av inhemsk atlantlax (Salmo salar), som har minskat kraftigt sedan början av 2000-talet. Den potentiella påverkan av puckellax på Barents havs ekosystem, särskilt på regionens inhemska bestånd av vandringsfisk, har orsakat stor oro under de senaste åren. Puckellaxen är en mycket konkurrenskraftig art med kapacitet att utöva betydande inverkan på andra fiskbestånd.
Forskning kring puckellax, dess livscykel och potentiella effekter i det nya utbredningsområdet är begränsat, men ny forskning har tillhandahållit grundläggande kunskap om olika stadier av puckellaxens livscykel inom Teno älv. Dessa fynd inkluderar data om tidpunkten för lekvandringen och lekbeteendet hos vuxna puckellaxar, tillsammans med observationer om äggutveckling. dessutom har födobeteendet hos puckellaxyngel dokumenterats. Omfattande laxbeståndsövervakning i regionen har möjliggjort en god sammanställning av puckellaxens utbredning inom Teno älvs och dess bifloder. Däremot finns begränsad information om yngelstadiet av puckellax, särskilt när det gäller tidpunkten och omfattningen av yngelvandringen samt individutveckling under
vandringsperioden. Följaktligen skulle en mer omfattande förståelse av ekologin och beteendet av puckellaxens yngelstadie vara av betydelse för att bedöma de potentiella effekterna av deras invasion.
Min avhandling syftade till att fylla kunskapsluckor om tidpunkten för nedströmsvandringen av puckellaxyngel i Teno och Utsjoki älvar. Data om utveckling, vandringsaktivitet och födobeteende av puckellaxyngel samlades i Teno älv från början av maj till mitten av juli 2024. Metodologin bestod av fem komponenter: (1) utgrävning av lekgropar i Tana älv för uppskattning av individutveckling, (2) fångst av nedströmsvandrande yngel med ryssjor för att fastställa start och varaktighet av utvandringsperioden, (3) strandnotningar vid flodmynningen för att uppskatta utvecklingar i födobeteende, (4) analys av maginnehåll hos insamlade yngel för att förbättra kunskapen om födobeteende, och (5) stabil isotopanalys för att bedöma övergången från moderligt överförd näring till extern födointag, relaterat till tid och kroppsstorlek.
Resultaten visade att yngelvandringen i Utsjoki började tidigt i maj och varade i ungefär en månad innan den avtog i början av juni. Liknande mönster observerades i Teno. Vandringsaktiviteten ökade snabbt i samband med vårfloden och toppfångsterna under samplingsperioden sammanföll med toppar i flödeshastigheten. Mina resultat fann ingen tydlig relation mellan temperatur och vandringsaktivitet då vattentemperaturen höll sig under 4 °C fram till slutet av maj då vandringen till huvuddel avtagit. Detta står i kontrast till tidigare forskning som noterat betydlig inverkan av temperatur på vandringsaktivitet samt toppaktivitet vid temperaturer mellan 5 och 10 °C. Även om temperaturen är en avgörande faktor för reglering av äggutvecklingen verkar dess roll som reglerande faktor av för vandringsaktivitet inkonsekvent, vilket kunde tyda på anpassning till lokala miljöförhållanden i Barents havsregionen. Yngeln i Utsjoki visade signifikant tillväxt medan ingen signifikant tillväxt observerades i Teno. Den kortare observationsperioden i Teno kunde möjligen dölja tidsmässiga mönster i tillväxt. Större yngel uppvisade större beroende på sötvattensbytesdjur vilket framgår av förändringar i isotopförhållanden och ökat maginnehåll.
Avhandlingen belyser också potentiell födokonkurrens med inhemska laxfiskar och predation av arter som öring (Salmo trutta). Resultaten om puckellaxens yngelvandring i Teno älv har gett värdefulla insikter i deras beteende. Det finns dock flera områden där ytterligare forskning behövs för att förbättra förståelsen och förvaltningsstrategierna kring puckellaxen. Framtida undersökningar av yngelvandringen skulle vara fördelaktiga för att övervaka tidsmässiga utvecklingar och bedöma de potentiella effekterna av klimatförändringen på tidpunkten av vandringen. Detaljerad kartläggning av puckellaxens utbredning, lekplatser och lektidpunkter i Teno älv och dess biflöden skulle ge insikter i habitatpreferenser och vandringsbeteende vilket kunde utnyttjas i framtida förvaltningsstrategier. Experimentella studier om lokala temperaturförhållandens inverkan på individutvecklingen och jämförande studier med inhemsk atlantlax skulle vara värdefulla för att utreda ekologiska växelverkan hos puckellaxen. Resultaten betonar behovet av fortsatt övervakning och forskning för att förstå de ekologiska effekterna av puckellax i deras nya utbredningsområde
The Effectiveness of Virtual Reality in Engineering Education : A Semi-Experimental Study at Case Company
No full textThis study explores the efficacy of Virtual Reality (VR) in maintenance training within a large mechanical engineering company. We used a semi-experimental research design, with a pre-test and post-test in which three groups were non-randomly assigned to three instructional designs: VR instructional designs, Instructor-led Distance Learning via Teams and Instructor-led Hands-on Learning. The independent variable was instructional method, and dependent variable was theoretical and practical knowledge of the participants regarding the motor engine. The study involved BSc engineering students from the UAS as participants in an experimental pedagogical research project conducted at the Case Company during academic year 2023-2024, with the primary researcher affiliated with a pedagogical university. Data collection encompassed both qualitative and quantitative methods. Subsequent analysis aimed at assessing VR effectiveness in transferring theoretical and practical skills to facilitate learning of technical maintenance tasks. Kruskal-Wallis test was used to analyse the quantitative data. The inferential analysis indicated no statistically significant differences between the three learning groups. It showed that, for practical knowledge, the VR learning group (8.00 p ≤0.05) had better practical skills learning outcomes in overhauling engine pistons compared to the distance learning group (3.00 p ≤0.05) with the hands-on learning group (13.00 p ≤0.05) achieving the best results. Nevertheless, the quantitative data analysis also revealed that the VR group performed equal or worse in some practical skills variables compared to the distance learning group. For theoretical knowledge, the results illustrated that overall, participants accomplished similar average scores in engine overhauling, and even in one variable, the VR learning group (5.50 p ≤0.05) was the weakest while the distance learning group (11.50 p ≤0.05) managed the best. Considerations should be taken for generalizing the results. Future studies could combine different instructional methods to find the optimal combination for better learning outcomes. Also, it is suggested to have individual scores for all tests instead of group scores, use more similar interventions and for longer period, and minimize the risk of dishonest responses. This study highlights the research collaboration in pedagogical issues between a technical university of applied sciences (UAS), a pedagogical university, and an industrial company, marking a departure from traditional research topics focused mainly on technical problems and processes
Hur påverkar lärarens känslomässiga stöd elevens livstillfredsställelse och skolvärderingar?
No full textElevers psykiska hälsa och skolmotivation har försämrats under de senaste åren, vilket väcker oro både inom forskning och skolverksamhet. Flera studier visar att många elever upplever hög stress, låg motivation och minskad trivsel i skolan. Eftersom läraren spelar en central roll i elevens skolvardag, blir det viktigt att undersöka hur känslomässigt stöd från läraren kan påverka elevens livstillfredsställelse och skolvärderingar. Genom att bättre förstå detta samband kan skolor utveckla strategier för att stärka elevens trivsel och motivation, vilket är avgörande för elevens engagemang, inlärning och långsiktiga akademiska framgångar.
Denna studie bygger på data från forskningsprojektet SAMSYN och genomförs med en kvantitativ ansats. Urvalet omfattar 874 finlandssvenska elever i årskurs 4–6, och datainsamlingen ägde rum under våren 2023. Studien baseras på enkätsvar där eleverna fick besvara frågor om det upplevda känslomässiga stödet från läraren, sin livstillfredsställelse samt sina skolvärderingar.
Syftet med denna avhandling är att utforska sambandet mellan elevens upplevda känslomässiga stöd från läraren och elevens livstillfredsställelse. Studien undersöker även sambandet mellan det upplevda känslomässiga stödet och elevens skolvärderingar. Vidare undersöks könsskillnader i hur eleven upplever känslomässigt stöd från läraren och hur detta stöd relaterar till deras livstillfredsställelse och skolvärderingar. Utgående från avhandlingens syfte har tre forskningsfrågor utformats:
1. Hur ser sambandet ut mellan elevens upplevda känslomässiga stöd från läraren och elevens livstillfredsställelse?
2. Hur ser sambandet ut mellan elevens upplevda känslomässiga stöd från läraren och elevens skolvärderingar?
3. Hur ser könsskillnaderna ut gällande dessa samband?
Resultatet visar att en elev som upplever känslomässigt stöd från sin lärare är mer nöjd med sitt liv. Cirka 19 % av variationen i livstillfredsställelse kan förklaras av det känslomässiga stödet, vilket visar att lärarens roll är viktig, även om andra faktorer också påverkar. Studien undersöker även sambandet mellan känslomässigt stöd och skolvärderingar. Resultatet visar att elever som upplever känslomässigt stöd från sin lärare har högre skolvärderingar. Cirka 24 % av variationen i elevers skolvärderingar kan förklaras av det känslomässiga stödet. Till sist undersöks om det finns könsskillnader angående dessa samband. Resultatet visar att kön har betydelse för livstillfredsställelsen. Pojkar rapporterar högre livstillfredsställelse, men flickors välmående påverkas starkare av lärarens känslomässiga stöd. Däremot finns det ingen signifikant könsskillnad gällande sambandet mellan känslomässigt stöd och elevens skolvärderingar
Samband mellan kommunikation av samtycke och upplevda konsekvenser av sexuellt tillmötesgående i ett populationsbaserat finländskt sampel
No full textSexual consent is an individual’s voluntary, conscious decision to engage in sexual activity without coercion or manipulation. Consent is communicated explicitly verbally, implicitly verbally, (explicitly or implicitly) nonverbally, or with no response. Consenting to voluntary sexual activity without sexual desire is defined as sexual compliance, which is common in intimate committed relationships. Sexual compliance can lead to positive and negative consequences, but the impact of consent communication on these outcomes remains underexplored. The present study examined the association between consent communication style and perceived consequences of sexual compliance in a Finnish population-based sample of 898 individuals in exclusive committed relationships. The perceived consequences of sexual compliance were analyzed with a factorial ANCOVA to examine the main and interaction effects of consent communication style and gender, controlling for trust and relationship duration. The style of consent communication explained 4.0% of the variance in perceived positive consequences and 2.3% in perceived negative consequences when controlling for trust and relationship duration. The combination of gender and consent communication style had no effect on the perceived consequences. Non-verbal consent communication was most common, reported by 44% of participants. Explicit verbal consent communication was associated with the fewest perceived positive and the most perceived negative consequences. Implicit verbal consent communication was linked to most perceived positive consequences and no response to the fewest perceived negative consequences. Since the consequences were perceived as less favorable with explicit verbal consent and more positively with implicit verbal communication, future research should explore how consent communication in relationships can meet guidelines emphasizing affirmative consent.Sexuellt samtycke är en individs frivilliga och medvetna beslut att utan tvång eller manipulation delta i sexuell aktivitet. Samtycke kan kommuniceras explicit verbalt, implicit verbalt, (explicit eller implicit) icke-verbalt eller genom avsaknad av respons. Samtycke till frivillig sexuell aktivitet utan sexuell lust definieras som sexuellt tillmötesgående och är vanligt i etablerade intima förhållanden. Sexuellt tillmötesgående kan leda till både positiva och negativa konsekvenser, men hur kommunikationen av samtycke påverkar detta är outforskat. Denna studie undersökte sambandet mellan kommunikationsstil vid samtycke och upplevda konsekvenser av sexuellt tillmötesgående i ett finländskt populationsbaserat sampel med 898 individer i exklusiva etablerade förhållanden. De upplevda konsekvenserna av sexuellt tillmötesgående analyserades med faktoriell ANCOVA för att undersöka huvud- och interaktionseffekter av kommunikationsstil vid samtycke och kön, med tillit och förhållandets längd som kovariater. Kommunikationsstil vid samtycke, med tillit och förhållandets längd som kovariater, förklarade 4,0 % av variansen i upplevda positiva konsekvenser och 2,3 % i upplevda negativa konsekvenser. Kombinationen kön och kommunikationsstil vid samtycke hade ingen nämnvärd effekt på de upplevda konsekvenserna. Icke-verbal kommunikation var mest vanlig och rapporterades av 44 % av deltagarna. Explicit verbalt samtycke förknippades med minst positiva och flest negativa upplevda konsekvenser. Implicit verbal kommunikation kopplades till flest upplevda positiva konsekvenser och avsaknad av respons till minst upplevda negativa konsekvenser. Då konsekvenserna upplevdes som mindre fördelaktiga med explicit verbalt samtycke och mer positiva med implicit verbal kommunikation bör framtida forskning utforska hur kommunikation av samtycke i parförhållanden kan anpassas till riktlinjer som betonar affirmativt samtycke
Teachers' Perceptions and Experiences Teaching Culturally Diverse Students in Finnish Primary School Classrooms
No full textThe study includes three research questions, and based on them, it attempts to explore the perceptions and experiences of Finnish primary school teachers regarding students’ cultural differences in multi-cultural classrooms. On top of that, investigating teachers’ strategies to utilize the opportunities from diversity and to cope with the classroom challenges is another focus area. This study employed a qualitative approach, using semi-structured interviews as a data collection tool to collect data from five primary school teachers in Finland. The thematic analysis of collected data led to four main themes: (1) cultural diversity in classrooms, (2) opportunities offered by diversity, (3) challenges in multicultural classrooms, and (4) teaching materials and strategies for cultural diversity. The findings were interpreted in line with Bank’s (2004) five dimensions of multicultural education and the reviewed literature. The findings revealed that most teachers recognized cultural diversity as an increasing phenomenon in Finnish primary schools. Despite recognizing the cultural differences of their students as an asset, most teachers tend to focus on the linguistic needs of their students. Therefore, current teacher practices emphasize language support rather than exploring the full potential of cultural diversity. Differentiated teaching strategies and incorporating students’ cultural experiences and backgrounds into teaching materials remain a lower priority for teachers. Moreover, most teachers expressed their unpreparedness to employ culturally responsive teaching due to time constraints, a lack of specific training, and a lack of a systematic approach to gathering students’ cultural backgrounds. The findings suggest valuable implications for educators, educational policymakers, and researchers in Finland and globally